Pressmeddelande -

Nytt hållbart garn framtaget med klassisk teknik

Ett helt nytt garn baserat på återvunna textil- och naturfibrer har utvecklats vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Bakom utvecklingen av garnet står utbytesstudenten Maud Kuppen tillsammans med forskare vid inom textilteknologi.

Maud Kuppen, student på masternivå inom ”Innovative Textile Development” vid hemlärosätet Saxion University i Nederländerna, har efter fyra månader i Sverige tagit fram ett garn med hållbarhet i fokus.

– ­­­­Hållbarhet är ett stort problem inom textilbranschen och som textilingenjör känner jag ett ansvar att göra något åt det, berättar hon.

För att spinna garnet har Maud Kuppen använt sig av ringspinning, den mest populära metoden för garnspinning, vilket skapar ett starkt och mjukt garn av hög kvalitet. Samtidigt är tekniken svår att bemästra och ställer höga krav på materialet. Katarina Lindström Ramamoorthy, doktorand i forskargruppen Avancerade textila konstruktioner och handledare åt Maud Kuppen, förklarar mer:

– Vid återvinning av garn förkortas textilfibrerna på grund av friktionen i återvinningsprocessen, vilket gör det svårt att tillverka återvunnet garn med ringspinning, då den tekniken kräver långa fibrer. Vi kom därför på idén att använda smörjmedel för att minska friktionen i processen, och detta resulterade i att fibrerna blev längre, säger hon.

Maud Kuppen blev intresserad av forskargruppens arbete med återvunna garnfibrer och började undersöka vilka material som skulle fungera bäst för att ringspinna ett hållbart garn. Hon berättar:

– Målet var att tillverka ett garn med så stor mängd återvunna fibrer som möjligt. Tyvärr är det inte möjligt att ringspinna ett garn av 100 procent återvunnet material, de återvunna fibrerna måste blandas med längre fibrer. Hampa och lin är två av de mest hållbara fibrer som finns och båda har väldigt bra egenskaper för garnspinning. Jag provade mig därför fram med olika blandningar, där en blandning av återvunna fibrer, bomull och lin fungerade allra bäst.

Resultatet blev ett garn med ett innehåll av 60 procent återvunna fibrer och en tjocklek på 80 tex, enheten som används för att mäta ett garns tjocklek.

– 80 tex är egentligen ganska tjockt, jag hade föredragit ett tunnare garn på runt 30 tex men med den här tekniken vet jag inte om det är möjligt, så vi är ändå nöjda med resultatet, berättar hon.

Fick ni några resultat ni inte hade räknat med?

– Ja, när vi tillverkade ett tyg av garnet var nötningshärdigheten väldigt hög vilket innebär att tyget är slitstarkt och kommer att hålla länge. Det skulle därför passa bra som material till möbelklädsel, där tyget behöver tåla mycket slitage.

Hur ser framtiden för garnet ut?

– Jag tror det kommer att finnas stora användningsområden för garnet, just på grund av dess kvalitet och hållbarhet, men till dess krävs det mer forskning för att utveckla det ytterligare.

Läs mer om forskning inom Textil och mode

Läs mer om våra textila utbildningar

Kontakt

Katarina Lindström Ramamoorthy, e-post: katarina.lindstrom_ramamoorthy@hb.se, mobilnummer: 0733-90 46 04

Ämnen

  • Utbildning

Kategorier

  • textilhögskolan

Regioner

  • Västra Götaland

-----------------------------------

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har ca 11 000 studenter och 730 anställda.

Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Borås har fyra examenstillstånd på forskarnivå inom  biblioteks- och informationsvetenskap, människan i vården, resursåtervinning samt textil och mode.

Kontakter

Lina Färm

Presskontakt Kommunikatör Forskning 0733-80 91 92

Annie Andréasson

Presskontakt Kommunikationschef 033-435 40 22

Anna Kjellsson

Presskontakt Kommunikatör Press- och mediakontakt, forskning 0734-61 20 01