Musikaliskt möte med monster och mollackord

En ryslig sång om krumma häxor och läskiga monster. Det blev resultatet när förskollärarutbildningen gästades av Simon Lussi från Musik i Syd. Besöket är en av ledtrådarna då studenterna utforskar estetikens plats och funktion i förskolan.

– Tänk er … att det kommer en utomjording, som landar här mitt i salen. Den har aldrig hört musik förut. Hur ska vi förklara för den vad musik är?

Simon Lussi kastar ut frågan till förskollärarstudenterna som samlats i den stora musiksalen.

– Ljud. Rytm, kanske? säger någon.

– Ja! Och hur gör man musik, då?

Snart sitter nästan hundra studenter och spelar både luftgitarr och lufttrummor.

Simon Lussi är musiker och barnkulturproducent, och har i dag kommit på besök till förskollärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Men i vanliga fall är hans publik betydligt yngre. I den helimproviserade föreställningen Tonsätt förskolan brukar han helt sonika dyka upp på olika förskoleavdelningar.

– Barnen reagerar blixtsnabbt. Efter bara några sekunder är de med på upplägget, och vi sjunger och spelar tillsammans. Koncentrationen är total. Det är här och nu som gäller, säger han.

De brukar hitta på en låt tillsammans som de sedan spelar in. Barnen kommer själva med förslag på vad den ska handla om.

– Det finns inga gränser. Vid mitt senaste besök blev det en sång om sköldpaddor som rider på hästar och äter marshmallows.

Ett sätt att förstå världen

Att få vara med och skapa musik och andra kulturformer är viktigt för människors utveckling, menar han.

– Genom att visa olika sätt att uttrycka sig kan man få hjälp att uppleva och visa känslor. Det blir ett sätt att förstå sig själv och världen.

Han får medhåll från högskolans Bodil Örberg, som är ansvarig för den pågående kursen Estetik, estetiska lärprocesser och barns möte med konsten

– I barnkonventionen står det att alla barn har rätt att vara delaktiga i kulturen. Vilket ansvar har då förskollärarna att ge barnen denna möjlighet? Det finns inga färdiga svar, utan studenterna får själva utforska vad som krävs för att väcka lust och delaktighet hos barnen.

Hon menar att tyngdpunkten inom utbildningen ofta hamnar på det analytiska tänkandet. Men på senare år ha man också försökt lyfta fram estetiken som en väg till lärande.

– Barnen har ju redan många av de estetiska språken. De sjunger och dansar. Utmaningen för oss vuxna är att fånga upp och använda dessa språk tillsammans med barnen.

Estetiken som kan hjälpa matematiken

Studenterna Amrita Bengtsson och Emelie Sjögren är, rent bokstavligt, med på noterna.

– Bara på denna korta stund har man fått en massa nya idéer. Estetiken i sig är viktig, men den kan också användas som medel för att barnen ska ta till sig andra saker, som exempelvis matte och naturvetenskap, säger Amrita Bengtsson.

De berättar hur de under förmiddagen sjungit och pratat om improvisation och kreativitet och hur detta kan användas i förskolan.

– Det är lätt att tänka att det räcker med besök från utomstående. Men egentligen är det vår uppgift som förskollärare att använda det i vardagen. Man måste bara våga bjuda på sig själv, tillåta sig att spela apa. Hur sångrösten låter är inte så viktigt, säger Emelie Sjögren.

Under hösten kommer studenterna titta närmare på andra estetiska uttryck, som drama, dans och film. I slutet av november ska de själva presentera ett projekt. Amrita Bengtsson och Emelie Sjögren ingår i en grupp som valt att göra en musikal på temat livsglädje.

– Förhoppningsvis kommer vi att få med oss barnen på detta, säger de.

Nu har Simon Lussi och studenterna kommit en bra bit på väg i det gemensamma låtskrivandet. De är överens om temat Halloween, och har hittat rörelser som liknar läskiga monster och krumma häxor.

– Tror ni att vi kan göra en låt på detta? säger han och drar ett mollstämt ackord över gitarren.

– Ja! Absolut! svarar studenterna och stämmer in i refrängen: Busa är kul. Super- superkul.

Efter ett intensivt musikaliskt möte konstaterar Bodil Örberg med ett skratt:

– Tänk, om vi skulle göra en ny kursplan för förskolan. Du ska kunna spela ett mollackord. Och du ska kunna bli ett monster.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell