Skip to main content

​Det förflutna skapar mening i nuet

Nyhet   •   Jan 09, 2017 11:58 CET

"Vi vill alla väl, men hittills har etableringssystemet inte levererat det vi behöver för att alla ska komma in i samhället. Det hoppas vi kunna hjälpa till med", säger Ulf Ericsson, docent i arbetsvetenskap.

Utgå från människors minnen av framtiden – då fungerar också nuet bättre. Det menar docent Ulf Ericsson, som hoppas att en nyskriven artikel ska bidra till bättre möten mellan nyanlända och frontlinjebyråkrater.

– Vi pratar ofta om att människor som kommer hit måste börja om sina liv. Men alla människor har en historia och bär på drömmar och förhoppningar om framtiden. De har visserligen upplevt ett brott i tillvaron, men de ska ändå fortsätta leva sina egna liv.

Så säger Ulf Ericsson, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Tillsammans med Fredrik Rakar, universitetslektor i arbetsvetenskap, har han skrivit artikeln Med minnen av framtiden – integration och etablering som meningsskapande processer, som kommer att publiceras i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv framöver.

Den senaste tidens världshändelser har inneburit många utmaningar för kommunerna och samhället i stort. Nyanlända ska tas emot och sedan slussas ut på arbets- och bostadsmarknaden. Systemet kärvar och det tyngsta lasset dras av de så kallade frontlinjebyråkraterna; socialsekreteraren, handläggaren på Arbetsförmedlingen och SFI-läraren.

Frontlinjebyråkraten måste förstå vad nyanlända går igenom

– Mötena ser säkert olika ut, men ofta dukas de materiella alternativen upp likt ett färdigt smörgåsbord som den nyanlända förväntas välja från. Det är lätt att tro att vi alla har samma utgångspunkt och bara kan plocka på oss det vi behöver, men då glömmer man bort att människan på andra sidan skrivbordet faktiskt redan har ett förflutet. Om detta trängs undan blir det svårt att skapa mening i nuet och nya planer för framtiden.

Därför, menar Ulf Ericsson och Fredrik Rakar, är det angeläget att frontlinjebyråkraten blir medveten om den mentala process av meningsskapande som de nyanlända går igenom.

– Samtidigt vill vi lyfta fram den viktiga roll frontlinjebyråkraten har i denna process, och få igång ett bättre samarbete mellan alla inblandade parter så att etableringen fungerar bättre, säger Ulf Ericsson.

Diskussioner har redan inletts med Samverkansförbunden i södra Skåne. Framöver hoppas Ulf Ericsson och Fredrik Rakar genom deltagarbaserad forskning skapa fler arenor för dialog och delaktighet i frågan.

– Den praktiska kunskapen finns lokalt, men från högskolans håll kan vi vara med och stötta nyckelpersoner från olika organisationer och få till mer dynamiska möten. Vi kan inte längre bara vänta och se. Nu krävs att alla drar åt samma håll för att tillsammans lösa uppdraget.

Förhoppningen är att fler nyanlända ska se en mening i nuet och i framtiden genom att samskapa minnen av en framtid tillsammans med frontlinjebyråkraten.

– Men det är också angeläget för oss alla och för hela samhället, att deras berättelse blir en del av vår gemensamma historia.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell