Informationskunskap minskar riskerna vid studier utomlands

Förmågan att hitta, ta till sig och använda sig av information i ett nytt och främmande sammanhang har stor betydelse för att klara vardagen i nytt land.

Ny forskning om hur information används kan förändra sättet att planera utbildning för personer som kommer till ett nytt land med ett annat modersmål i bagaget. Doktoranden Alison Hicks vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, har undersökt hur studenter, som under en begränsad tidsrymd hamnar i en ny miljö i ett nytt land, upplever information i vardagen, i sin utbildning eller på arbetsplatsen.

– Det sägs att bästa sättet att lära sig ett språk är att göra det utomlands, men det är ofta mycket mer komplext än så. Jag har undersökt vilken roll informationskunskap spelar under tiden utomlands, berättar Alison Hicks.

Hon har följt och intervjuat studenter med engelska som modersmål när de har befunnit sig utanför sina hemländer för att lära sig ett främmande språk. Till intervjuerna fick studenterna även presentera foton på information som betydde något för dem eller som hjälpte dem att bli bekväma i sin nya miljö, detta för att fånga upp studenternas syn på information i den nya miljön.

Begränsat med tid ökar risken

Hennes forskning visar att den tid då studenterna studerar i ett annat land innebär en riskfylld period. Det kan exempelvis handla om fysiska risker, då de exempelvis inte känner till vad som är säkra områden i den nya miljön, eller om ekonomiska risker då de kan befinna sig på en plats där allt är mycket dyrare eller oväntade utgifter kan uppkomma. Men den största risken de tar är den akademiska, då de har begränsat med tid för att verkligen hinna förbättra sina språkkunskaper innan det är dags för slutexaminationer eller för uppsatta karriärmål.

– Alla dessa risker leder till att studenterna jobbar på att minimera dem genom att informera sig om olika saker. Dessa aktiviteter leder till att studenterna bygger upp kunskap om platsen de ska vistas på, men också att de går från att vara språkstudenter i klassrumsmiljö till att vara språkstudenter i vardagssituationer eller icke-akademiska miljöer, förklarar Alison Hicks.

Uppmuntras eller åsidosätts

Sättet att ta till sig och använda information och samspelet med nya grupper i det omgivande samhället uppmuntrar studenterna och ger dem informella tillfällen att lära sig språket. Men på samma gång visar forskningen att mötena med nya grupper kan ha motsatt effekt på inlärningen genom att studenterna åsidosätts av dessa grupper eller att de behandlas som tillfälliga besökare, istället för kompetenta talare av språket i fråga.

– Min forskning sprider nytt ljus över tidigare studier om utbildningsaktiviteter utomlands, inklusive själva språkinlärningen. Detta kan vara intressant både för utbildningsanordnare som jobbar med språk- och interkulturell utbildning och för hela branschen för utlandsstudier, säger Alison Hicks.

Forskningen är den första att bland språkstudenter undersöka betydelsen av den växelverkan som sker mellan olika typer av information i en övergång från ett land, kultur eller språk till ett annat. Den visar också hur information kan förändra exempelvis synen på sig själv och vilken förståelse man får i sin nya situation.

Alison Hicks disputerade 5 oktober vid Högskolan i Borås inom området biblioteks- och informationsvetenskap.

Läs mer

Läs doktorsavhandlingen: The theory of mitigating risk: Information literacy and language-learning in transition

Läs mer om forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Alison Hicks forskningsprofil.

Kontakt: Alison Hicks, e-post: alison.hicks@hb.se