Skip to main content

Naturen kan kapa vårdköer

Pressmeddelande   •   Maj 10, 2012 11:35 CEST

Naturen kan bevisligen kapa både vårdköer och kostnader. Människor som har tillgång till natur och/eller djur uppger att de mår bättre och har också mätbart bättre hälsa än andra. Det var några av de omvälvande rönen som kom fram vid ett samverkansseminarium med Högskolan i Kristianstad, Centralsjukhuset och Kristianstad Nova Rotaryklubb.

Professor emeritus Arne Halling vid sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Kristianstad hade tagit initiativet till seminariet och sken som en sol under hela dagen.

- Nu har vi placerat Kristianstad på kartan inom ett aktuellt område, konstaterade han. Seminariet kom till för att skapa intresse och är en start för att gå vidare.

Det stora affischnamnet under dagen var professorn i miljöpsykologi, Roger Ulrich, som är den kanske mest citerade och inflytelserike forskaren inom området i världen. Ursprungligen från Texas, har han nyligen slagit ner sina bopålar i Skåne och Helsingborg.

- Det finns klara vetenskapliga bevis för att naturen fungerar som läkande kraft och reducerar stress, berättade han. Ett evolutionärt perspektiv kan förklara varför det är så, naturen stimulerar vissa delar av vår hjärna som reagerar med lugnande signaler utan att vi behöver tänka på det.

Han redogjorde för flera studier där närvaron av natur i vården – om så bara i form av fotografier eller utsikt från ett fönster, gett mätbara resultat i form av kortare inläggningstider, minskat behov av läkemedel och reducerade stressnivåer. Bland annat jämförde man patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi, där en del efter operationen fick vistas i rum med en stor naturbild på väggen, andra med vanliga vita väggar eller skärmar och en tredje grupp fick vistas i rum med abstrakt konst på väggarna.

- Patienterna som vistades i rummen med naturbilder behövde mindre doser av medicin och svagare mediciner än de övriga, de kunde skrivas ut tidigare och upplevde dessutom själva att de mådde bättre rent allmänt.

Ett överraskande resultat av studien var att patienterna som vistades i rummen med abstrakt konst behövde starkare mediciner och högre doser jämfört med de andra två patientgrupperna, de hade också längre inläggningstid.

- Det ställde oss inför ett oväntat etiskt problem, flera patienter uppmanade oss också direkt att ta bort konsten som hängde på väggarna, eftersom de uppgav att de blev illa till mods av den och kort sagt mådde dåligt av den. Det ger något att tänka på när sjukhusen gör inköp för utsmyckning, menade Roger Ulrich. Sådan konst är vanlig inom vården, men gör sig kanske bättre i konsthallar och gallerier än på sjukhus.

Matilda Annerstedt, som är läkare och biträdande forskare vid SLU i Alnarp, menar att det i dag finns så många vetenskapliga bevis för naturens läkande kraft att man nu måste börja använda sig av den kunskap som finns. Det är exempelvis vetenskapligt belagt att sjukdomar som depressioner och schizofreni är vanligare bland människor som bor i stadsmiljö än bland dem som bor på landet eller i mindre samhällen. Nyligen har forskarna också klarlagt att människor som växer upp och bor i storstäder får förändringar i hjärnan i form av påverkan på det limbiska systemet, samma system som är kopplat till vårt minne och vårt känsloliv. Stadsmiljön ger alltså en ökad känslighet för social stress, medan naturen dämpar stress och oro.

Professor Patrik Grahn, även han knuten till SLU i Alnarp och kanske mest känd för sitt arbete med terapiträdgården där, kunde ge ytterligare belägg för naturens läkande inverkan. Till sist gav Urban Emanuelsson från Centrum för biologisk mångfald och gästprofessor vid sektionen för lärande och miljö på HKR, sitt perspektiv, där han särskilt betonade de tätortsnära naturupplevelserna.

- Nu har vi talat hela dagen om hur naturen kan hjälpa till att göra sjuka människor friska, men jag pratar gärna om hur naturen kan hålla oss friska så att vi slipper hamna på sjukhus överhuvudtaget.

Han menade att mycket som rör området natur och hälsa kan verka vara självklarheter men att det finns behov av att forska kring vad som är sant och vad som är myter. Den kunskap som finns behöver systematiseras och sist men inte minst måste man dra planeringsmässiga slutsatser av resultaten.

Seminariesalen på Centralsjukhuset i Kristianstad var i princip fullsatt hela dagen. De allra flesta hade också CSK som sin arbetsgivare. Men några besökare från Högskolan i Kristianstad fanns på plats, bland dem Britta-Lena Engström, som är universitetsadjunkt i omvårdnad och bland annat ägnar sig åt att utbilda sjuksköterskor.

- Jag har själv läst kursen ”Natur, hälsa, trädgård” i Alnarp och vet hur viktiga de här frågorna är inom vården. Jag tror att vi måste börja i det lilla, vi kan till exempel rannsaka oss själva och börja titta på hur våra egna lokaler på HKR ser ut. Kanske går det att med enkla medel få in mer natur hos oss och även att göra det enklare för både personal och studenter att komma ut till något annat än bara en asfalterad yta, funderade hon.

- Den här dagen har förhoppningsvis skapat kontakter och nätverk, nu är det bara att sätta igång och arbeta med de här frågorna, uppmanade Arne Halling till sist.

Text och foto: Jeanette Thelander