Skip to main content

Fokus: Våldsbejakande extremism

Nyhet   •   Dec 15, 2017 07:30 CET

Anne Fagerberg, samordnare mot våldsbejakande extremism i Trollhättan stad och Anette Bolin, Högskolan Väst, om hur man kan arbeta socialpedagogiskt utifrån fenomenet våldsbejakande extremism.

Under måndagen hölls ett seminarium med fokus på våldsbejakande extremism på Högskolan Väst. Frågorna handlade bland annat om hur man kan förebygga våldsbejakande extremism men också om hur skolorna hanterar ämnet i klassrummet.

I ett pågående forskningsprojekt inom den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön försöker Karin Kittelmann Flensner svara på frågan hur skolorna undervisar om våldsbejakande extremism i de svenska klassrummen.

- Det som händer i klassrummet präglas av det som händer utanför klassrummet, berättar Karin när hon ska presentera sin forskning Globala konflikter med lokala konsekvenser.

Hon har suttit med i klassrum i sex olika gymnasieskolor och lyssnat på diskussioner om just konflikter som rör Mellanöstern och även våldsbejakande extremism. Hon konstaterar att klassrummen består av människor med både skiftande erfarenheter och bakgrunder såväl som åsikter.

- Några elever i en klass kanske har rest till Syrien eller känner någon som gjort det för att slåss för IS medan det finns andra elever som flytt därifrån.

Tystandskultur råder
En av sina preliminära analyser visar på att det finns en tystnadskultur i klassrummen beroende på ämne.

- Det är stor skillnad i hur man talar i samhällsvetenskap jämfört med i religion. Det går bra att tala om konflikter i samhällskunskap men inom religionskunskap undviker man det.

Vad är våld?
En annan gäst på seminariet var Anne Fagerberg som är samordnare mot våldsbejakande extremism i Trollhättans stad. Hennes uppgift är att hjälpa till att förebygga mot våldsbejakande extremism. Tillsammans med Högskolan Västs forskare Anette Bolin, också hon från den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, diskuterade hon vad som är våld.

Hon beskrev våld utifrån en våldspyramid som inte bara innefattar fysiskt våld utan även verbalt våld som till exempel kränkande kommentarer eller hot. Också skadegörelse mot en persons egendom kan uppfattas som våld om syftet är att skrämma eller skada en viss person.

I sitt arbete med att förebygga våldsbejakande extremism samarbetar hon mycket nära med socialtjänsten.

- Vi har rutiner för om någon blir orolig för att en person visar tecken på att man närmar sig våldsbejakande extremism. Det finns en mottagargrupp som man kan kontakta anonymt.

En av slutsatserna när det gäller att förebygga våldsbejakande extremism är att det aldrig går att arbeta utifrån en fastslagen mall när man ska försöka hjälpa en person som håller på att radikaliseras.

- Man måste anpassa metoden utifrån varje person, säger Anne Fagerberg.

Seminariet avslutade med diskussioner kring just våldsbejakande extremism.

Text och foto: Andreas Borg

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.