Två forskningsprojekt tar tag i brödsvinnsproblemet

Gammalt bröd blir nya textilier

Går det att skapa textilier från gammalt bröd? Det ska Akram Zamani, universitetslektor i Resursåtervinning vid Högskolan i Borås ta reda på. Och hon har redan kommit en bra bit på vägen.

– Vi har sett att mycket av matavfallet från livsmedelsbutiker är bröd och därför ville vi se hur vi kunde omvandla det till en ny produkt, säger Akram Zamani.

Filamentösa svampar ska odlas på brödavfall i bioreaktorer, och ska därefter användas i två olika processer för att dels skapa garn och dels ta fram en nonwoven (se faktaruta) textil.

– När brödet har blivit en biomassa av svamp, tar vi bort proteinet som i sin tur kan användas som mat eller djurfoder. De cellväggsfibrersom finns kvar av svamparna använder vi dels för att spinna ett garn, och dels för att skapa nonwoven textil.

­–Vi har gjort en stor del av odlingen redan, och det har fungerat bra, så nu jobbar vi med en våtspinningsprocessen för att skapa garn, samt testar olika metoder för att förbättra garnets egenskaper, säger hon.

Förhoppningen är att svampen ska kunna omvandlas och användas till kläder, medicinska applikationer eller möbeltextilier. Under de första två åren görs produkten i mindre skala, för att under tredje och fjärde året skalas upp.

Unik forskning

– Det finns ingen tidigare forskning på detta, därför är det svårt att veta vad vi ska förvänta oss, säger Akram Zamani och fortsätter:

– Brödet får vi från en lokal livsmedelsbutik, och vi får hämta så mycket vi behöver, vilket ger oss möjlighet att verkligen testa oss fram och se till att det blir en bra produkt.

Utöver forskare från resursåtervinning och textilteknologi vid Högskolan i Borås ingår också KTH, RISE Innventia och Sahlgrenska universitetssjukhus i projektet.

Projektet finansieras av Vinnova och pågår i fyra år.

Fakta Nonwoven textil
Nonwoven textil eller icke-vävd textil är ett textilt material som består av textilfibrer orienterade utan någon större inbördes ordning, vilket skiljer sig från vävda eller stickade tyger.

Kontakt

Akram Zamani, universitetslektor vid Högskolan i Borås
E-post: akram.zamani@hb.se
Telefon: 033-4354672

Bifogat finns en video om projektet

***********************

Brödsvinn är en miljöbov – forskarna vill hitta lösning

Överraskande resultat när forskare vid Högskolan i Borås tittat på hur mycket matavfall som slängs under ett år. Resultatet genererade ett nytt projekt om brödsvinn.

– En mycket stor del av den mat som slängs i butiker är bröd. Jag kunde inte föreställa mig att bröd som är så lätt skulle utgöra en sådan stor del, säger Kim Bolton, professor inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås.

Forskarna från högskolan och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med en Axfood (ett bolag inom livsmedelshandeln) och bageriet Fazer fokuserat på brödsvinn och vilka förebyggande åtgärder som kan sättas in, som både är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara.

– Den totala mängden brödsvinn är 80 400 ton per år i Sverige. Detta inkluderar hela värdekedjan, det vill säga bagerier, livsmedelsbutiker, restauranger och hushåll med mera, säger Pedro Brancoli, doktorand i resursåtervinning vid Högskolan i Borås.

Svinnet motsvarar 350 limpor per minut

Att svinnet sker i hela kedjan är anmärkningsvärt. När det gäller annan sorts matsvinn står nämligen hushållen för den stora delen. Mängden 80 000 ton per år är lika med att slänga 350 limpor bröd per minut (kostnaden är 2,4 miljarder kronor per år om man räknar 30 kronor per kilo bröd).

– Området matsvinn är aktuellt för Sverige men det finns också med i FN:s globala mål för hållbar utveckling, säger Kim Bolton.

Forskarna vill hitta en lösning som är hållbar genom hela kedjan. Tanken är inte att implementera en lösning som innebär att brödet slängs i hushållen i stället för i butikerna.

– Våra samarbetspartners gör ett fantastiskt jobb genom att faktiskt vilja ta tag i detta och hitta åtgärder. De är också väldigt måna om att vi ska berätta för andra bagerier och leverantörer om resultaten, säger Kim Bolton.

Ett viktigt arbete framöver blir att samla aktörer, stora bagerier och livsmedelskedjor och skapa en lösning på problemet.

– Något som vi behöver ha mer kunskap om är de ekonomiska kostnaderna, vi vet inte vilka kostnader det skulle bli om vi till exempel skulle tillverka mer etanol av brödsvinnet. Och det är något vi ska arbeta vidare med nu, säger Kim Bolton.

Baserat på tidigare projekt

Detta projekt är en förlängning av tidigare forskning där Pedro Brancoli, doktorand, Kamran Rousta, universitetslektor och Kim Bolton, professor, alla inom resursåtervinning, tillsammans med en livsmedelsbutik i Borås, undersökt hur mycket matavfall som uppstår under ett år.

Tack vare att livsmedelsbutiken hade samlat in data på allt matavfall som slängdes, kunde forskarna analysera och räkna på svinnet. Resultatet publicerades sedan i en artikel i tidskriften ”Recources, Conservation and Recycling”, under 2018 blev det den mest nedladdade artikeln.

– Vi ser att det är ett relevant och aktuellt ämne. Och intresset för forskning inom området verkar vara stort, menar Pedro Brancoli. Efter att artikeln publicerats var det flera intresserade livsmedelsbutiker och bagerier som hörde av sig till forskarna.

Projektet var delfinansierat av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.

Kontakt

Kim Bolton, professor i resursåtervinning
E-post: kim.bolton@hb.se
Mobil: 0768-357983

Läs mer

Läs artikeln Bread loss rates at the supplier-retailer interface – Analysis of risk factors to support waste prevention measures

Läs artikeln Life cycle assessment of supermarket food waste