Nyhet -
Ny forskning undersöker barns erfarenheter av fattigdom
När familjer med tidigare stabil ekonomi drabbas av långtidsarbetslöshet är barnen snabba att anpassa sig. De hittar positiva aspekter på den nya tillvaron och känner sällan skam över situationen, vilket skiljer dem från barn i tidigare forskning. Det säger en ny studie från Högskolan Väst på uppdrag av Majblommans Riksförbund.
Forskning kring hur barn upplever och hanterar svåra ekonomiska förhållanden har ökat det senaste decenniet. Men det är i första hand familjer med låg inkomst och långvarig utsatthet som har studerats – inte de med goda ekonomiska resurser som plötsligt drabbas av en längre tids arbetslöshet och därmed kraftigt försämrad ekonomi.
Drabbat många familjer
Nedskärningar på arbetsplatser och nedläggningar av stora företag - inte minst inom bilindustrin - har drabbat många familjer i Sverige de senaste åren. Studien från Högskolan Väst har valt att fokusera på just denna grupp, och granskat hur barnen upplever och hanterar den nya situationen.
– Det är inte så ofta barnens röster hörs när större arbetsplatser lägger ned. Fokus brukar mer vara på de vuxna och deras arbetssituation. Senast det gjordes en studie om detta i svenskt sammanhang var i början av 1990-talet, säger Anette Bolin som är lektor i socialt arbete och kvinnan bakom studien.
Resultatet av undersökningen och barnens berättelser visar ett klart mönster med fyra återkommande teman:
- Föräldrarna prioriterar barnens behov.
- Barnen skäms inte för den nya situationen.
- Familjen hittar sätt att bli vana vid en ny ekonomisk realitet.
- Arbetslöshet och att minska utgifterna anses inte nödvändigtvis dåligt.
I sina svar visar barnen att de är högst medvetna om att föräldrarna prioriterar deras behov, och att de försöker skydda sina barn från att drabbas av den försämrade ekonomin. Samtidigt berättar en del av barnen att de själva bidrar genom att låta bli att fråga om olika saker de vill ha.
När de intervjuade barnen säger att de avstår från att be om saker kan det handla om sådant som inte är nödvändigt. Det kan jämföras med barn i långvarig ekonomisk utsatthet som väljer att inte efterfråga saker som brukar ses som livets nödtorft.
Motsatt resultat från annan studie
Till skillnad från studier gjorda på barn som levt i långvarig ekonomisk utsatthet, där många upplever en skam, visar denna studie på motsatt resultat. Detta kan ha att göra med att de ser fler barn i samma situation och med att media rapporterat om problemet med ett strukturellt, inte individuellt perspektiv.
– Det som varit slående i barnens berättelser är att arbetslösheten inte tycks ha inneburit en total katastrof för familjen, och framförallt tycks inte barnen och de unga bli stigmatiserade av det som hänt. Till exempel har de inte skämts över att de fått sämre ekonomi och inte kunnat vara med på olika fritidsaktiviteter eller köpa samma märkeskläder, säger Bolin.
Barnen är också mycket solidariska med sina föräldrar och talar hellre om familjens ekonomi än föräldrarnas. De berättar om hur familjen gemensamt har förändrat sin livsstil och ser sig själva som delaktiga i den nödvändiga processen.
Positiva aspekter från intervjuerna
Gemensamt för många av de intervjuade barnen är att de hittar positiva aspekter på den nya tillvaron. Även om barnen vittnar om att det kan vara känslomässigt påfrestande att se sina föräldrar må dåligt av arbetslösheten så väljer de att lyfta fram konsekvenser som kan ses som något bra. De berättar till exempel att familjen har mer tid tillsammans, att det är skönt med en förälder hemma som städar och lagar mat, att de äter nyttigare och att de lärt sig att tänka efter innan de handlar något.
Barnen i undersökningen talar också om hur de själva anpassar sig och att det ibland kan vara jobbigt att avstå sociala aktiviteter som kostar pengar, även om de förstår att det är nödvändigt. Det kan vara för dyrt att fortsätta med sin idrott eller att gå och fika med kompisar på stan. De äldre barnen med extrajobb känner att deras inkomst plötsligt är av vikt för familjens ekonomi, och flera säger sig ha fått en bättre insikt om privatekonomins betydelse.
Resultaten kan användas som underlag
Anette Bolin menar att resultaten av studien kan användas som underlag i planering av stöd till familjer när en ort drabbas av en större arbetsplatsnedläggning:
– Utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv kanske man kan planera att idrottsföreningar och gym erbjuder gratis medlemskap till barn och unga vars föräldrar drabbats av arbetslöshet. Och man kan till exempel ha förtur till sommarjobb i kommunen.
Studien föreslår även att kommuner som drabbats av stora företagsnedläggningar erbjuder gratis busskort till alla barn och unga i syfte att minska kostnaderna att ta sig till olika aktiviteter.
Text: Maria Näslund för Majblommans Riksförbund
Fakta
- Docent Anette Bolin har genomfört en post doc-studie på uppdrag av Majblommans Riksförbund.
- Barnen som medverkat i studien var alla över nio år när intervjuerna genomfördes.
- En tredjedel var 9-12 år och resterande 13-21 år.
- De allra flesta hade en förälder som var arbetslös men för några gällde det båda föräldrarna. Nästan alla bodde i villa och några familjer hade också fritidshus eller båt. Föräldrarna hade alla varit långvarigt anställda före arbetslösheten.
- Alla medverkande familjer rekryterades från kommuner i Västsverige som drabbats av större arbetsplatsnedläggningar.
