EU-kommissionen står svarslös inför bostadskrisen

Kritiken av den svenska bostadspolitiken kvarstår i EU-kommissionens landrapport som publicerades den 27 februari. En rapport som årligen analyserar Sveriges ekonomi och ekonomiska politik. Den är i stora delar lätt att instämma i, men det saknas något i analysen.

Sverige har höga produktionskostnader, hög privata skuldsättning, lågt utbud av planlagd mark och en skattepolitik som gynnar ägande. Allt detta har bidragit till eller är konsekvenser av den bostadskris vi står inför.

Kommissionen riktar kritik mot hushållens höga skuldsättning, samtidigt som den berömmer den svenska staten för dess låga skuldsättning. Kommissionen kritiserar den svenska modellen på hyresmarknaden med förhandlande parter och starkt konsumentskydd, samtidigt som den beklagar bristen på rimligt prissatta hyresrätter. Slutsatsen verkar vara att bostäder ska byggas utan att varken stat eller hushåll ska skuldsätta sig. Och prisvärda bostäder ska uppstå utan ett starkt konsumentskydd mot plötsliga hyresökningar.

Den som roar sig med att läsa andra landrapporter, exempelvis Tysklands, kan se att kommissionen står relativt svarslös inför länder som har en bostadspolitik som är mer till deras smak, men där man ändå tvingas konstatera att byggandet inte når upp till behoven.

Ändå fortsätter kommissionen att föreslå samma avregleringspolitik som testats under 25 års tid, och som varken i Sverige eller i Europa bidragit till att lösa den bostadsbrist som istället förvärrats.

För att komma till rätta med de brister som kommissionen identifierar vill vi se ett finansieringssystem som upprätthåller byggande över konjunkturcykeln och stärker konkurrensen på bostadsmarknaden.

–Vi vill se en skattereform för bostadsmarknaden som jämnar ut spelplanen mellan ägt och hyrt boende. Och vi behöver en ny bostadsförsörjningslag som förtydligar alla kommuners skyldighet att planera för ett bostadsbehov, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.