Ny forskning: Hur kunskapsutbyte ger bättre digitala tjänster i vardagen

Digitala tjänster som underlättar vardagen för människor blir allt vanligare. Lars-Olof Johansson har studerat kunskapsutbytet mellan aktörerna i två digitala innovationsprojekt; en app för anhöriga till dementa personer och en för ryttare som rider utan sällskap.
– Det är påtagligt vilken betydelse ett ömsesidigt kunskapsutbyte har för utvecklingsarbetet, säger han.

Lars-Olof presenterade sin doktorsavhandling den 1 mars. Hans syfte med forskningen är att förstå hur digitala tjänster kan anpassas mer utifrån människors behov.

– Jag har studerat hur kunskapsutbytet ser ut när aktörer med helt olika bakgrund och kunskaper interagerar i utvecklingen av digitala tjänster. Hur de förstår och lär av varandra och hur de gemensamt kan komma fram till vilka värden som är viktiga vid användning av en digital tjänst, berättar Lars-Olof Johansson.

De två utvecklingsprojekt som han har följt, ”FIND” och ”Free2Ride”, pågick parallellt mellan 2009 och 2011.

1 – Skapa trygghet för anhöriga
”FIND” handlade om att ta fram en digital tjänst för anhöriga till dementa personer. På initiativ av Hälsoteknikcentrum i Halland togs en prototyp fram av ett teknikföretag i nära samarbete med en grupp anhöriga till dementa personer. Idén var att skapa en teknisk lösning som gjorde det möjligt att hitta dementa personer som avvikit från sitt boende.

– De anhörigas berättelser om vardagslivet med en dement person gav mycket värdefull information till IT-utvecklarna. Med en djupare förståelse för varandras förutsättningar kunde den digitala tjänsten ge större nytta för användarna.

2 – Larmfunktion för ryttare
”Free2Ride” utvecklades på ett liknande sätt. Även här hade ömsesidigt lärande en betydelsefull roll i utvecklingsprojektet. En app togs fram av ett IT-företag tillsammans med två ryttarföreningar i Halland och forskare på Halmstads högskola.

– Eftersom det sker en del olyckor i ridvärlden, har ryttare och deras anhöriga behov av trygga kommunikationslösningar när ryttaren till exempel rider ensam.

– Projektet tog fram en larmfunktion med en app för ryttarnas mobiler och en sändare som monterades på hästen. Om kommunikationen bröts under en ridtur fick de anhöriga ett larm om avståndet mellan hästen och ryttaren blev för stort.

Beskriver samspelet
Lars-Olof har i sin aktionsforskning gjort observationer vid projektens workshops och möten, samtidigt som han har kunnat bidra med sina resultat. Han också genomfört ett stort antal uppföljningsintervjuer och gruppintervjuer med alla inblandade.

– Lärandeperspektivet har varit det centrala i forskningen. I avhandlingen beskriver jag samspelet i projektgrupperna när det gäller olika nivåer av värden. Jag tar också upp deltagarnas olika initiativ för att skapa förståelse och kunskap i gruppen.

– Mina slutsatser finns summerade i ett antal principer som kan vara rådgivande för organisationer som utvecklar digitala tjänster för trygghet i vardagslivet.

Konkreta tips
Några av Lars-Olofs konkreta tips är att:

• De som ska använda tjänsten bör delta i utvecklingsarbetet så att deras kunskaper och erfarenheter kan fångas upp.
• Det är viktigt att definiera vad trygghet innebär för de olika användarna, så att ”man pratar samma språk”.
• Det är värdefullt att ha en facilitator med i utvecklingsarbetet, det vill säga en person som underlättar gruppens arbete och som kan överbrygga eventuella hinder mellan deltagarna.

AIL-profilen helt rätt
– Det har hänt mycket inom mitt forskningsarbete under de senaste åren. Jag var tidigt ute med de här frågeställningarna. 2009 fanns inte ens begreppet digitala servicetjänster. Då var det mest fokus på produktutveckling, medan det idag finns ett tydligt nyttoperspektiv kring de här tjänsterna.

Under senare år har han fokuserat på att undervisa vid Högskolan i Halmstad och där har han fortfarande en halvtidstjänst. Lars-Olof lade fram sin licentiatavhandling vid Linnéuniversitetet 2008 och i februari 2016 fick han en doktorandtjänst på Högskolan Väst inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, AIL.

– Högskolan Västs AIL-profil känns helt rätt för mitt forskningsarbete. Detta handlar verkligen om att lära under utvecklingsprocesser.

Till avhandlingen: Engaged in Digital Service Innovation

Kontakt: Lars-Olof Johansson, lars-olof.johansson@hv.se, 0520-22 34 62