Skip to main content

Rätt blandning gör susen när slakteriavfall ska bli biogas

Pressmeddelande   •   Dec 14, 2015 13:00 CET

Slakteriavfall av nötkreatur kan blandas med annat avfall för effektiv produktion av biogas och biologiska gödningsmedel. Det visar doktoranden Jhosané Pagés Díaz forskning vid Högskolan i Borås. Resultaten ska snart presenteras för Kubas jordbruksdepartement, för en eventuell start av återanvändning av avfallet.

Hittills har det varit svårt att på ett effektivt sätt dra nytta av slakteriavfall från nötkreatur. I Sverige produceras en del biogas av avfallet, men produktionen är inte så effektiv som den skulle kunna vara. På andra ställen, som Kuba där Jhosané Pagés Díaz kommer ifrån, läggs avfallet bara på hög och ruttnar. Det höga innehållet av protein och fett är bra för biogasproduktion, men för att göra processen mer effektiv och stabil behöver proteinet och fettet kompletteras med andra material. Jhosané Pagés Díaz har undersökt olika blandningar av slakteriavfall, sädesslag, gödsel och hushållsavfall och hittat de som är mest effektiva och ger störst och säkrast biogasproduktion på kortast tid.

– Det visade sig att samma blandningar är bra oavsett var någonstans man använder dem, säger hon. Klimatet verkar inte ha så stor påverkan och därför kan den här kunskapen både hjälpa Sverige att på ett mer effektivt sätt använda slakteriavfallet och användas för att starta biogasproduktion från sådant avfall på Kuba.

Den blandning som har lyckats bäst innehåller omkring en tredjedel slakteriavfall (bestående av mjuka delar, det vill säga inga skelettdelar), en liten gnutta blandade sädesslag och knappt två tredjedelar blandat hushållsavfall.

Över hälften av djurets vikt blir avfall

Slakteriavfallet hon använder i sin forskning kommer från nötkreatur. Vanligtvis blir över hälften av djurets avfall vid köttproduktion av nöt. Här kan en stor del av avfallet användas och med hjälp av bakterier förvandlas till biogas och biologiska gödningsmedel.

Inom kort kommer Jhosané Pagés Díaz att resa tillbaka till Kuba, för att fortsätta forska och undervisa. Hon ska också ha ett möte med jordbruksdepartementet för att diskutera sina resultat och hur de kan användas.

– Vi hade ett möte innan jag startade projektet, och de visade ett stort intresse, säger hon. Det finns mycket att vinna på att ta vara på slakteriavfallet: det skapar förnyelsebar energi som kan användas både för elektricitet, matlagning, värme och fordonsbränsle. En annan biprodukt är flytande biologiska gödningsmedel. Om slakteriavfallet bara ligger och ruttnar i det fria bildar det växthusgaser. Men om vi tar hand om det kan vi använda det till sånt som vi behöver.

Jhosané Pagés Díaz har bedrivit sin forskning både vid ett universitet i hemstaden Havanna och vid Högskolan i Borås. De mesta laboratorieundersökningarna har gjorts i Borås. I en komplicerad process har hon blandat slakteriavfall med olika blandningar av sädesslag, växtrester, gödsel och hushållsavfall och undersökt hur biogasproduktionen påverkas i effektivitet, stabilitet och tid.

– Ärligt talat har det varit ganska äckligt att hantera slakteriavfallet, säger hon. Men jag tycker det är så viktigt att utveckla sådana här metoder att jag har fått ignorera det. Vi måste hitta fler sätt att skapa förnyelsebar energi, och vi behöver hitta vägar att minska föroreningar. Här når vi både och, och det känns väldigt bra!

Fakta:

Avhandlingen: “Biogas from Slaughterhouse Waste: Mixture Interactions in Co-digestion”

Doktoranden: Jhosané Pagés Díaz vid Högskolan i Borås

Huvudhandledare: Ilona Sárvári Horváth, biträdande professor vid Högskolan i Borås

Disputation: 10 december 2015 vid Högskolan i Borås

Kontakt:

E-post: jhosane.pages_diaz@hb.se, Tfn: 0729-12 23 00

-----------------------------------

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har ca 13 000 studenter och 700 anställda.

Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Borås har fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom tre områden: biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning samt textil och mode.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera