Skip to main content

​Äntligen sätts det främjande perspektivet i fokus!

Nyhet   •  Maj 12, 2016 09:27 CEST

 Arbetsmiljöverket larmar om ökande ohälsotal och vill med en uppdaterad arbetsmiljöföreskrift lyfta arbetsgivarens ansvar för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Jag som egen företagare, professionell coach och beteendevetare som har levt med det främjande perspektivet i hela mitt yrkesliv följer med stort intresse debatten och vill här dela med mig av mitt perspektiv på det hela.

Den stora möjligheten jag ser är syftet - att främja hälsa - och uppmaningen om att vara med och vända trenden. I detta inlägg vill jag problematisera ansvarsfrågan samt lyfta fram möjligheterna med att välja att arbeta just hälsofrämjande och att välja samarbetspartners som är kunniga på den metodiken.

Statistik kan användas på många olika vis beroende på val av fokus

Bakgrunden till den uppdaterade arbetsmiljöföreskriften är den alarmerande och ökande ohälsan och de kostnader den medför. Stressrelaterade sjukdomar har ökat med 70 % sedan 2010. Stressade medarbetare har ett produktionsbortfall på 38 % - det blir 15 timmar varje vecka. 75 000 var i september 2015 sjukskrivna för psykisk ohälsa. Ohälsotalet ligger på 28 dagar/ i snitt per person i arbetsför ålder (2015). Staten (FK) betalar årligen ca 30 miljarder i sjuklön – en siffra som hela tiden ökar. Utöver denna summa så betalar arbetsgivaren sjuklön för dag 2-14. Regeringen har dessutom föreslagit att arbetsgivaren ska betala 25 % av sjuklönen efter dag 90. Enligt Gallup känner sig 73 % inte engagerade i sitt arbete varav 12 % är aktivt oengagerade. Till råga på allt är det färre som ska försörja fler eftersom vi blir äldre och färre barn föds.

Tunga, alarmerande siffror som vi självklart ska ta på allvar.

Samtidigt kan vi komma ihåg att ur ett internationellt perspektiv har vi i Sverige en god hälsa. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi (1923-1994) skapade upp KASAM – känslan av sammanhang. En högt sådan känner den som uppfattar omvärlden begriplig, hanterbar och meningsfull. Lika aktuellt då som nu! Han skiftade fokus och började fråga sig vad som skapar hälsa även under mycket svåra förhållanden (som förintelselägren). Om han hade levt så skulle han kunna ha undrat – Vad gör de som inte blir stressade? Hur förhåller de sig till sitt arbete? Vad kännetecknar de engagerade? Anders Hanson från Hälsopromotionsgruppen har byggt vidare på det och lyfter fram det salutogena (det hälsosamma, jfr patogena – sjukdomens uppkomst) ledarskapet.

Ett sätt att få fram hälsosam information är att mäta annorlunda.

Johnny Jonsson, läkare på Stora Enso (dog 2012), var t ex en av pionjärerna att mäta långtidsfriska och att fokusera på vad som skapar hälsa, effektivitet och lönsamhet (”Långtidsfrisk” 2003). Bosse Angelöw, docent och socialpsykolog är en annan som oförtrutet samlar på fakta & forskning om vad som går bättre i världen (se t ex Glädjerapporten, 2008).

Syftet med den nya föreskriften är att främja hälsa

Syftet ”är att främja en god hälsa och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön” (Afs 2015:4, §1).

Att främja betyder att man ska stödja det som skapar hälsa. T ex hur man håller sig frisk,
hur man samarbetar bra, drar nytta av olikheter & styrkor, hur man kommunicerar med varandra så att alla förstår och respekterar varandras synsätt.

Att förebygga ohälsa innebär något annat. Då ska man känna igen och så att säga mota bort t ex stressen innan den har gått för långt. Det här är jätteviktigt eftersom så många är stressade. Andra måste känna igen signaler på stress eftersom den som själv är stressad har tappat den förmågan och till och med kan bli irriterad på den som vill hjälpa. Så det kräver en hel del för att ändå nå fram när det har gått så långt. Amygdala, den del i hjärnan som avgör om någon/något är ett hot är aktiverad. Jag brukar likna det vid att ha skygglappar på – man vill inte se, måste skärma av för att orka framåt.

Att bota sjukdom är också självklart att det måste ske.

”Vi behöver vända utvecklingen”
säger Erna Zelmin-Ekenham, GD på Arbetsmiljöverket. Ja, det tror jag vi alla vill!

Frågan är hur och om vi är villiga att göra det som krävs.

Det finns många vinster med att aktivt vända trenden. Ingen behöver nöja sig med att reagera i efterhand, dvs ta hand om problem, sjukdom eller kränkningar när de väl har inträffat. Inte heller behöver man nöja sig med att arbeta förebyggande mot ohälsan som t ex att ha kurser för hur kränkande särbehandlingar, konflikter eller stress ska undvikas.

Det finns en ännu större vinst att hämta och den ligger i att lära ALLA att arbeta hälsofrämjande. Tänk er friska, engagerade, motiverade, kreativa medarbetare & chefer som förstår och drar nytta av varandras olikheter & styrkor, som vågar tala klarspråk & jag-budskap och som är uppskattande & lösningsorienterade. Där alla är ett team som jobbar mot samma mål. Det som kännetecknar sunt företagande. Allt det här går att lära sig! Det här jobbar jag med som coach dagligen. Så klart påverkas kundnöjdhet, tillväxt, produktivitet och lönsamhet positivt ju bättre ovan är.

Frågan är varför Arbetsmiljöverket nöjer sig med att tycka att cheferna ska ha kunskap om hur vi hanterar och förebygger ohälsa och kränkande särbehandlingar? Varför är de inte mer direkta och tydliga med att lyfta fram möjligheterna med att lära sig att arbeta främjande? Vinsterna med det är ju så mycket större!

Det är ett val att arbeta proaktivt & främjande.

Alla vill få vara med och vara behövda

Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen, Svenskt näringsliv tog på DN debatt 2016-03-11 upp det centrala med att ha ett arbete överhuvudtaget – att det i sig är en viktig hälsofaktor. När det är som bäst så får vi höra till och vara med och bidra till något större som känns viktigt och värdefullt. Fundamentalt viktiga behov ur ett systemperspektiv!

Arbetsplatsen och chefen är viktig. Det spelar stor roll hur arbetet organiseras och hur pass delaktiga alla får vara. Hur uppskattande vi är mot varandra. Hur inkluderande och hur väl vi lär av misstag och utvecklas. Chefens sätt att leda och lyssna är avgörande på många vis.

Chefen behöver stå bakom alla anställda, låta dem vara en del av företaget. Jag möter då och då chefer som ber om hjälp med ”omöjliga” medarbetare som ofta arbetat länge. Ofta är det så att chefen har gett upp på hen – och då är det kört. Det fungerar inte. Alla måste få vara med på riktigt.

Alla anställda behöver vilja vara med på just denna ”företagsresa”. Många funderar på att byta jobb, men hänger sig kvar tills de får något nytt vilket ofta tar lång tid. Den som vill sluta bidrar inte särskilt mycket. Det fungerar inte heller.

Att ensidigt låta arbetsgivaren ta ansvar för arbetsmiljön är en omöjlighet i mina ögon eftersom vi är varandras arbetsmiljö. Vi är verkligen ett system som hänger ihop rent energimässigt och där alla behöver kunna ta ansvar för sitt eget tillstånd och sina handlingar.

Ohälsosam stress är både ett individ- och ett arbetsmiljöproblem. Som medarbetare räcker det inte med att berätta om eventuella risker för chefen – hen behöver också arbeta med sin egen utveckling av eget intresse. Ta ansvar och lyssna på kroppens signaler och budskap. Ta ett personligt ledarskap över sitt eget liv – sina val, sin hälsa etc. Den arbetsgivare som har kläm på hur människan, inte minst hjärnan, fungerar organiserar arbetet därefter. Den professionella ledaren vet att hen behöver ha med sig alla och då behöver även deras förväntningar uppfyllas.

Vad säger företagsledare?

Jag har stämt av med ett antal VD:ar om vad de tycker om riktlinjerna. Rösterna skiljer sig åt. En tycker att det är kontraproduktivt och förlegat att speca för mycket i funktionsbeskrivningarna – chefen ska mål- inte detaljstyra. En annan VD skrattar åt just det och säger att hon har hört det så ofta. Hon leder arbetet via befattningsbeskrivningar och ser det här som ett utmärkt tillfälle att gå igenom dem tillsammans med medarbetarna och be dem prioritera. En tredje menar att de har allt redan – det här är inget nytt eller konstigt: delegationsordning, gå till arbetsledaren med prioriteringsfrågor, ansvars- och befattningsbeskrivningar och mål för verksamheten. Ändå har även hen tagit tillfället i akt och låtit utbilda chefsledet eftersom de måste kunna regelverket.

Det tragiska är att arbetsgivaren skuldbeläggs och att Arbetsmiljöverket känner sig tvungna att hota med vite om företagsledarna inte gör allt de kan. Som om inget sker. Det stora ansvaret för hälsan är förödande för den som har anställda med tunga diagnoser. Vi får betala för det likväl för den som bryter benet på en privat skidsemester. Var går gränsen för arbetsgivarens ansvar? Och när ska det uppdagas att läkarkåren sjukskriver för allt bara någon ber om det? En vecka för trötthet, två för ryggont. Har de ingen yrkesstolthet undrar en VD skarpt. Hen känner även en rädsla att arbetstagaren ska ta hjälp av facket och kräva att mer ska göras för hälsan. Alla företag har inte råd att ge t ex friskvårdspeng utan väljer andra (för dem billigare) sätt som t ex erbjuda eget gym.

Vi pratade om stressen – inte konstigt att så många känner av det när valfriheten är så stor. Vi förväntas ta stort eget ansvar, arbeta självständigt, fatta viktiga beslut, vara nåbar, tight om tid, prestera & vara effektiv.

Ett förslag som kom upp var att alla medarbetare borde gå kurs i att vara sin egen chef eftersom allt fler är det i praktiken.

En VD jag pratade med har haft ett halvår ledigt och kommer nu ta en chefstjänst istället. Under denna tid har han rebootat sig själv med hjälp av meditation, yoga & träning samt slutat med snus & kaffe. Ständigt snurr i huvudet, stark huvudvärk, stress och övervikt har försvunnit. Nu kan han fokusera på en tanke i taget. Lugn – jag hör det på rösten. Det är viktigt att ta upp stress som fråga, menar han. Vad gör det med oss att t ex ständigt vara tillgängliga via mobilen? Viktigare att prioritera frågan, mer än att fylla i ett papper till.

Alla är överens som det viktiga i att ha bra dialoger med medarbetarna och med facken – det ligger i allas intressen att få det att fungera. Papper & policy kan vara enkelt att fylla i för att uppfylla en lag, men det är i verksamheten det ska fungerar på riktigt. De vill gärna ha utbildningar i HUR man skapar en bra arbetsmiljö. Både för chefer, fackliga- och skyddsombud.

Hur står det till på din arbetsplats?

Känner du igen dig? Hur engagerade är ni? Hur många tror du funderar på att byta jobb? Hur många är missnöjda med sin chef? Hur väl fattar ni beslut? Följs de? Hur stressade är ni? Vet du vad som är viktigast/vad som ska prioriteras? Går ni hem i tid? Hinner ni sköta hälsan, familjen och ha en fritid?

Vem kan hjälpa?

Du som är företagsledare - fundera på var din organisation befinner sig. Är ni i kris och är tvungna att akut ta hand om den så ska ni i vanlig ordning anlita företagshälsovårdens rehabiliteringstjänster – de är experter på detta.

Är du inne i ekorrhjulet så kan du ändå välja att ha sunt företagande, främjande och proaktivitet som ledord. Det går att välja fokus. Som bonus och som möjligt val kan du och din organisation ta rygg på de som har lyckats tidigare. Så att ni inte faller dit igen utan att ha lärt något av det.

För att lära dig mer om vad som fungerar för att skapa hälsa, delaktighet, måluppfyllelse mm så föreslår jag att du anlitar coacher, utbildare, konsulter och samarbetspartners som är kunniga på sunt företagande och det salutogena perspektivet – dvs på det som skapar hälsa. I det främjande perspektivet ryms t ex lösningsfokus, coaching, mindfulness, teamwork, mental träning, meditation, ledarskap, hjärnforskning som visar hur vi kan skapa förtroendefulla relationer, beteenden & tankar som ger önskat resultat – ja allt det som ingår i sunt företagande – och att du involverar alla som är berörda. Det finns massor av bra exempel på hur företag har vänt trenden!

Kom och var med och vänd trenden! Välj att skapa ett sunt företag med engagerade medarbetare!

Vi är ett stort antal professionella coacher som gärna hjälper dig på vägen.

Anna Eriksson, ICF Master Certified Coach och fil kand beteendevetare

anna@avalona.se, 0733-508 507


Ladda ner ditt exemplar av AFS 2015:4, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/

Här kan du söka ICF-certifierade coacher: http://icfsverige.se/sok-coach/

ICF, International Coach Federation, världens största yrkesförbund för coacher

Sveriges instanser i denna fråga är bl a:

  • 1.Arbetsmiljöverket som ansvar för att sätta upp lagar och regler kring det som rör arbetsmiljön. 31 mars började Afs 2015:4 med tillhörande riktlinjer att gälla.
  • 2.Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa
  • 3.Socialstyrelsen som bla ger ut en Folkhälsorapport
  • 4.Forsknings- & utbildningsinstanser (t ex Karolinska)
  • 5.Prevent – arbetsmiljöresurs, ideell förening som ägs av Svenskt näringsliv, LO & PTK.
  • 6.Sunt arbetsliv - motsvarande arbetsmiljöresurs – landsting & kommunal OSA - kompassen
  • 7.Arbetsmarknadens parter (organisationer & fackförbund för arbetsgivare och arbetstagare inom privat, statlig, landstings och kommunal sektor)
  • 8.Arbetsgivare (privata företag, statliga myndigheter, kommunal verksamhet, landstingsverksamhet)
  • 9.Försäkringskassan – ansvarar för socialförsäkringar
  • 10.AFA – kollektivavtalade försäkringar för anställda i organisationer som har avtal med AFA och/eller har tecknat kollektivavtal (4 miljoner är berörda/försäkrade)
  • 11.Leverantörer av arbetsmiljö- & hälsotjänster – företagshälsovård + andra externa leverantörer

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera