Fågelforskning hyllas i internationell utvärdering

Svensk viltforskning har nyligen genomgått en internationell utvärdering i vilken forskningen kring änder och gäss vid Högskolan Kristianstad lyfts fram som förebilder. Forskarlaget, bestående Johan Elmberg, Lisa Dessborn, Pär Söderquist och Gunnar Gunnarsson, får beröm för val av projekt och flitig produktion som når långt utanför landets gränser.

Er forskning om andfåglar har uppmärksammats internationellt av en rad andra forskare. Vad är det de har tagit fäste vid?

– Vi har hela tiden varit noga med att driva projekt som har intresse för många, berättar Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad. I det här fallet handlar det bland annat om markägare, länsstyrelserna, jägare, jordbrukare, veterinärer, smittskyddsfolk och förstås forskarkollegor.

– Sedan är det väldigt viktigt att synas utåt så att det man gör blir tillgängligt för andra, påpekar Johan. Vi har varit flitiga på konferenser runt om i Europa och Nordamerika, men också på hemmaplan, i fågelklubbar, på Rotary-luncher och LRF-möten, för att nämna några. Ytterst handlar det förstås om att man måste producera bra vetenskap och publicera sig i de bästa tidskrifterna – annars blir man inte sedd av forskarsamhället.

Vad är det för internationella samarbeten ni har kommit med i som följd av detta?

– Det äldsta nätverket firar 30 år i år och binder samman nästan alla andforskare i Finland och Sverige. Det är bara Rolling Stones som hållit på längre, känns det ibland som, skrattar Johan.

– Eftersom många av de andarter vi arbetar med också finns i Nordamerika, har vi också sedan många år samarbete i enskilda projekt med folk i USA och Kanada. Nätverken växer och krymper med tiden; när fågelinfluensan slog till för tio år sedan uppstod snabbt nya nätverk med infektionsläkare, virologer, veterinärer och smittskyddsfolk. Så man måste vara anpassningsbar, poängterar Johan.

Vilka länder ligger närmast Sverige i problematiken med änder som man ”skördar” genom jakt?

– Andjakt är ”folkets jakt” i väldigt många länder i Europa och i Nordamerika, där klövviltsjakt inte förekommer eller är förbehållet de största markägarna. Det finns faktiskt fler andjägare än svenskar i EU! Därför är vår forskning intressant för jägare och naturvårdare i länder som Finland, Frankrike, Tyskland och USA.

– Vårt just nu största projekt i gruppen på här på högskolan gäller i stället gäss, som ibland gör stor skada på lantbruksgrödor, fortsätter Johan, men också här är problematiken gemensam för en lång rad länder. Och det handlar ju ofta om samma fåglar – de flyger som de vill över nationsgränserna.

I Naturvårdsverkets rapport lyfts Högskolan Kristianstad fram som det lärosäte i Sverige som tagit bäst ansvar för långsiktiga spelregler för aktiva viltforskare i Sverige. Vad är det ni har gjort i er forskargrupp för att få det fina betyget?

– Vi i gruppen har bara varit flitiga och gjort vårt jobb, menar Johan. Sedan har vi haft fantastisk hjälp av Peter Bengtsson och de andra på biblioteket. Högskolan som lärosäte belönas av utvärderarna för att det länge varit förutsägbara villkor för forskningen och tidigare goda villkor vad gäller forskningstid i tjänsten.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Camilla Olsson