Skip to main content

Barbros blogg: Kommuner på skattjakt

Blogginlägg   •   Feb 11, 2013 09:15 CET

-En kommun är ju suverän och fri att göra vad den vill så länge ingen överklagar. Vi menar att den här linjen kör vi och vi är inte ensamma, sade Inge Östlund (C) i Rättvik i radioprogrammet Kaliber igår.

Hoppsan Kerstin här har vi en ärlig kommunpolitiker tänkte jag. En som pratar om konsten att föra över pengar från de kommunala bostadsbolagen till kommunkassan under parollen det går så länge det går.
Men det handlade om att kommunerna kräver vindkraftsbolagen på pengar, till bland annat pulkabackar och elljusspår, för att de ska få bygga ut vindkraften i kommunen.

Vindkraftsbolagen tycker att det är utpressning och övriga tycks samtliga tvivla på att det är förenligt med lagen.
Fast så länge ingen överklagar så.

Grejen är väl att det är knepigt att gå till kommuninnevånarna och säga att man måste höja skatten om det ska bli några pulkabackar, elljusspår eller andra insatser i kommunen.

Så kommunerna letar andra inkomstkällor så slipper de fajtas med väljarna.

Det är där de kommunala bolagen kommer in i bilden.

Kommunerna får föra över pengar till sig själva i vissa fall. Alltfler kommuner håller sig glädjande nog inom lagens råmärken.
Antalet lagbrytare minskar enligt Boverket.

Men så har vi de alldeles nya lagparagraferna, de som ännu inte är överklagade och prövade i alla rättsinstanser.
Istället för att gå till skattebetalarna och meddela att det behövs pengar till olika trafiklösningar så har en del kommuner kastat sina blickar på § 5 i lagen om allmännyttiga bostadsbolag.

Det är en av dem mest oprecisa paragrafer som skådat dagens ljus. Förvaltningsrätten och Kammarrätten har en hel del att bita i vilket de hittills inte visat något större intresse av.

Enligt §5 så får kommunen ta ut pengar för åtgärder som faller inom kommunens bostadsförsörjningsansvar. Men inte bara det. Pengarna ska ”främja integration och social sammanhållning” och det ska dessutom vara den tillåtna summan.

I Stockholms kommun kom man på att allmän upprustning av infrastruktur, byggnation av nya gatunät, affärslokaler, tågbanor liksom SFI-utbildning, jobbtorg och lokala poliskontor ingår i begreppet bostadsförsörjning.

Och dessutom är allt detta exempel på åtgärder som ska främja social sammanhållning och integration menar de.

Det är ingen lätt värld vi lever i. I alla fall inte för den som vill veta vart de pengarna man får lämna ifrån sig går till.
Helst bör man vara kunnig i EU:s statsstöds- och konkurrenslagar, kommunallagen och om man är hyresgäst bör man också skaffa sig en inträngande kunskap om samtliga värdeöverföringsparagrafer i lagen om allmännyttiga bostadsbolag samt hur man räknar ut borgensavgifter.

För hur ska man annars kunna överklaga?

För överklagar man inte så får man finna sig i att som hyresgäst hos ett kommunalt bostadsbolag betala två gånger för tågbanor, SFI utbildning, jobbtorg och poliskon-tor. Först en gång på skattsedeln och sedan en gång till på hyresavin.

Jag tror inte att det är så många hyresgäster hos allmännyttan i Stockholm som vet att de på sin hyra betalar 1 473 kr/ månad till kommunkassan.

Om det ska finnas en uppslutning kring vad som är rimligt, rättvist, korrekt och lagenligt så måste både rättsväsendet och kommunen kommunicera, argumentera, klargöra, redovisa och ha en öppen och ärlig dialog.

Att bara bli sur och säga att det inte är hyresgästernas bolag och att man gör som man vill håller inte. Det är trots allt de som står för huvuddelen av intäkterna.

Barbro Engman