Skip to main content

Ökad behandling kan begränsa funktionsnedsättningar efter stroke

Pressmeddelande   •   Sep 12, 2014 08:14 CEST

Fler skulle kunna klara sig undan svåra funktionsnedsättningar efter en stroke. Det visar ny svensk forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden som presenteras i en avhandling i dag den 12 september. Studien visar att de europeiska riktlinjerna för akut strokebehandling kan behöva ändras.

– Stroke är en folksjukdom som drabbar över 30 000 svenskar varje år. Tack vare den senaste forskningen kan fler av dem som överlever slippa bestående hjärnskador, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Propplösande medicin, trombolys, för att förhindra permanenta hjärnskador ges i dag till omkring tolv procent av dem som söker akut vård för stroke i Sverige. De europeiska riktlinjerna för läkemedelsanvändning säger dock att trombolys inte bör ges till personer som får blodförtunnande medel, vilket bidrar till att så få får behandlingen.

Riskerna med propplösande medicin är dock överskattade, visar en ny studie från ett internationellt forskningsteam, lett från Karolinska institutet i Stockholm. Resultaten visar att personer som får stroke på grund av för svag effekt av blodförtunnande läkemedel inte får fler allvarliga biverkningar av propplösande behandling jämfört med andra strokepatienter. Studien bygger på uppgifter från SITS-registret, med uppgifter om över 100 000 personer som behandlats för stroke.

– Vår studie visar att propplösande behandling kan ges till fler än i dag. Motsvarande grupp strokedrabbade i USA får trombolys tre gånger så ofta, och även där skulle fler kunna behandlas. Våra fynd stämmer med tidigare amerikanska resultat, men detta är den första riktigt stora europeiska studien, säger forskaren bakom avhandlingen Michael Mazya.

Svenska läkare skulle med stöd av studien kunna börja ge propplösande medicin till fler som söker akut vård för stroke redan i dag. Om de europeiska läkemedelsriktlinjerna skulle ändras, kan läkare i fler europeiska länder följa efter.

Resultaten presenteras i avhandlingen ”Intracerebral hemorrhage in patients treated with intravenous thrombolysis for acute ischemic stroke” som läggs fram  i dag. Forskningen finansieras av Uppdrag: Besegra stroke, som Hjärt-Lungfonden och Karolinska institutet står bakom, samt av Stockholms läns landsting. Hjärt-Lungfondens strokekampanj i september och oktober går ut på att samla in mer pengar till forskning i sjukdomen.

För mer information, kontakta gärna:Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se

Pressbild:

- Michael Mazya, strokeforskare med stöd från Hjärt-Lungfonden

Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om stroke

Om forskaren
Namn: Michael Mazya

Ålder: 33 år

Bakgrund: Forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och läkare på Karolinska universitetssjukhuset. Just nu är Michael i slutet av sin specialistutbildning i neurologi och disputerar den 12 september i år på avhandlingen "Intracerebral hemorrhage in patients treated with intravenous thrombolysis for acute ischemic stroke".

Forskar kring: Propplösande behandling av akut stroke. Michael fokuserar på kliniska resultat hos patientgrupper där behandlingen hittills varit otillräckligt utforskad. Forskningen kartlägger riskfaktorer för allvarliga biverkningar av strokebehandling i syfte att förutspå vilka patienter som kan drabbas. Arbetet sker med hjälp av världens största internationella behandlingsregister för stroke, Safe Implementation of Treatments in Stroke (SITS), som leds av professor Nils Wahlgren vid Karolinska institutet.

Resultat: Snabbt insatt propplösande behandling (trombolys) gör att färre människor får funktionsnedsättningar av stroke. I sällsynta fall uppstår dock allvarliga biverkningar av behandlingen, såsom hjärnblödningar. Vissa faktorer, som pågående behandling med det blodförtunnande läkemedlet warfarin, har tidigare ansetts utgöra ett hinder för trombolys vid stroke på grund av oron för ökad blödningsrisk. Det är nu visat att behandling med warfarin i låg dos inte ökar risken för biverkningar och därför inte bör hindra propplösande strokebehandling.

Om avhandlingen: Innehåller flera artiklar som har publicerats i de högt rankade internationella tidsskrifterna ”Annals of Neurology” och ”Stroke” mellan 2012 och 2014. Avhandlingens första delarbete belönades med utmärkelsen ”Outstanding Young Research in Stroke Award” på den internationella kongressen European Stroke Conference 2012.

Korta fakta om stroke
- Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.

- Stroke är en folksjukdom som drabbar cirka 30 000 personer om året i Sverige, varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar.

- Var sjuttonde minut drabbas någon i Sverige av stroke, som är en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag.

- Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna.

- Samhällskostnaden för stroke i Sverige beräknas uppgå till minst 16 miljarder kronor per år.

- Var femte kvinna och var sjätte man drabbas någon gång under livet av stroke.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Så bidrar man till forskningen:- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7

- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava

- Bli jubileumsgivare på www.hjart-lungfonden.se/jubileum
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 100 kronor till forskningen

Mer från Hjärt-Lungfonden:

- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter


Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. www.hjart-lungfonden.se

Bifogade filer

PDF-dokument