​4,2 Mkr för att studera varför vi blöder för mycket – och för lite

Den molekylärgenetiska forskargruppen på nyinvigda MoLab kunde inte få en finare start. Senaste veckan har forskargruppen på Högskolan Kristianstad tillsammans med kollegor i Malmö vid Lunds universitet och Region Skåne fått 4,2 miljoner kronor, för att studera både när det blöder för mycket (hemofili) och när det blöder för lite (tromboser). Två parallella studier som kan ge fler svar när det studeras tillsammans än var för sig på olika håll.

På en vecka har professor Christer Halldéns forskargrupp i det nya laboratoriet på Krinova fått medel från två håll tillsammans med sina forskarkollegor i Malmö vid Lunds universitet och Region Skåne: 3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för genetiska och kliniska studier på blödarsjuka (hemofili) och 1,2 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden för att studera antikoagulation (tromboser).

Pengarna från Vetenskapsrådet går till ett gemensamt projekt med Rolf Ljung, professor i pediatrik vid Lunds Universitet och överläkare vid barnmedicinska kliniken på Skånes Universitetssjukhus i Lund och Malmö. Anslaget är för perioden 2016–2018 och ska fördelas mellan Malmö och Kristianstad för att identifiera gener och mutationer som ger upphov till blödarsjuka, så kallad hemofili, och i förlängningen kunna utveckla en heltäckande diagnostik.

– Vi använder oss av nya tekniker för att identifiera de mutationer som tidigare inte gått att hitta medkonventionell metodik. Ytterst är vårt mål att utveckla diagnostiska analyssystem som är bättre och effektivare än de nuvarande, säger Christer Halldén, professor i biomedicinsk genetik vid Högskolan Kristianstad.

Parallella studier kan ge extra ledtrådar

Anslaget från Hjärt-Lungfonden ska gå till att studera venösa tromboser, det vill säga när blodet koagulerar för mycket och ger upphov till blodproppar. Även detta i samarbete med Lunds universitet, fast tillsammans med docent Bengt Zöllers och Ashfaque Memons forskargrupp i Malmö vid Centrum för Primärvårdsforskning. Bland annat letar forskargruppen efter mutationer hos patienter som får sjukdomen i ung ålder utan att ha några av de kända riskfaktorerna.

– Det är intressant att flera av de gener som är involverade i koagulationsprocessen inte bara påverkar blödarsjuka patienter utan även personer med venös tromboembolism, säger Christina Halldén, biträdande professor i biologi. Kanske kan våra parallella studier av båda sjukdomskomplexen ge oss ledtrådar vi inte skulle sett om vi bara studerat den ena av dem.

Kontakt: Christer Halldén, professor i biomedicinsk genetik, 070-624 79 07, christer.hallden@hkr.se. Christina Lind-Halldén, biträdande professor i biologi inriktning genetik, 070-672 66 62, christina.lind-hallden@hkr.se.