Nyhet -

Använd miljarderna klokt

I Sverige uppgår de offentliga upphandlingarna till 600–800 miljarder kronor. Det motsvarar 16–22 % av Sveriges BNP. Om vi utnyttjar denna möjlighet på bästa sätt skapar vi konkurrenskraftiga svenska företag med en stark ställning även på en internationell marknad. Vägen dit kan gå via offentligt-privat innovationssamarbete (OPI) och en bättre dialog mellan leverantörer och myndigheter innan en upphandling utformas.

”Du inte bara får, du borde”, fastslår Rikke Bastholm Clausen, direktör vid innovationsföretaget INNOBA, om att öppna en dialog med och utveckla nya lösningar tillsammans med företag.

Rikke Bastholm Clausen hjälper offentliga och privata aktörer med innovationsrelaterade projekt och processer, framför allt i Danmark. Hon har över 15 års erfarenhet av samarbeten mellan offentlig och privat sektor, och hennes slutsats är given: ”De samarbeten och upphandlingar som fungerar bäst är de där offentliga och privata aktörer står på likvärdig fot när utvecklingsarbetet börjar. Det handlar om att vara öppna för varandra och verkligen samarbeta. Man får tillgång till varandras kunskaper, och det behöver inte ens kosta något extra.”

EU:s upphandlingslagstiftning för bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt gör detta möjligt, och den lagstiftningen är integrerad i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Det innebär att offentliga aktörer under lämpliga omständigheter kan öppna en dialog med företag, etablera offentligt-privata

innovationssamarbeten och så att säga genomföra en testfas innan man utformar en potentiell upphandlingsprocess. I Danmark har OPI-projekt förekommit i över tio år, och här har man kontinuerligt anpassat processen för att trygga situationen både för den offentliga men också den privata parten, såväl under som efter samarbetet. I Sverige har möjligheterna med OPI ännu inte utnyttjats i samma utsträckning som i Danmark.

Så här skapar vi världsledande svenska företag
Rikke Bastholm Clausen tycker att även vi i Sverige ska försöka oss på OPI, och kommer med en utmaning: ”Hur tänker ni framöver lösa utmaningarna inom klimatområdet, till exempel hotande översvämningar, om ni inte pratar med de medarbetare som vet vad det handlar om, om ni inte involverar alla svenskar och tar reda på vad de har för problem, om ni inte pratar med andra städer som redan har löst problemet och om ni inte pratar med de leverantörer som ska sälja lösningarna till er och som ni ska implementera?”

Rikke understryker: ”De nordiska länderna har det gemensamt att vi har en välfungerande offentlig sektor som hanterar stora utmaningar. Om vi ger företagen möjligheter till samarbete och utveckling kan de utnyttja dem för att skapa robusta kommersiella lösningar som skapar världsledande företag med enastående konkurrenskraft på en internationell marknad. Det kan inte bara trygga deras överlevnad – samtidigt får vi själva bättre lösningar än de som finns att köpa på marknaden idag. Men det kräver att vi bryter oss loss från gamla vanor.”

Företag ser gärna en dialog
Om ett företag ska lyckas på marknaden måste de känna till sin målgrupp och helst ha tillgång till de som i slutänden ska använda deras produkter. Företagen kan inte sitta isolerade på sina utvecklingsavdelningar och hitta på innovativa tekniska lösningar utan att ha en synnerligen konkret bild av de utmaningar och den problematik som förekommer inom till exempel välfärdssektorn eller energi- och miljöområdet.

Och många företag ägnar gärna sina resurser åt en dialog med aktörerna inom den offentliga sektorn. Det dansk-svenska Interreg-projektet Cleantech TIPP har visat att det finn

s ett stort intresse hos företagare och andra intressenter för att delta i öppna diskussionsträffar.

”Vi tycker att det är ett riktigt spännande initiativ, det är intressant att få vara med och ta fram idéer, bidra med råd och delta i processen fram mot en tänkbar upphandling … När man deltar i ett forum av det här slaget gör man det inte alls som konkurrenter, vi har i stället en gemensam passion och målsättning, och det innebär också möjligheter att upptäcka nya marknader och potentiella kunder utöver att även ha fingret på pulsen. Som rådgivare är detta ett måste, annars kan man inte erbjuda de bästa råden, berättar Marianne Skov, senioranalytiker hos Ramböll, samhällsrådgivare inom ingenjörsteknik. Tillsammans med nästan 50 andra deltog hon i den allra första marknadsdialogen i Köpenhamn kommuns regi som handlade om hur man i framtiden kan arbeta strategiskt för att skydda huvudstaden mot översvämningar.

Trygghet med ett ömsesidigt avtal
”Det första man behöver vänja sig vid är att faktiskt öppna dörren och kliva ut i verkligheten för att prata med företagen. Det kräver att medarbetarna på myndigheterna känner sig trygga nog att göra detta, och det blir de genom att informeras tydligt om vad de får och inte får säga”, understryker Rikke Bastholm Clausen.

Lyckligtvis finns hjälp att få från de danska erfarenheterna och inte minst befintliga OPI-avtal där företag och myndigheter klargjort vilka förväntningar som finns och definierar tydliga spelregler för samarbetet. Rikke förklarar: ”Ett OPI-avtal inkluderar bland annat bestämmelser om uteslutning, rättigheter, kommersiella intressen, konfidentialitet och liknande så att man på ett säkert sätt kan undvika de fallgropar som finns.” De modeller som numera används för OPI är väl beprövade sedan många år tillbaka. Man kan därför tryggt använda dem även i Sverige.

”Samtidigt har vi god erfarenhet av att genomföra specialutformade processer där innovationssamarbetets resultat dokumenteras. Om man därefter bestämmer sig för att genomföra en upphandling bifogas dessa rapporter. Det handlar inte om en beskrivning av företagens lösningar, för de är företagshemligheter som hålls konfidentiella, utan beskrivningen gäller de kunskaper som företagen har förvärvat genom sitt samarbete med myndigheten. Alla som senare deltar i upphandlingen får ta del av dessa kunskaper. På så vis undviker man att utesluta företag som har deltagit i marknadsdialogen och OPI”, försäkrar Rikke Bastholm Clausen och tillägger: ”Det är alltså inte mer komplicerat än att man genomför upphandlingen på ett sätt som följer reglerna, till exempel om lika behandling.”

Rikke Bastholm Clausens poäng är alltså denna: ”Det är fullt möjligt att hantera risker och processer på ett gott sätt även när det är innovation och experiment man arbetar med.”

Hitta inspiration
Rikke Bastholm Clausens uppmaning: Om en kommun funderar på att prova på detta med en marknadsdialog och OPI inom den gröna sektorn rekommenderar jag att de pratar med andra kommuner – även i Danmark – som redan har försökt sig på metoden, som har skaffat sig praktisk erfarenhet och förstått hur den fungerar.

När det gäller att svara på frågan om det inte är ett risktagande trots OPI-avtal och andras goda erfarenheter tvekar Rikke Bastholm Clausen inte en sekund: ”Innovation innebär alltid en risk, precis som planering, avtalsskrivning och styrning. Men att göra ingenting, vad innebär det för risk? Det är ingen vits med att göra inköp på samma sätt som vi alltid har gjort och på så vis vägra utvecklas. Vi måste våga tänka innovativt, våga höja blicken mot framtiden.” 

Övre bilden: Rikke Bastholm Clausen/Innoba. Foto: Gate21

Nedre bilden: Marianne Skov/Ramböll. Foto: Gate21

Ämnen

  • Energifrågor

Kategorier

  • energi
  • energieffektivisering
  • hållbarhet
  • upphandling
  • offentlig
  • privat

Regioner

  • Skåne

Relaterat innehåll