Skip to main content

Barbros blogg: Den verkliga bostadsbristen eller den normativa

Blogginlägg   •   Feb 13, 2013 10:16 CET

Det vimlar av folk som vill flytta ihop eller flytta isär. Kärleken har antingen tagit sig eller
tagit slut. Den omedelbara frågan i bägge fallen handlar om var, hur och om man ska hitta
någonstans att bo tillsammans eller var för sig. Åtminstone i alla de kommuner som har
bostadsbrist.

För alla de som ska hitta en lösning på detta nya läge är knäckfrågan i alla fall inte om
bostadsbristen är normativ eller inte. Den frågan är möjligen het i akademiska kretsar. Den
är däremot iskall i den verkliga världen.

Där letar människor förtvivlat efter någonstans att ta vägen så att barnen kan gå kvar på
dagis, den egna lönen räcka till andrahandshyran eller till att få ett lån till de allt dyrare
bostadsrätterna.

Efter ett tag tar andrahandskontraktet slut eller så går det inte att bo kvar i villan på en lön.
Det finns inte längre någon chans att bo nära barnen för bägge föräldrarna, hämtningar
och lämningar blir knöliga och jakten på att hitta en lösning börjar om igen och igen.
Det är ingen konst att rada upp mängder av exempel på vad som kan hända i våra liv som
kastar oss in i nya livssituationer där tillståndet på bostadsmarknaden framstår i
blixtbelysning. Dödsfall, sjukdom och arbetslöshet får förödande konsekvenser också för
vårt boende.

Hans Lind professor på KTH intervjuas idag i Fastighetsnytt om den normativa
bostadsbristen. Det betyder att det mer eller mindre subjektivt ger uttryck för en
föreställning om hur något bör vara enl Fastighetsnytt

Det är säkert intressant att fundera på hur det bör vara. Resonemanget om den normativa
bostadsbristen verkar utgå från att alla vill bo på Sergels Torg, till en låg hyra och ingen vill
bo i Farsta där Hans Lind bor. Fast "som förortsbo tycker jag dock inte att det är ett
problem om låginkomsttagare ”tvingas” bosätta sig hos oss i förorterna!"

Det tycker nog inte låginkomsttagarna heller. Jag kan räkna upp en handfull personer låg- och
medelinkomsttagare i min närhet som skulle jubla över en lägenhet i Farsta. Ingen
skulle behöva tvinga någon att bli granne med Hans Lind. De skulle gladeligen springa dit
om det behövdes.

Men det finns ju inte några lediga lägenheter.

Det är det som är bostadsbrist, normativ eller inte. Och inget tyder på att det finns intresse
av att bygga billigt i Farsta. Fastighetsägarna i Stockholm, allmännyttiga och privata,
tycker att alla hyror är för låga. Det är ju så stor efterfrågan menar de så då måste hyrorna
upp.

"Brist på bostäder har ju att göra med hur mycket pengar man har att förfoga och vilka
krav man ställer. Har man mycket pengar kan man köpa en bostad och man klarar en hög
hyra. Bristen är i så fall mest svårbemästrad för dem som inte förfogar över så mycket
pengar", står det i artikeln.

Jo men visst.

Hans Linds recept är friare hyror. Han är glad över att regeringen och
Sverigedemokraterna höjt andrahandshyrorna och gjort ett redan svårbemästrat läge
ännu värre för " de som inte förfogar över så mycket pengar".

Barbro Engman