Forskare ska granska tillit inom demensvården

Vilken betydelse har tillit till medarbetare inom välfärdssektorn? Nu ska detta undersökas i ett antal försöksverksamheter över landet. En berör demensvården där forskare vid Högskolan i Borås leder ett forskningsprojekt.

– Vi har med kort varsel fått veta att vi valts ut att medverka i Tillitsdelegationens försöksverksamheter. Vi har designat ett forskningsprojekt för att studera en heltäckande vårdkedja för människor med demenssjukdom. Målet är att studera och få till en bra tillitsstyrd vårdkedja i samverkan med primärvård, hemtjänst, särskilt boende, Alzheimercafé och rehabilitering, berättar Karin Josefsson, docent och forskare inom vårdvetenskap, som kommer att leda projektet.

Demensvården i Alingsås kommun ingår i ett idéburet offentligt partnerskap med stiftelsen Bräcke Diakoni som driver hela vårdkedjan. Där samverkar kommunens stödresurser, civilsamhället, primärvård, rehabilitering, hemtjänst och särskilt boende med varandra, och med individen med demenssjukdom och dennes närstående för att skapa en sammanhängande vårdkedja.

Projektet, som heter ”Idéburet offentlig partnerskap (IOP). Vårdkedja demens – en försöksverksamhet för tillitsbaserad styrning”, ligger Karin Josefsson varmt om hjärtat. Som tidigare sjuksköterska i många år, och i dag lärare och forskare, förstår hon varför regeringen ser ett behov av att göra något för att öka tilliten och frigöra handlingsutrymme för både ledning, medarbetare, vårdtagare och anhöriga. Det som ska studeras i detta projekt har dock i detta skede begränsats till styrningen av verksamheten och medarbetarnas upplevelser.

Karin Josefsson menar att det sällan handlar om brist på kompetens bland vårdande medarbetare, utan snarare på brister i styrningen, och medarbetare som får arbeta med oändliga rapporteringar, dokumentation och andra administrativa uppgifter i kommunen.

– Projektet går faktiskt helt i den gamla Ädelreformens anda, där ambitionen var att ha en enda huvudman för äldreomsorgen, men den reformen slutade dessvärre på många håll med en polarisering mellan lagar och olika huvudmän för en äldre människas vård och omsorg, berättar hon.

På sjukhus exempelvis finns det i dag välfungerande vårdprocesser, men inte en hel vårdkedja för patienten. När en patient är färdigbehandlad där, upphör oftast sjukhusets ansvar för vårdprocessen för patienten.

Vet inte vart de ska vända sig

– För äldre människor kan det därefter vara svårt att veta vart de ska vända sig. Lägg till demenssjukdom ovanpå det. I vårt projekt utgår vi från att vårdkedjan startar vart än den äldre med demenssjukdom kliver in, vare sig det är på vårdcentralen, hemtjänsten eller för den delen på vårdcaféet.

Redan vid årsskiftet ska projektet redovisas för Tillitsdelegationen och sommaren 2018 ska ett underlag till ett regeringens slutbetänkande vara klart. Men det innebär inte att projektet avstannar.

– Tanken är att vi ska kunna följa demensvården inom det idéburna offentliga partnerskapet i Alingsås kommun under en längre tid.

Läs mer

Tillitsreformen: Tillitsreformen syftar till att utveckla formerna för den statliga styrningen genom att balansera behovet av kontroll med förtroende för medarbetarnas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet. Reformen är ett led i regeringens arbete för att skapa mer effektiva offentliga verksamheter samt större nytta för medborgarna.

Läs mer om Tillitsdelegationen.

Läs mer om Ädelreformen (Wikipedia).

Läs mer om äldreforskningen vid Högskolan i Borås.

Kontakt:

Karin Josefsson, universitetslektor, docent, leg. sjuksköterska, medicine doktor i klinisk äldreforskning,
033-435 4718 / 0706-689416; karin.josefsson@hb.se