Ekonomiska utsikter från Hyresgästföreningen - ​Islossning i den ekonomiska politiken?

Islossning i den ekonomiska politiken?

Under sommaren har signalerna om en annalkande lågkonjunktur stärkts. Handelskriget mellan USA och Kina och den ökande risken för att Storbritannien lämnar EU utan ett handelsavtal har sannolikt påskyndat vad som redan var en nedgång i den globala ekonomin.

I Sverige flaggar kommunsektorn för att arbetslösheten kommer öka nästa år och att 110 av landets 290 kommuner och mer än hälften av Sveriges tjugo regioner går med underskott. I takt med det ökade demografiska trycket och medföljande kostnadsutveckling och investeringsbehov fattas 37 miljarder för att kommunsektorn ska få ett resultat på 1 procent av skatter och statsbidrag år 2021. Mot bakgrund av dessa prognoser är det svårt att se att kommunerna ska kunna finansiera sina investeringar med positiva resultat eller överskottslikviditet, och som en konsekvens väntas låneskulden fortsätta att öka.

Ny statistik från SCB visar att den redan pågående nedgången i nyproduktionen av bostäder fortsätter. Ungefär 24 650 lägenheter började byggas under första halvåret 2019, vilket är en minskning med cirka 12 procent jämfört med samma period 2018, då 27 966 lägenheter påbörjades.

Många kommuner kommer sannolikt att tvingas till skattehöjningar för att balansera inkomster och utgifter. Eftersom att det är i kommunerna som ansvaret för både för mycket av välfärdens finansiering och bostadsbyggandet ligger, kommer nedgången i bostadsbyggandet sannolikt att förstärkas när dragkampen om resurserna i kommunerna hårdnar. Tillräcklig bemanning på plankontoret för att planera framtidens bostäder kan komma att väga lätt mot omedelbara behov i socialtjänsten här och nu, för att ta endast ett exempel.

Statsskulden uppgår i dagsläget till ca 26 % av BNP. Det utrymme som har byggts upp genom år av amortering på statsskulden bör nu användas för att stimulera konjunkturen. Specifikt behöver kommunsektorns investeringar i infrastruktur och bostäder stödjas på två sätt för att byggkonjunkturen inte ska sjunka ytterligare:

Statliga topplån till bostadsföretag som bygger, vilket minskar behovet av egenfinansiering och stimulerar fortsatt byggande i lågkonjunktur. Topplån om 25 % av byggkostnaden till byggandet av 50 000 hyresrätter årligen skulle innebära ett statligt åtagande om ca 40 miljarder årligen, att jämföra med den totala statsskulden på 1074 miljarder.

Statliga bidrag till kommuner som bygger, vilket gör att kommuner kan upprätthålla bemanningen av plankontor och lättare hantera de extrakostnader som bostadsbyggande innebär på kort sikt. Den byggbonus till kommuner som avskaffades i och med M/KD-budgeten hade liknande syfte men var felaktigt utformad samt underbudgeterad.

Amorteringen på statsskulden har resulterat i att skuldsättningen för kommuner och hushåll istället har ökat dramatiskt under de senaste åren. Den skuldbördan bör omfördelas, för att lätta på bördan för hushåll och kommunsektorn, men också för att staten har en unik möjlighet att låna upp och låna ut till rimliga kostnader under en lång tid framöver. 

Martin Hofverberg

Chefsekonom Hyresgästföreningen