Nyhet -
Ny avhandling om gråskalorna i naturvetenskapen
Som lärare i NO försökte Lotta Leden uppmuntra eleverna att ifrågasätta naturvetenskapens vedertagna ”sanningar”. Nu lägger hon fram sin avhandling, där den traditionella faktafyllda undervisningen får ge plats åt diskussioner och kritiskt tänkande i klassrummet.
Ett svartvitt rutmönster pryder omslaget på doktorand Lotta Ledens avhandling. Det är ingen slump. Hon beskriver hur färgerna symboliserar den traditionella synen på naturvetenskap. Den bygger ofta på föreställningen att världen är uppbyggd av motsatserna rätt eller fel, svart eller vitt.
– Hur man kommit fram till de naturvetenskapliga slutsatserna, problematiseras sällan. Detta återspeglas också i undervisningen som ofta är starkt faktafokuserad.
Men i själva verket bygger naturvetenskap på olika tolkningar som utkristalliserats under en längre tid. Och det som betraktas som sanning idag, kan revideras, utvecklas eller till och med kullkastas imorgon. Detta symboliseras av den gråskala som också framträder på avhandlingens omslag.
– Ta exempelvis Bohrs atommodell, som är en viktig del i NO-undervisningen. Den presenteras ofta som något som grävts fram och ”upptäckts”, utan att människor varit inblandade i processen. I själva verket är modellen i ständig utveckling och har påverkats av en mängd tolkningar och diskussioner, säger Lotta Leden.
Som doktorand har hon fördjupat sig i ämnet naturvetenskapernas karaktär – vad naturvetenskap innefattar, och hur, varför och för vem den förmedlas. Hon har själv en bakgrund som lärare i NO, matematik och teknik på högstadiet, och i klassrummet tog hon ibland upp diskussioner med eleverna om processerna bakom begreppen inom sina undervisningsämnen.
– Som lärare var jag intresserad av ämnet naturvetenskapens karaktär, långt innan jag hade hört talas om just detta begrepp. Som exempel tog jag ibland ett par unga forskare, som fick spott och spe för sin forskning kring magsår – för att sedan tilldelas nobelpriset i medicin.
Men hur stora är möjligheterna för dagens NO-lärare, att öppna upp för diskussion i klassrummet? I studien, som ligger till grund för Lotta Ledens avhandling, har hon följt sex lärare under tre år. Med hjälp av enkäter, intervjuer och gruppdiskussioner har hon kartlagt de möjligheter och svårigheter lärarna möter när de försöker ta upp naturvetenskapens karaktär i undervisningen.
– I början medgav en del lärare att detta var lite nytt för dem. De flesta hade ju aldrig stött på tänkesättet när de själva gick i skolan, eller när de utbildade sig till lärare. Även om läroplanen numera betonar att det är ”centralt med kunskaper om naturvetenskapens karaktär”, finns det fortfarande starka traditioner som säger att undervisningen ska innehålla ett tungt paket av fakta som lärarna förväntas förmedla.
I samband med laborationer fanns dock tillfällen då lärarna ansåg att det var naturligt att föra in det nya tänkesättet. Istället för att servera färdiga instruktioner, kunde lärarna låta eleverna själva planera de olika stegen, utföra laborationen och därefter diskutera det uppkomna resultatet.
– På så sätt blir eleverna medvetna om den kreativa process som krävs i tänkandet, planerandet och utförandet – och att slutresultatet faktiskt hänger samman med personerna som tolkar allt detta.
Vid andra tillfällen uppmuntrade lärarna att sina elever att diskutera naturvetenskapliga forskningsrön. Vilka finansiärer ligger exempelvis bakom ett antal artiklar om energidrycker? Vem riktar de sig till, och varför?
Lotta Leden är medveten om att ämnet naturvetenskapens karaktär utmanar både lärare och elever i deras respektive roller.
– Det kan säkert kännas obehagligt när inte läraren längre sitter inne med alla svar. Och de elever, som känt sig duktiga för att de lyckats plugga in fakta, kanske också får lite mindre uppmärksamhet. Samtidigt kan man öppna upp för andra elever, som föredrar att diskutera. Därmed skulle NO-ämnet bli mer inkluderande.
Text och foto: Kerstin Weman Thornell
