”Jag har misslyckats mer än de flesta!”

Misslyckanden föder framgång. Kanske låter det som en klyscha, men för Amer Mohammed är det helt sant. Om det inte vore för en sprucken IT-bubbla, en finanskris och en miljonskuld hos kronofogden hade denne entreprenör och Kristianstadsalumn kanske inte hamnat i ledningen på Coop.

Kristianstad – var ligger det? Kan man pendla dit? 19-årige Amer Mohammed tittade yrvaket på antagningsbeskedet från Högskolan Kristianstad, och insåg att studierna nog ändå skulle kräva en flytt från Stockholm.

Ankomsten till nordöstra Skåne beskriver han som något av en chock. Inte bara för att det saknades dygnetruntöppet kebabställe på den nya hemorten. Utan också för att själva utbildningen, Magisterprogrammet med inriktning mot inbyggda system, innehöll betydligt mer matematik än han trott.

– Och jag var inget direkt mattesnille, så det blev rätt kämpigt. Efter två år hade jag elva omtentor efter mig!

Men i tredje årskursen började de äntligen programmera och Amer Mohammed kände sig genast mer varm i kläderna. Redan som fjortonåring hade han suttit med sin dator därhemma och redigerat koden för att kunna frigöra mer minne och spela fler spel.

Trasiga tidningsställ satte fart på karriären

De eftersläpande tentorna avklarades, och när examen närmade sig kom företag som Ericsson och Telia på besök för att ragga nya IT-talanger bland studenterna. Framtiden såg ljus ut.

Men så sprack IT-bubblan. I stället för att hamna på något framgångsrikt teknikföretag, började Amer Mohammed arbeta med att dela ut gratistidningar. Efter ett halvår hörde han talas om att tidningsdistributören sökte en tekniker som kunde lösa problemet med att kartlägga trasiga tidningsställ.

– Jag hörde av mig och kom med ett förslag om att chaufförerna skulle ta bilder med digitalkameror som de skickade till kontoret.

Det hela växte snabbt, och blev snart till ett helt webbaserat distributionssystem för gratistidningar. Därmed hade 23-årige Amer Mohammed startat sitt första egna bolag, Singleton Solutions, med säte i Schweiz.

Under sex år drev han bolaget, men bestämde sig sedan för att återvända till Sverige och till Skövde, där hans fru fått arbete som AT-läkare vid sjukhuset. Själv drog han i gång ett nytt företag, ett åkeri. Planer var uppdragna, investeringar var gjorda.

– Men så blev det finanskrasch 2008, och plötsligt stod jag med tre miljoner i skulder hos kronofogden. Jag gick in i en depression och satt hemma hela dagarna och spelade World of Warcraft.

Detta gick visserligen också ganska bra; efter två år hade han blivit bland de bästa i världen. Men det fanns inga pengar i spelandet, och så småningom tröttnade hustrun på att försörja Amer och hans spelande.

Efter ett par års konsultarbete lyckades han betala tillbaka skulderna. Under tiden tog en ny idé form: under de stillasittande åren hade han gått upp i vikt. Varför inte göra träningen roligare genom en app, som var en blandning av dataspel och träningsprogram? Han lyckades övertala Chalmers att sätta in två miljoner kronor i innovationen Healthy Heroes – vilket visade sig vara väl investerade pengar.

Steget från egenföretagare till storföretagen

Dittills hade Amer Mohammed arbetat som entreprenör och egenföretagare, varvat med föreläsningsuppdrag. Därför tvekade han när rederijätten Stena Line hörde av sig och bjöd in till ett samtal med ledningen.

– Jag var egentligen inte intresserad av att jobba för ett stort bolag. När jag kom dit sa jag precis vad jag tänkte: att de förmodligen inte fattade något alls om digitalisering. Jag kan ibland uppfattas som lite kaxig, och i efterhand fick jag veta att de aldrig blivit så förolämpade tidigare. Men ändå ringde de upp och frågade om jag vill börja där.

Själv kom han in med stort självförtroende och nya tankar kring Stena Lines kommande digitalisering. Särskilt minns han den traditionella Stenadagen, då alla avdelningar skulle visa vad de åstadkommit. Amer Mohammed blev ombedd att hålla en dragning om IT-avdelningen. Till chefens förskräckelse satte han i gång en presentation av en AI-lösning som visade hur de analyserade kundernas hjärnor genom screening.

– ”Och detta händer just nu, live!”, sa jag och visade en bild på en hjärna. Man måste ju överdriva lite för att imponera på folk … Jag märkte hur min chef tog av sig glasögonen och försökte försvinna ner i stolen. Men koncernchefen Dan Olsson, som betraktades som gudfadern, ställde sig plötsligt upp och applåderade. Det blev verkligen en succé.

Själv blev Amer Mohammed innovations - och tranformationschef på kuppen.

Efter fem år ville han dock flytta hem till Stockholm och sa upp sig. Det blev några månader på en konsultfirma innan nästa uppdragsgivare hörde av sig: Coop.

– Det lät ball. Jag tyckte att Coop var rätt värdelösa, så här gick det att göra väldigt mycket.

Redan under första mötet med vd:n presenterade han en rad nya tankar kring den kommande digitaliseringen, där tyngdpunkten låg på vad som gynnar kunden.

– Jag som konsument har ju samma problem som alla andra. Jag har en femåring därhemma som vill ha köttbullar och makaroner. Men om butiken blir mer som ett show room, så kan man komma dit och få smaka på andra rätter. Genom att scanna in en QR-kod kan varorna sedan skickas hem med en drönare.

Hemligheten som ledare

I dag är Amer Mohammed chef på den nyinrättade enheten Digital på Coop. Han har ett femtiotal medarbetare, som kommer att växa i antal de närmaste månaderna.

– Hemligheten som ledare är att möjliggöra för andra människor att själva bli bättre än de trodde att de kunde bli, slår han fast.

Tillsammans tar de bland annat fram idéer kring framtidens virtuella varukorgar. Han beskriver hur kunden, med hjälp av mobilen, kan skicka mjölk, konservburkar och toapapper direkt hem. Andra varor, som man vill känna och lukta på, läggs i den vanliga fysiska korgen.

Var detta något som Amer Mohammed och hans klasskompisar kunde föreställa sig för tjugo år sedan, när de rörde sig mellan föreläsningssalarna på Högskolan Kristianstad?

– Nej, allt har gått mycket snabbare än vad någon av oss trodde var möjligt. Genomslaget för smarta mobiler har ju förändrat samhället och skapat helt nya ekonomier. Och det räcker med att någon släpper en ny funktion, så måste alla haka på. Därför är det också viktigt att organisationer vågar misslyckas. Se på mig; jag har misslyckats mer än de flesta andra!

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Coop