Återvunnen betong blir ny betong – en miljövinst

Madumita Sadagopan, doktorand inom samhällsbyggnad vid Högskolan i Borås driver det enda forskningsprojektet i Sverige kring betongavfall. Hon undersöker hur man kan använda återvunnen betong i ny betong.

I forskningsprojektet som heter RE:Concrete ska Madumita Sadagopan återvinna betongavfall till ny betong, som sedan kan användas i bärande byggelement i byggnaders stomme.

– Vi ser att det finns en stor miljövinst i att återvinna betong. Istället för att använda naturgrus eller krossat berg, som ballast i betong, kan vi återanvända betongavfallet som ballast i ny betong, och på så sätt påverkar vi ekosystemet mindre. Dessutom förlängs den tekniska livslängden på betongen, säger Madumita Sadagopan.

– I dag används betongavfall bara som fyllnadsmaterial på deponi eller i vägar. Jag vill visa att det finns mer högvärdiga användningsområden, till exempel som bärande element i betongkonstruktioner.

Betongavfallet kan till exempel komma från hus som ska rivas, eller avfall från betongindustrin.

– Just nu använder vi oss av avfall från en av AB Bostäders fastigheter som ska rivas. Vi studerar också hur Ulricehamns Betong AB (UBAB) och Hedareds Sand & Betong AB kan återanvända sitt eget avfall och göra ny betong.

Unik forskning i landet

Projektet som pågår i fem år, är ett samarbete mellan högskolan och CBI Betonginstitutet, RISE. I projektet ingår också en referensgrupp med lokala och nationella företag. Det finns inget liknande projekt i Sverige som bedriver forskning inom betong i form av ett doktorandprojekt. Flera aktörer är kopplade till projektet så som NCC Recycling, UBAB och Hedared Sand och Betong.

– Under 1980-talet bedrevs det mycket forskning i betongmaterial- och konstruktioner. Men det är först under senare år som återvinningsfrågor i betong har kommit i fokus, samtidigt som Sveriges miljömål och krav på hållbar utveckling har börjat gälla.

Madumita Sadagopan är byggingenjör i bakgrunden och har läst Masterutbildning i resursåtervinning vid högskolan. Därefter påbörjade hon sin doktorandutbildning och forskningsprojektet RE:Conrete.

Projektet tar sin ansats från att ersätta all ballast i ny betong med gammal krossad betong. Detta undersöks på tre olika betongrecept för att kontrollera om man kan komma upp i hållfastheter nära den ursprungliga betongen. Tester görs i högskolans betonglabb och på CBI Betonginstitutet.

– Vi testar bland annat egenskaper av den krossade betongen såsom vattenabsorption och partikelgradering. Meningen är att kunna karakterisera den krossade betongen som en lämplig ballast till ny betong med bra hållfasthet och arbetbarhet. Men det finns också en annan aspekt som vi vill titta närmare på, nämligen logistiken och marknadspotentialen med återvinning av betong. Därför har vi påbörjat närmare samarbete med Industriell ekonomi och logistik här på högskolan.

– Även två grupper av studenter från Byggingenjörsutbildningen är kopplade till projektet för att genomföra sina examensarbeten inom karakterisering av betongballast och proportionering av betong med betongballast, säger Madumita Sadagopan.

Projektet finanseras av Gunnar Ivarsons stiftelse, RISE och Högskolan i Borås.

Fakta
Betonglabbet vid Högskolan i Borås är delad i två lokaler. En för ballast och återvinning av betong och en för betongmaterial. Labbet som stod klara under hösten 2017, har stått till grund för den kraftiga utvecklingen av betongforskningen vid Högskolan i Borås. Labbet är finansierat av Gunnar Ivarsons stiftelse och Högskolan i Borås och är en satsning för att utveckla forskningen i byggteknik.

Kontakt
Madumita Sadagopan
E-post: madumita.sadagopan@hb.se
Telefon: 0704021202