Skip to main content

Rapport från Sydafrika

Blogginlägg   •   Feb 22, 2010 08:49 CET

Tack alla gästbloggare som förgyllt min blogg, superkul att läsa! Nu återgår jag till bloggandet efter min semestertripp och jag håller mig fast vid värmen i Sydafrika. Trafikkaos, snö och kyla tränger jag bort.

Det är verkligen med dubbla känslor man vistas i Sydafrika som i alla bemärkelser är konstrasternas land. Solen skiner, landskapet är fantastiskt, lejonen ryter och delfinerna hoppar. Men enorm fattigdom, kåkstäder, klasskillnader och korruption skymmer solen. ANC och president Jacob Zuma är illa ute och det finns många skäl att vara orolig för hur Sydafrikas framtid kommer att gestalta sig. Jag är dock glad att jag tillhörde de som bojkottade Sydafrika så det till slut blev möjligt att åka dit.

Safariguiden beväpnade sig med pistol när vi skulle in i lejonland men även utanför lejonmarkerna var beväpningen och bevakningen omfattande i vart fall i de lyxiga villakvarteren. På de flesta andra ställen finns det ingen egendom att bevaka.

Bostadsförhållandena är urusla och kåkstäderna breder ut sig. Den hårt kritiserade presidenten lovar nu satsning på bostadsbyggande men det var inte många som trodde på. Löftena om minskad arbetslöshet och fattigdom har gått åt skogen. Desto fler fruar, älskarinnor och love babies skaffar sig Zuma.

Nelson Mandel, påtagligt närvarande även i dagens Sydafrika, släpptes ur fängelset den 20 februari för precis 20 år sedan. Apartheid tiden har satt djupa sår och spår i det Sydafrikanska samhället. Orättvisorna är fortfarande monumentala och väldigt synliga. Utanför mitt rum gjorde sig apartheidtiden påmind genom det kulhål i fönstret som finns kvar och som kom till när polisen var på jakt efter apartheidmotståndare. Donald Woods, chefredaktör för Daily Dispatch under många år, och anti apartheid-aktivist bodde nämligen i det hus som nu är Chamberlaine guesthouse där vi bodde.
Steve Biko som går att beskåda i statyform tog sig in i huset genom en bakdörr, även den finns kvar. Oavsett var i världen man hamnar så är det samma sak även om det är olika illa ställt. Bostadsbrist är ett elände. "Gated communities" är ett elände. Stora klasskillnader är ett elände.
Samhällen och människor måste hänga ihop.

Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen