Pressmeddelande -

Mänskliga rättigheter – för alla inom svensk sjukvård?

Ny forskningsrapport visar att patienters rättigheter är otydliga när det gäller rätten till hälsa och hälso- och sjukvård. Kritik från patienter, dvs. patientanmälningar, kan utgöra ett värdefullt underlag för att förbättra kvalitet, trygghet och patientsäkerhet.

Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, och hennes forskarkollegor har analyserat ett strategiskt urval av 170 anmälningar till patientnämnden i Västra Götalandsregionen under 2015. Studien har mynnat ut i en ny rapport.

– Vi ser att det finns en mängd situationer där patienter inte får tillgång till den vård som de faktiskt har rätt till. Enligt de mänskliga rättigheterna har alla rätt till vård vid sjukdom och vården ska vara patientsäker och trygg.

– Vårt syfte är inte att peka ut enskilda händelser, utan att lyfta mönster på gruppnivå. De exempel vi lyfter i rapporten tyder på att det finns ett systemfel i hälso- och sjukvården, och det ser jag som mycket allvarligt, säger Annelie Sundler.

Patienter som inte passar in i systemet far illa 

Vidare visar rapporten att enskilda personer är sårbara i kontakt med hälso- och sjukvården, och att patienters utsatthet och maktförhållande till sjukvårdspersonal behöver hanteras ansvarsfullt för att inte skapa ojämlikheter eller leda till upplevelser av diskriminering.

– Vi har analyserat utifrån tre olika perspektiv, varav ett handlar om att titta på särskilt utsatta grupper. Där ser vi att patienter som inte passar in i systemet dvs. patienter som är sjuka men svåra att diagnostisera och behandla, far illa. Man kan säga att de faller mellan stolarna, de skickas runt inom sjukvården eller blir inte tagna på allvar, säger Annelie Sundler.

Otydliga rättigheter

I realiteten ska patienten kunna få vård, men Sveriges lagstiftning är utformad som skyldigheter för vården, inte som rättigheter för patienten. Det gör patienters rättigheter otydliga, menar Annelie Sundler.

– Det är mänskliga rättigheter som borde beaktas men som inte går att utkräva, och därför blir hälso- och sjukvården rättsosäker, säger hon och fortsätter:

­– Det finns ingen instans för patienter att utkräva vård, även om man i efterhand kan kontakta patientnämnderna. Till saken hör att patientnämnderna inte har till uppgift att företräda patienterna, utan snarare att ta emot synpunkter, vara opartiska och förmedla kontakter.

Vad hoppas ni att forskningen ska leda till? – Det finns möjligheter att förbättra kvalitet, trygghet och patientsäkerhet, där anmälningar från patienter och närstående kan utgöra ett värdefullt underlag. En av rapportens slutsatser är att det finns ett behov av en mer patient- och personcentrerad hälso- och sjukvård, och det vill vi fortsätta diskutera framöver.

Kontaktperson

Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, tfn: 0709-242358, e-post: annelie.sundler@hb.se

Mer om rapporten

Forskare som på olika sätt bidragit till rapporten ”Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland” är Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens Högskola och associerad forskare vid Uppsala universitet, samt Anna Råberus, adjunkt i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Samtliga är legitimerade sjuksköterskor med lång klinisk erfarenhet från olika vårdkontexter.

I studien har forskarna analyserat ett urval av 170 anmälningar till patientnämnden i Västra Götaland under 2015. Anmälningarna som har valts ut är av skriftlig karaktär och har tagits emot via e-post eller brev. Totalt inkom 5700 anmälningar från patienter och närstående till patientnämnden i Västra Götaland under 2015.Under 2015 skedde cirka fyra miljoner vårdkontakter med läkare i Västra Götaland och långt fler vårdkontakter totalt.

Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter har varit med och finansierat forskningen.

Välkommen på rapportsläpp

Tid: 16 mars kl. 10:00 – 12:00
Plats: Lokal M506, Högskolan i Borås

Press och media är varmt välkomma att delta vid presentation av rapporten samt efterföljande panelsamtal med forskare, politiker och tjänstepersoner. Läs mer om rapportsläppet här.

Ämnen

  • Utbildning

Regioner

  • Västra Götaland

-----------------------------------

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har ca 12 000 studenter och drygt 700 anställda.

Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Borås har fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom fyra områden: biblioteks- och informationsvetenskap, människan i vården, resursåtervinning samt textil och mode.

Kontakter

Lina Färm

Presskontakt Kommunikatör Forskning 0733-80 91 92

Annie Andréasson

Presskontakt Kommunikationschef 033-435 40 22

Anna Kjellsson

Presskontakt Kommunikatör Press- och mediakontakt, forskning 0734-61 20 01