När blir man vuxen egentligen?

Är man vuxen när man vaknar upp en dag och känner att nu vill jag köpa en husvagn? Eller när man inser att pensionssparande – det är nog grejen? Philip Hwang, legitimerad psykolog och professor i psykologi vid Högskolan Väst, inledde den årliga konferensen inom barn-och ungdomsvetenskap på Högskolan Väst med att förmedla forskning kring unga vuxna och vad som utmärker dem.

Den 7 juni samlades forskare, lärare och studenter såväl som olika professioner, kommunal och regional förvaltning, politiker samt frivilligorganisationer för att ta del av ny forskning, få tips till den egna verksamheten men också bygga kontakter nyttiga för utvecklingen av sin egen profession såväl som för verksamheten.

Forskning möter praxis
Fokus för konferensen som arrangerades av den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, BUV, vid Högskolan Väst, var barns och ungas livsvillkor och erfarenheter utifrån ett barnperspektiv. Även frågor kring sådant som indirekt påverkar deras livsvillkor togs upp, till exempel hur föräldrar, professionella organisationer och andra betydelsefulla aktörer agerar i samhället. Syftet med konferensen är att erbjuda ett forum där forskning möter praxis. Pågående och genomförda forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar barn och ungdomar presenterades. På programmet fanns också två key-note speakers inom området, varav Philip Hwang var en.

Ung vuxen i fokus
Huvuddelen av Hwangs föreläsning handlade om det relativt nya begreppet inom forskningen – ung vuxen – som började användas runt år 2000. Det handlar alltså om åldern från 18 år och till mitt/sena tjugoårsåldern.

- Det nya begreppet uppstod helt enkelt för att en ny fas i livet hade uppstått på grund av sociala och kulturella förändringar, säger Hwang.

Förändringarna bestod av flera saker – bland annat att man blir förälder senare, längre utbildning och en förskjutning av hela livsspannet d v s att man lever längre.

Vad är då typiskt för en ung vuxen?
Hwang skildrade några faktorer kring vad som utmärker den unga vuxna. Hen är bland annat identitetsutforskande, instabil, har stort självfokus och befinner sig i möjligheternas tid.

- Forskning kring unga vuxna och hur de utvecklar sin identitet utgår ofta från två perspektiv – dels att utforska och dels att ta ställning och att ung vuxna pendlar mellan dessa ”tillstånd” när de försöker hitta sin identitet, säger Philip Hwang.

På vägen till att hitta sin identitet beskrev Hwang fyra olika stadier; uppnådd identitet (då har man både utforskat och tagit ställning), moratorium (då utforskar man hela tiden), för tidig identitet (man utforskar inte utan tar ställning, alldeles för tidigt) samt diffus identitet (man tar varken ställning eller utforskar).

- En studie på 18- respektive 25-åringar visar att det är fler kvinnor än män som har ”fullbordad” identitet vid 25 års ålder, säger Philip Hwang.

Hwang frågar också åhörarna när de tror att människor inte längre vill känna sig äldre än vad de är, något som annars utmärker den unga vuxna. Spridda skurar kommer till svar.

- Undersökningar visar att det är vid 25,5 års ålder man lämnar önskan om att vilja vara lite äldre. Då vänder det och man önskar sedan resten av livet att man vore yngre, säger Hwang.

På frågan om när man blir vuxen berättar Hwang att det idag är främst tre faktorer som man kopplar ihop med att vara vuxen: att man tar ansvar för sig själv, fattar egna beslut och blir ekonomisk oberoende. Att jämföra med tidigare markörer för vuxenliv som för ett antal år sedan istället var: man har avslutat sin utbildning, gift sig och fått barn.

- Att samla vuxenpoäng innebär alltså idag något helt annat än förr, konstaterar Hwang.