Högskolan i Borås storsatsar på forskning om människan i vården

Hur kan vårdpersonal lindra rädsla och smärta hos barn och unga patienter? Hur kan de kommunicera bättre med äldre människor? Hur ska bedömningar i ambulans bli säkrare? Och vad krävs av chefer inom äldrevård? Allt detta och mer därtill är sådant som nya doktorander vid Högskolan i Borås ska ta reda på, för nu inleds forskarutbildningen inom området Människan i vården.

Sedan i våras har Högskolan i Borås examensrättigheter på forskarnivå även inom området Människan i vården. Nu sker en storsatsning där sex doktorandtjänster utlyses till en forskarutbildning inom området.
– Det är väldigt viktigt med mer forskning inom vårdvetenskap, eftersom samhället står inför en mängd utmaningar inom vården nu, till exempel att vi lever längre och har ett ökat behov av vård, säger Gunilla Carlsson, studierektor för forskarutbildningen. Forskningsområdet vilar i ett humanvetenskapligt perspektiv och området är ett komplement, inte konkurrent till den naturvetenskapliga medicinen.
Målet med forskningen är att göra vården mer mänsklig, mer säker och mer trygg för patienter, närstående och personal. Det handlar bland annat om att studera hela vårdkedjan. Allt ifrån hur vård ska ledas och organiseras till hur varje enskild patient eller närstående upplever vården.
Vid Högskolan i Borås har det funnits forskning inom det här området i mer än 20 år, vilket gör att det finns en gedigen kunskapsbas att förlita sig på och gott om erfarna forskare som kan undervisa och handleda i den nya forskarutbildningen.
– Det är ett väldigt stort område och vi har valt ut sex projekt inom särskilt angelägna områden som vi dessutom är extra starka på. Det här är forskning som verkligen kommer att gynna alla, både patienter och vårdpersonal.
Det sistnämnda är något som sjukhusdirektören vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Ann-Marie Schaffrath skriver under på.
– Det är väldigt glädjande att högskolan har fått den här möjligheten och det kommer att underlätta för oss att jobba evidensbaserat, säger hon. Det är mycket positivt när vi kan få tillgång till mer forskning och vetenskap så att vi agerar utifrån vad som faktiskt är bäst och inte bara det som vi tror är bäst. Att forskningen sker vid Högskolan i Borås är extra bra för oss på SÄS, för då kan vi på ett smidigt sätt utveckla vårt samarbete ännu mer.

Sök doktorandtjänsterna här senast den 31 mars

För mer information, kontakta
Gunilla Carlsson, studierektor för forskarutbildningen Människan i vården vid Högskolan i Borås, gunilla.carlsson@hb.se, 0707-73 22 73.

Fakta: inriktningar för de sex nya doktorandtjänsterna

Tidig bedömning av och kliniskt utfall för patient med andningsbesvär inom prehospital akutsjukvård
Andnöd är en av de vanligaste orsakerna till att någon ringer efter ambulans, och det blir allt vanligare. Allvarlighetsgraden hos den sjuke kan variera, men tillståndet har generellt sett en hög dödlighet. Dessutom kan upplevelsen av att inte få luft väcka stark existentiell ångest. Detta projekt ska bland annat sikta mot att utveckla bedömningssamtalet samt åtgärder vid andnöd och att utveckla en mätmetod för att ambulanspersonalen ska kunna värdera tillståndet ”andnöd” på bästa sätt.

Patienters upplevelser och erfarenheter av komfort inom det perioperativa vårdandet
Vilken betydelse har vårdmiljön för att patienten i samband med en operation med sövning ska känna sig bekväm och trygg? Det är en frågeställning som detta projekt ska fokusera på. Här ska patienternas upplevelse av bemötande, vårdatmosfär och vårdmiljö studeras för att man till exempel ska få kunskap om hur de påverkas av att ingå i ett schemalagt flöde där byten mellan patienter ska gå snabbt. Patientens upplevelse av den fysiska miljön, som ljud och ljus, ska också utvärderas, liksom hur sjuksköterskans vårdande av patienten påverkas av vårdmiljön.

Lindrande interventioner i vården – forskning utifrån barn och ungdomars erfarenheter
Många patienter upplever smärta i samband med vård och behandling. Smärtupplevelsen kan bli värre om patienten är rädd. Därför är det viktigt att hitta behandlingssätt som minskar både rädsla och smärta. I det här projektet ligger fokus på barn och ungdomar som patienter. Genom bland annat intervjuer med barn och ungdomar i åldrarna 4-18 år som har egna erfarenheter av att vårdas på sjukhus ska nya och effektiva metoder för lindring av rädsla och smärta tas fram och testas.

Patientnära ledarskap i kommunens äldreomsorg
Ett projekt som ska ta reda på kompetensbehov hos ledare inom den kommunala äldreomsorgen. Andelen människor som är över 65 år och som har ett vårdbehov ökar. Det behövs mer kunskap om hur både patienterna och de anhöriga upplever vården och allt runtomkring den, till exempel etiska dilemman. Sådan kunskap ska kopplas ihop med samhällets krav på evidens, standardisering och kostnadseffektivitet, vilket gör att det ställs stora krav på de sjuksköterskor som leder vården nära patienten. I projektet ska bland annat intervjuer med både personal, patienter och anhöriga göras.

Kommunikation och samtal vid vård av äldre i hemmet
Samtal och kommunikation är av högsta vikt vid vårdande. Det är genom kommunikation som vårdpersonalen får förståelse för patientens behov. Kommunikation med äldre vid vård i hemmet har visat sig vara en komplex fråga, och här finns ett behov av att ta reda på hur den kommunikativa förmågan hos vårdpersonalen på bästa sätt ska tränas och stärkas. Det här projektet syftar till att utveckla, testa och utvärdera en utbildning i kommunikation och vårdande för vårdpersonal som jobbar inom hemtjänst och/eller hemsjukvård.

Bedömning och beslutsfattande inom ambulanssjukvård
Det har tidigare visats att just bedömning och beslutsfattande är kritiska moment när det gäller ambulanssjukvård. För att möjliggöra en god patientsäkerhet krävs det att ambulanssjuksköterskan tar hänsyn till och fokuserar på många olika frågor och faktorer. Eftersom många ambulanspatienter inte körs till akutavdelningen, utan kanske i stället hänvisas till egenvård eller primärvård, är det särskilt viktigt att ambulanssjuksköterskan har ett helhetsperspektiv på patientens tillstånd för att göra rätt bedömningar. Här ska tidigare fall studeras och därefter ska en patientsäkerhetsintervention utvecklas och senare utvärderas i simuleringsmiljö.