Hur skapas social hållbarhet för barn och unga?

Moderatorn för seminariet om hållbara barn och ungdomar Åse Enkvist, sätter fingret på vad som är viktigt för att skapa förändring – att förändra synsättet på barn från objekt till subjekt och ge barnet en röst. Likaså att skapa ett system för att fånga unga i utanförskap tidigt genom att skapa ”problemlösningskapacitet” hos de aktörer som möter barnen.

Under torsdagen samlades ett 60-tal personer – forskare, företrädare för kommunala verksamheter inom socialtjänst, skola samt Västra Götalandsregionen och privata aktörer med koppling till barn- och ungdomsverksamhet ­­– för att ta del av och diskutera hur olika verksamheter kan bidra till att säkra barns sociala hållbarhet. Bland föreläsarna fanns både forskare, kommunrepresentanter och en politiker. Från Högskolan Västs barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljö deltog bland andra forskarna Emma Sorbring och Anette Bolin för att dela med sig av sin forskning inom området.

- Man kan se på innehållet i våra samverkansprojekt, som vi oftast bedriver tillsammans med kommuner och andra aktörer, att de nästan uteslutande har fokus på just social hållbarhet. Dessa projekt har kommit till för att verksamheten har ett behov av att utveckla kunskap inom detta och hitta verktyg och metoder för hur man ska arbeta. Emma Sorbring fortsätter:

- Ofta har detta sammanfallit med att det finns ”vita fläckar” när det gäller forskning kring just det som kommunerna behöver kunskap om. Projekt startas då för att fylla dessa kunskapsluckor med mål att dels utveckla verksamheterna och dels bidra till forskningsfältet.

Med barnet i fokus
Anette Bolin gav exempel på hur ny kunskap har utvecklats genom dessa samverkansprojekt. Forskningsmiljöns fokus på att stärka barnens röst avspeglar sig tydligt i det som Anette beskriver när hon talar om agency, det vill säga att se barnet som en aktör.

- Genom att prata med barnen om exempelvis det stöd de får kan vi också säga hur organiseringen fungerar och också använda oss av det när vi organiserar stödverksamheten. På så sätt kan vi skapa ett stöd som gör det möjligt för barnen att själva kunna agera på ett enkelt sätt för att få hjälp, säger Anette Bolin.

Väsentligt är också tillgängligheten när man organiserar stödet. Det handlar om varje-dag-närvaro, att använda sig av kommunikationsverktyg som barnen gillar och använder och att vara synlig i barnens vardagsmiljö, till exempel i skolan. Något som visats sig ge bra resultat i Grästorps kommun inom ramen för Team Agera, som också fanns med under dagen genom socialchef Hans Ekenskär som berättade om sin verksamhet.

Nytt projekt på Orust
En annan kommun som nyligen inlett ett 2-årigt forskningsprojekt tillsammans med högskolan är Orust kommun. För dagen på plats med förvaltningsområdeschef Henrik Lindh. Tre forskare på vardera 20 procent är igång med att titta på vad det är som gör att en del elever är motiverade att lära. I Orust kommun har man nämligen konstaterat att skillnaderna mellan pojkar och flickor som grupp konstant växer och att de ökade skillnaderna är större än i Sverige som helhet. Mer kunskap behövs om vilka faktorer som hänger ihop med pojkarnas bristande studiemotivation.

- Först tänkte jag att detta blir ju toppen – med tre forskare som kan leverera ett resultat så vet vi sedan hur vi ska angripa detta. När vi nu har kommit en liten bit på väg har jag insett att det är resan dit som vi gör tillsammans som kommer att spela roll för hur vi lyckas, säger Henrik Lindh.

Mer om högskolans barn- och ungdomsvetenskapliga forskning

Seminariet arrangerades av Reväst i samarbete med Högskolan Väst. Reväst är ett samarbetsorgan mellan olika intressenter i Västsverige såsom regionerna, kommuner, fackförbund samt universitet och högskolor. Syftet är att genom seminarier, konferenser och samtal, med tyngdpunkt på arbetsmarknad och samhällsutveckling, stärka banden mellan de olika aktörerna och öka kunskapen om utvecklingen i Västsverige.