Skip to main content

Högre utbildning - är det värt besväret?

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2017 09:00 CET

Ja, för den enskilde studenten är högre utbildning alltid bra och det är bra för samhället också, säger förre universitetskanslern Lars Haikola som på torsdag talar på Högskolan i Gävle.


Håll fast vid den långsiktiga bildningen

Den svenska högskolan har växt mycket i modern tid och nu kommer en reaktion. Finns det verkligen behov på en arbetsmarknad av så många högskoleutbildade?

- Då är det viktigt att vi håller fast vid att högskoleutbildning skall vara en bred grundläggande utbildning och inte faller undan för att utbilda för kortsiktiga arbetsmarknadskrav, säger Lars Haikola.

- Högskoleutbildning ska ge en kunskapsbas som man kan bygga vidare på själv och som håller hela livet.

Yrkesutbildningen 

Samtidigt vill han erkänna behovet av och vikten av yrkesutbildningar. För högskolans ursprungliga uppgift, det var yrkesutbildning och yrkesutbildningen har alltid varit ett oerhört viktigt motiv för högskolan.

- Tumma inte på värdet av yrkesutbildning men gör den lite bredare så att den håller över hela livet. Jag vill ha både och - och ingen är finare än den andra.

Kursmodulen framhåller Lars som unikt svensk, de allra flesta länder organiserar utbildningen i form av program.

- Sättet att i Sverige organisera med kurser ger bildningen och folkbildningen en helt annan status och inte minst möjlighet.

Svårigheter att göra prognoser 

Ett specifikt svenskt problem har att göra med att svensk arbetsmarknad är så oreglerad. Vi har väldigt få certifierade yrken och en tydlig uppdelning mellan generell utbildning och yrkesutbildning som inget annat land har. Vi har 50 yrkesexamina och en massa generella utbildningar.

- Den största svagheten är att vi lurar oss själva att tro att har man en yrkesutbildning så passar man rakt in i arbetsmarknaden. Det gör man ju inte och det visar siffrorna om yrkesspridning.

- Och då flödar människor emellan olika yrken i Sverige på ett sätt som man inte gör i övriga Europa

T ex arbetar 35% med apotekarutbildning inom branschen, för jurist- och civilingenjörsutbildningar är det 25 % och för de med humanistutbildning endast 9 %.

Detta förstärker svårigheterna att enkelt koppla utbildning till arbetsmarknad och gör att det blir svårt att dimensionera högskolan.

- Det är svårt för Högskolan i Gävle att t ex säga att nu ska vi flytta utbildningsplatser från Lantmäteriutbildningen till lärarutbildningen för att nu säger Kommunförbundet att det behövs fler geografilärare.

Oceanångaren 

Det tar tre till fem år att utbilda människor oftast och det hinner hända mycket på den tiden.

- Verkligheten förändras så mycket under 5-10 år att det är nästan omöjligt att nyttja prognosinstrumenten för att dimensionera högre utbildning.

Det finns emellertid två områden där det är uppenbara brister, det gäller lärarutbildningen och vårdutbildningarna. Där är det brister och kommer att vara brister under lång tid framöver.

- Och då fungerar systemet och det gör inget med den långa startsträckan.

Arbetsmarknaden måste göra sig attraktiv 

De stora problemområdena vård och lärare löser man dock inte primärt med att högskolorna tillsätter mer utbildningsplatser, åtgärder som arbetsgivaföreträdare brukar föreslå.

- Det kan man ju alltid säga, men det hjälper ju inte om studenterna inte vill läsa de utbildningarna. Här är det arbetsmarknaden själv som måste göra sig mera attraktiv.

Avslutningsvis 

Högre utbildning växer över hela världen, det är samma trend över hela världen, men genomgående sticker Sverige ut på lite fler områden än vad vi tror

- Vi tror nog i Sverige att vi löper i mainstream, men vi har faktiskt några drag som är väldigt svenska...

- Och det går inte att säga att man lyckas eller misslyckas utifrån enbart arbetsmarknadsbehov, eftersom det finns ett bredare mål om bildning utöver arbetsmarknadsmålet. Högre utbildning är svårmätbart och för den enskilde studenten är det alltid bra, avslutar Lars Haikola

----------------------------------------------------------------

Akademin för utbildning och ekonomi har en dagkonferens torsdag den 16 februari på Clarion Winn Hotel i Gävle.

Dagen inleds med ett föredrag av tidigare universitetskansler Lars Haikola om "Högre utbildning - är det värt besväret? Om bildnings och utbildnings värde"

kl. 10.30 – 11.30 följt av frågestund. Media är välkomna.

Det finns ett begränsat antal platser kvar till föredraget. Är du intresserad av att delta, svara med vändande mejl till: sara.sundberg@hig.se

--------------------------------------------------------------------

För mer information, v v kontakta:
Lars Haikola, tidigare universitetskansler.
E-post: ltjh47@gmail.com

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Privat

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och cirka 500 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. Våra forskningsprofiler är byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera