Skip to main content

Ny metod förbättrar sorteringen av hushållsavfall

Pressmeddelande   •   Apr 26, 2018 08:31 CEST

Kamran Rousta på dagen för disputationen

Världens sopberg ökar i takt med vår konsumtion och beräknas uppgå till 70 ton per sekund år 2025. Kamran Rousta har i sin tvärvetenskapliga forskning vid Högskolan i Borås undersökt sociala och tekniska aspekter på avfallshantering och hur vi kan förmås förändra våra vanor och beteenden för en mer effektiv återvinning.

Kamran Rousta, nybliven doktor som i mars disputerade med sin forskning inom området Resursåtervinning, har i sin studie under flera år undersökt hur hushåll i ett utvalt område sorterar sitt hushållsavfall. Bland annat visar resultaten att bara i Borås innebär felsortering en årlig samhällskostnad på cirka 13 miljoner kronor.

Forskningsproceduren, som tagits fram i och med denna studie, kallas RBT – Recycling Behaviour Transition – och består av fyra steg. Först görs en utvärdering av aktuellt beteende, sedan identifieras lämpliga åtgärder och förändringar, därefter genomförs dessa åtgärder och förändringar och slutligen bedömning av den kvantitativa effekten.

Rent konkret innebär det att bland annat plockanalys använts, en metod där avfall från hushåll sorteras och analyseras för att utröna vad och hur mycket som felsorteras. Efter analysen har intervjuer genomförts för att ta reda på varför de boende i ett aktuellt område sorterar visst avfall fel och vad de behöver för att ändra beteendet. Baserat på svaren har olika åtgärder testats och fler plockanalyser genomförts för att se om det skett någon förändring. På så sätt har Kamran Rousta kunnat testa sig fram till lämpliga lösningar som passar bra där ett specifikt problem eller beteende uppstått.

– Det vi kom fram till när vi jobbade med sorteringen av hushållsavfall här i Borås var att det i mångt och mycket handlar om kommunikation och avstånd. Många av de som tillfrågades upplevde att informationen om hur sopor ska sorteras var för knapphändig eller svår att förstå och dessutom är avståndet till återvinningsstationerna för långt, säger han.

När han i studien minskade avståndet till återvinningsstationen och skapade ett miljörum för insamling av förpackningar, minskade felsorterade förpackningar med 30 procent i pilotområdet. Kamran Rousta fortsätter:

– Källsortering är första steget för återvinning och cirkulär ekonomi. Om det inte fungerar bra, kostar det för samhället.

Metoden användbar trots lokala skillnader
Vad som behöver göras för att förbättra avfallssortering kan skilja sig åt beroende på var analyserna genomförs, på grund av lokala omständigheter. Men metoden har utformats för att ta hänsyn till lokala faktorer och därför är den möjlig att applicera överallt.

–­ RBT är en bra metod just därför att den påvisar passande lösningar för den lokala kontexten och har därför potential att bli en standard-metod. Att använda sig av mixade kvalitativa och kvantitativa metoder som plockanalys och intervjuer ger en god helhetsbild av problemet och möjliga lösningar.

Kamran Roustas engagemang för resursåtervinning har inte svalnat efter disputationen:

– Jag vill fortsätta! Det pågår andra projekt på högskolan rörande exempelvis att minska matsvinn och förbättring av design av förpackningar. Och även om mitt mål var att skapa proceduren vi använde finns det ju mer att titta på, till exempel kring kommunikationen. Bara det är ju ett ämne för en egen avhandling.

På frågan vad han själv upplever som jobbigt att sortera svarar han:

– Jag lagar mycket mat och smutsig plast, till exempel den som blir över när man köpt fryst fisk, är knepig. Den är svår att diska och ligger och luktar tills jag tar den till plaståtervinningen. Jag brukar faktiskt förvara den på balkongen så länge. 

För mer information, kontakta Kamran Rousta, tfn 033-435 4644, kamran.rousta@hb.se

Faktaruta
Kamran Rousta disputerade 2 mars vid Högskolan i Borås inom resursåtervinning.
Forskningen har bedrivits inom forsknings- och utbildningsmiljön Swedish Center for Resource Recovery, Högskolan i Borås.
Titel på avhandlingen: Household waste sorting at the source - A procedure for improvement (länk till pdf)
Huvudhandledare: Kim Bolton och Lisa Dahlén
Finansiärer och partners: Borås Energi och Miljö AB, Sparbanksstiftelsen och Sjuhärads kommunalförbund.

-----------------------------------

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har ca 11 000 studenter och 730 anställda.

Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Borås har fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom fyra områden: biblioteks- och informationsvetenskap, människan i vården, resursåtervinning samt textil och mode.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy