Skip to main content

Gruvbranschens image förändras – från miljöbuse till e-underhåll

Pressmeddelande   •   Apr 29, 2014 15:15 CEST

Malmproduktionen i Sverige ökade med tio procent i fjol till 79 miljoner ton, vilket var ett nytt rekord. Att driften är effektiv och ekonomisk lönsam förutsätter att utrustningen fungerar, året om, dygnet runt. Underhållet är därför en central faktor vid dagens gruvdrift, som i framtiden tar hjälp av moderna hjälpmedel som e-underhåll.

”Skall man behöva gruva sig?” Frågan väcktes vid Inspectas gruvseminarium i Luleå i april.
Under ledning av Pernilla Utterström och Mikael Brännström träffades ett hundratal deltagare från den svenska gruvbranschen och dess underleverantörer för att uppdatera sig om ny teknik och bestämmelser och för att utbyta värdefulla erfarenheter om en av de viktigaste svenska basnäringarna. Underhåll var temat för dagarna och kontentan blev att systematiskt underhåll är rätt ur alla synvinklar – bättre ekonomi, bättre miljö, bättre arbetsförhållanden och en högre tillgänglighet för de kapitalintensiva anläggningarna.

Men, hur är det med hälsotillståndet i svensk gruvnäring, med anledning av frågan ovan?

”Frågar man storstadsbor om deras bild av branschen får man veta att gruvor är en miljöstörande, bullrig och ålderdomlig verksamhet i fuktiga gruvgångar, befolkade av buttra finskbrytande gruvkarlar som planerar nästa strejk. Men, det är delvis vårt eget fel att man inte vet vad gruvnäringen innebär, att inga tunnelbanetåg, mobiltelefoner eller Volvobilar framför villan kan bli verklighet utan oss i gruvorna. Sverige är ledande i produktion av järn, guld och bly i EU och stort på zink, koppar och silver – vår roll i europeisk industri är viktig.”

Lennart Gustavsson från organisationen Georange, tvekar inte att uttrycka sig drastiskt.

”Gruvbranschens positiva miljöarbete beskrivs sällan. Här har vi en ny svensk exporttjänst. Samma är det med högteknologiska tjänster - svenska företag utbildar globala gruvföretag och nya tjänsteföretag växer upp kring kustbygdens högskolor. Vi ser också ett djupare gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Finland och Ryssland. Få industriella verksamheter har den uthållighet som gruvbranschen besitter – malmen ligger där den ligger. Hur kan vi skapa långsiktigt hållbara samhällen? Pajala är ett lysande exempel, arbetskraften väljer till stor del att bo i bygden och inte tillämpa fly-in, fly-out-principen.”

Sverige briljerar med e-underhåll

Luleå tekniska universitet har världens största avdelning för drifts- och underhållsteknologi. Ramin Karim är biträdande professor och chef för det unika eMaintenance-laboratoriet i Kiruna.

”Underhållet är en byggsten i det hållbara samhället och gruvteknik är ett av LTU:s huvudfokusområden. Vi forskar kring hur kommunikationen förändrar hanteringen av underhållet. Förändrade affärsmodeller gör att underhållet blir leverantörernas huvudvärk i stället för anläggningsägarens, men en del av kunskapen om hur anläggningen fungerar försvinner från gruvbolaget. Strategisk underhållsplanering är en hörnsten i e-underhåll – vi är duktiga på tekniska åtgärder som att placera ut sensorer och samla in data om temperatur, tryck, vibrationer etc. Hur skall dessa fakta integreras i underhållsplanen och bli underlag för beslut? Vi skiljer mellan tre områden: Affärstrender som hållbarhet, nyckeltalsstyrning, livscykelshantering. Metodologi som riskbedömning, förebyggande underhåll och datastödda produktionsprocesser. Teknologiska trender som integrerade system, datahantering i molnet, realtidshantering av processdata etc. Den svenska forskningen har väckt internationellt intresse och blivit ett föredöme för underhållsprocesser.”

Varning för underhållsskulden

Jonas Johansson-Jänkänpää från Boliden Mineral Aitik, Per Brännman från LKAB och duon Niclas Dahlström och Kjell Johansson från Northland Resources delade generöst med sig av sina erfarenheter från underhållsplanering.

”I planeringscykeln är tillgänglighet och säkerhet nyckelfaktorer. Transportbanden och kvarnarna måste fungera och vårt underhåll är därför förebyggande. Att operatörerna håller rent kring maskinerna gör att vi lättare ser läckage och problem. Alla avvikelser noteras i vårt underhållssystem, där protokollen läggs i en app,” berättar Jonas Johansson-Jänkänpää.

”I Kiruna flyttar vi nu ner en stor del av underhållet till den nya underjordiska verkstaden på nivån KUJ 1365. Vi klassar maskinerna i fyra grupper enligt konsekvenserna vid haveri och en checklista är grund för avsyningen. De stora stoppen planeras övergripande mellan olika produktions- och underhållsteam. De fem största störningarna noteras separat och elimineras så snart som möjligt”, säger Per.
”I Tornedalens gruva är en stor del av underhållet utlagt på leverantörerna eftersom det inte finns lokal kompetens. Ersättningen sker i kronor per timme drift eller per ton. Vårt eget folk tar hand om fordonens däck och vägarna – man sparar otroligt mycket på att spara maskinerna från dåliga färdvägar,” förklarar Niclas Dahlström och Kjell Johansson.

”När man köper en utrustning får man också med ett underhållsbehov. Svenska företag har ofta dålig koll på i vilken fas utrustningen befinner sig, vilket leder till en underhållsskuld. Ökat internt samarbete är en kärnpunkt, när man vill höja driftsäkerheten! Ledningen måste vara engagerad och tänka bredare – underhållet är nyckeln till hela företagets ekonomi. Utan driftsäkerhet finns ingen produktion, inget kassaflöde. Ett bra exempel på rätt tänkande är LKAB:s projekt Underhållslyftet, som sparar 200 miljoner kronor i reda pengar,” konstaterar Anders Mattsson på Idhammar AB.

”Gruvindustrin sitter på dyr utrustning, som måste fungera. Systematisk livstidsförlängning är därför värdefullt. Jag har aldrig upplevt något fall då kontrollerad livstidsförlängning inte fungerat,” berättar Magnus Dahlberg från Inspecta.

”Oplanerade skador kan faktiskt ofta undvikas. Kravbilden innehåller regelverk, t.ex. Brags för gruvbranschens del. Matematiska metoder som FEM-analys och oförstörande provning med t ex digital röntgen, penetrantprovning och ultraljud ger underlag för korrekt skadeanalys. Glöm inte att hålla koll på lasterna, de mäts för sällan. Deformationer, tryck accelerationer, allt kan verifieras. Högre säkerhetsnivå och ökad tillgänglighet blir belöningen för ett bra kontrollprogram.”

Av: Tage Eriksson

Inspecta är Nordens ledande inspektions-, provnings- och certifieringsföretag med mer än 1400 medarbetare i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Estland och Litauen. Vi erbjuder tjänster inom besiktning, provning, certifiering, konsultation och utbildning. Vi skapar säkerhet, tillit och hållbar utveckling i norra Europa.