Per Haskel: Annie, hjälp!

Författare Per Haskel

Annie, hjälp! 

Det här är det viktigaste mail du får idag. Det här är ett rop på hjälp! Eftersom det är från din hemmaplan hoppas jag att du ger dig tid att personligen läsa detta. Jag skulle helst velat tala direkt med dig men förstår att du inte har möjlighet att tala med alla. Vi smålänningar är mycket engagerade i flyktingproblematiken och flyktingfrågorna. Det vet du redan.

Jag känner att Sverige håller på att förblöda just nu. Det som sker med de ensamkommande och afghanerna i synnerhet kan inte tillåtas fortsätta. Vi skäms över det som sker och det vi ser. Det är omöjligt att tiga och bara se på. Det som sker är inte värdigt vårt land. Alla utvisningar av ensamkommande afghaner måste omedelbart stoppas.

Det har visat sig att vi idag saknar kraftfulla ledare. Någon som vågar stå upp för medmänsklighet och rättssäkerhet. Någon som vågar sätta ned foten, träda fram och ta ansvar. Vi förstår att ni politiker famlar i mörker, sneglar på SD och försöker vinna politiska poäng och röster, men gruppen som arbetar för amnesti växer snabbt. 

Vi blöder, ja det är många svenska hjärtan som blöder när vi ser hur vi behandlar dem som flytt till vårt land och hur snabbt moral och värderingar har förändrats. Vi känner oss svikna av våra politiker. Det är landets politik som svängt om, men det har inte våra svenska hjärtan. Man gör helt enkelt inte så här. Inte i mitt Sverige i alla fall. Det behövs ett nytt ledarskap. Det vet jag att du också tycker.

Vi som arbetar för, är många och blir snabbt allt fler. Det jäser under ytan i hela Sveriges land. Jag tror och hoppas att du själv känt av detta. Annars får detta bli din väckarklocka. Vi som kämpar för, har hamnat i ett vakuum, och många har inget parti att rösta på just nu. Jag är övertygad om att du förstår vad jag menar. Men jag tror inte att ni politiker förstår hur många vi är som känner så här. Det finns oerhört många röster att vinna och politiska poäng att plocka hem för den som i nuläget vågar stå upp för rättvisa, moral och amnesti åt de ensamkommande. Det är nu eller aldrig!

Det jag vill säga är: Annie, våga stå upp för medmänsklighet och din egen känsla för vad som är rätt och fel och gör det enda rätta. Vi har redan försvenskat dem. Vi behöver dem. De vill inget hellre än att arbeta och göra rätt för sig. De vill betala skatt. De är inga brottslingar, det är vi som gör dem till brottslingar när vi tvingar dem att gå under jorden. Det här går över alla partigränser. Det här får inte längre vara partipolitik.

Vi har tagit hand om några afghanska killar. De har nu varit ca 3 år i Sverige. De har tagit sig hit. De har korsat Medelhavet. De har kämpat. De går i skolan och har lärt sig svenska. Jag har varit med på förhör och med egna ögon sett hur den svenska rättssäkerheten havererat. Ja så är det tyvärr. Jag har börjat tappa tron på systemet och vårt land. Den ena av dem fick sitt avslag från Migrationsverket igår. Han uttryckte sig gråtande så här:

”Migrationsverket dödar inte med knivar och vapen. De dödar med penna och papper. Hade det varit krig i Sverige hade jag kunnat gömma mig, men från detta kan jag inte gömma mig. Jag är luft. Jag betyder ingenting. Jag är ingen människa. Jag råkar tyvärr vara född Afghan och jag har aldrig ens bott i det landet.”

Annie, hjälp! Vi förblöder. Visa ledarskap. Följ ditt samvete. Sätt ned foten nu!

Med vänlig hälsning

Per Haskel
En smålänning från din hemmaplan.

Media äger rätt att återge texten med angivande av författare.