Främlingsfientlighet kombinerat med ovilja att ta ansvar leder till strejkande ungdomar

Sedan över två veckor sittstrejkar ungdomar i Stockholm, den senaste veckan också på andra platser i Sverige. Det är afghanska ungdomar som kämpar för sin möjlighet att få fortsätta bo i Sverige i stället för att utvisas till Afghanistan. De röner allt större förståelse från allmänheten. 

Det är uppenbart att det finns en stor motvilja och skräck hos Socialdemokraterna mot invandring. Ett återkommande "argument" är "om vi låter de 12000 utvisningshotade ungdomarna stanna kommer vi att vara tillbaka vid 2015 år situation". Det är naturligtvis helt absurt. Både smugglare och kontakter i hemländerna vet vad som gäller för dem som kommer nu.

I Gustav Fridolins memoarbok "Från Vittsjö till världen" bekräftas hur regeringen skapat myter om invandrare. Bland annat beskylldes de apatiska barnen för att simulera, och det skulle varit en "humanitär katastrof" om de fått stanna. Morgan Johansson var då folkhälso- och socialtjänstminister, och han blev glad när Migrationsverket anmälde 13 familjer med apatiska barn för misstänkt vanvård.

Idag vet vi att de apatiska barnen är djupt deprimerade på grund av familjens otrygga situation. De får diagnosen uppgivenhetssyndrom, och vi har sett att även ensamkommande ungdomar kan drabbas. Den enda behandlingen är trygghet, dvs. permanent uppehållstillstånd. 

Regeringen med Morgan Johansson och Stefan Löfven i spetsen föreslog den 24.11.2015 en tillfällig lag på EU:s miniminivå. Riksdagen antog förslaget som trädde i kraft för ett drygt år sedan. Migrationsverket har tolkat den och gett instruktioner till handläggarna. 

Jag har tidigare påpekat hur regeringen och Migrationsverket lämpar över ansvaret för asylpolitiken på varandra, vilket leder till att ingen kan fatta beslut - ett helt enkelt katastrofalt läge!. 

Detta diskuteras, apropå IT-skandalen på Transportstyrelsen, i artikeln Dags för politikerna att komma närmare verkligheten på DN Debatt 22.7.2017. Här konstaterar man att "principen om armlängds avstånd" mellan regering och myndigheter försvårar ansvarsutkrävandet, samtidigt som  regeringen har möjlighet att påverka en myndighet via informella kontakter. 

Bo Haglund konstaterar att styrning av myndigheter kan genomföras antingen formellt via ett regeringsbeslut eller informellt genom att ett statsråd, statssekreterare eller andra departementstjänsteman talar med myndighetens ledning. Richard Murray har konstaterat att regeringen och dess företrädare kan styra myndigheterna "precis så bestämt och i den omfattning som regeringen finner lämpligt i varje situation". Det finns ingen anledning att tro att regeringen inte skulle ha påverkat hur Migrationsverket tolkar den tillfälliga lagen. 

Advokat Emilie Hillert skriver så här: "Med beaktande av det svåra säkerhetsläget och den mycket dåliga situationen för mänskliga rättigheter i landet, bör Migrationsverket göra bedömningen att i huvudsak alla och envar som återvänder till Afghanistan löper en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges i artikel 3 Europakonventionen och artikel 15 b i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen är därför uppfyllda. Därmed ska de beviljas uppehållstillstånd." 

Eftersom regeringen hårdnackat vägrar att försöka använda sina möjligheter att påverka asylpolitiken måste det bero på att de absolut inte vill. Att det skulle vara enbart valtaktiska skäl betvivlar jag - de förlorar många röster nu utan att vinna speciellt många. De tycks heller inte bry sig om vilket eftermäle de kommer att få. Utvisningen av 12000 tonåringar är ju något annat än utvisningen av 146 baltiska soldater. 

Många ministrar och en del socialdemokratiska riksdagsledamöter är nog helt enkelt främlingsfientliga. De vill bli av med så många mörkhåriga ungdomar som möjligt.

Media äger rätt att återge texten med angivande av författare: Ingrid Eckerman, initiativtagare till uppropet Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!