Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.
– Framförallt har vi lärt oss att ställa högre krav på barnen. Istället för att förenkla språket ger vi dem språkliga utmaningar som gör att de lär sig mer, konstaterar Christina Thordson, förskolechef på Stallet.

Tillsammans med personal och barn på förskolan Stallet har Mirella Forsberg Ahlcrona, lektor i utbildningsvetenskap och forskare på Högskolan Väst, gjort en pilotstudie om hur förskolans arbetsmetoder för språkutveckling kan bli tydligare och mer strukturerade.

Mirella Forsberg Ahlcrona har själv arbetat i förskolevärlden i närmare 40 år, både som förskollärare och som pedagogisk utvecklare i Göteborgs invandrartäta områden. Och på senare år som lektor och forskare på Högskolan Väst,

– Vi vet att barn med annat modersmål visar generellt sett låga resultat i skolan. En viktig orsak är att de saknar begreppsförståelse och kommunikativa färdigheter i det svenska språket, berättar Mirella.

”Papegojsvenska”
Hon nämner begreppet ”papegojsvenska” och förklarar att barnen snabbt lär sig ramsor och sångtexter, ofta utan att förstå vad orden betyder.

– Det är lätt att ta för givet att barnen förstår vad de säger. Därför är det viktigt att arbeta mer med ordförståelse på ett djupare plan och med hjälp av andra uttryckssätt, till exempel musik och bild.

Mer systematiskt arbete
Pilotstudien ”Svenska som andraspråk i förskolan” genomfördes hösten 2016 på förskolan Stallet i området Kronogården, där majoriteten av invånarna har sina ursprung i andra länder.

– Vårt fokus var hur metoderna fungerar utifrån de förutsättningar som just den här förskolan och de här barngrupperna har. Och vi ville se om ett mer systematiskt arbetssätt kunde göra skillnad för deras språkutveckling, säger Mirella. Tyvärr får de flesta av barnen vara på förskolan 15 timmar per vecka, samtidigt som närvaron är mycket oregelbunden.

Utveckla och uppmuntra förmågor
I studien deltog två barngrupper i åldrarna 3-5 år. Föräldrarna fick information om forskningsprojektet och om vikten av att barnen var närvarande. Under tre månader höll Mirella det hon beskrev som lektioner, varje måndag. 

– Vi arbetade med språkutveckling utifrån fyra teman; bild, musik, fördjupning och didaktiska lekar. Tanken var att utveckla och uppmuntra förmågor som att berätta, beskriva och förklara ord och begrepp.

– Till exempel sjöng vi Imse Vimse Spindel och sedan fick barnen göra övningar kring några ord i sångtexten som de inte förstod. De fick bland annat klättra i en klätterställning och spola vatten med en vattenslang. De fick också göra experiment och undersöka olika saker.

– Lärarna observerade barnen under samlingar och med det som utgångspunkt reflekterade vi tillsammans över barnens kommunikation och språkliga färdigheter.

Stor skillnad på barnens lek
Några av de mest påtagliga effekterna var att barnens fria lek utvecklades på flera sätt. Bland annat lekte de mer tillsammans, i nya konstellationer och de visade ökad social kompetens i leken. De barn som kom till förskolan regelbundet utvecklades mer än de som kom sporadiskt.

Förskolechefen Christina Thordson och hennes personal har märkt stor skillnad på hur barnen kommunicerar och leker tillsammans.

– När barnen har språket med sig blandar de sig mer med varandra och leken blir mer utvecklad eftersom de kommunicerar på ett gemensamt språk, säger Christina Thordson.

– Vi har lärt oss mycket genom pilotstudien. Vi har fått fler verktyg att arbeta med språkutveckling på djupet i alla ämnen som vi undervisar i. Och vi har lärt oss att fånga upp barnens intressen och arbeta utifrån dem.

Startar nytt forskningsprojekt
De positiva effekterna av pilotprojektet har lett till att Christina och hennes kolleger vill lära sig mer. Tillsammans med Mirella har de startat ett tvåårigt samverkansforskningsprojekt där kunskaperna från pilotstudien ska vidareutvecklas. Tio förskollärare ingår i en forskningscirkel. Dessutom startar en fristående kurs om flerspråkighet i Skolverkets regi hösten 2018.

– Att arbeta systematiskt med språkutveckling är bra för alla barn, inte bara för dem som har svenska som andraspråk, säger Mirella. 

Kontakt: mirella.forsberg-ahlcrona@hv.se 

Text: Christina Axelson