Skip to main content

Kunskap minskar risk för brand i gruvan

Pressmeddelande   •   Maj 18, 2015 08:21 CEST

Gruvbranschen är kanske den näringsgren som visat den mest positiva säkerhetsutvecklingen. Tidigare skördade gruvolyckor tusentals liv och i Sverige omkom i snitt 15 gruvarbetare per år under sextiotalet. Däremot kan antalet dödsfall i svensk gruvnäring räknas på ena handens fingrar under 2000-talet. Det innebär dock inte att arbetet är riskfritt. På Inspectas gruvseminarium i Luleå stod personsäkerheten i fokus, särskilt med tanke på brand.

”Brand under jord är det vi fruktar mest av allt på grund av den enorma rökutvecklingen.”

Så uttryckte sig en svensk gruvarbetare då en lastbil fattade eld djupt i en gruvgång. Brand uppstår oftast i fordon eller fasta installationer som elskåp eller maskiner. Andra risker är sättningar, ras eller olyckor på grund av bristande kommunikation, t.ex. vid samtidigt arbete i schakt. Inspektioner och förebyggande underhåll minskar teknikrisker. Halk- och snubbelolyckor är vanliga liksom skador vid lyft eller lansering av tunga element.

Säkerhetsarbetet, både det reaktiva och det förebyggande, har nått långt i Sverige jämfört med länder som Kina, Ukraina och Sydafrika. Men, incidenter förekommer. Samarbetet mellan offentlig räddningstjänst och gruvbolagens egna insatsgrupper kan fortfarande utvecklas och förbättras.

”Man reflekterar sällan över att projektfasen är nästan lika arbetsintensiv som driftfasen. Om man lägger ner 400 000 mantimmar på att planera och genomföra ett projekt under 1,5 år så omfattar driftfasen under 40 år kanske drygt 500.000 arbetstimmar, enbart 25 % mer. När olycksrisken bedöms måste detta beaktas”, säger Per Lundström, sektionschef på LKAB.

”Säkerheten utvecklas i samarbete med kunden, t ex via BRAGS. Exempel är att de svenska gruvbolagen tagit fram en gemensam kravspecifikation för skrotare. Bra säkerhetsdetaljer är fjärrstyrning, dubbla bromssystem, skydd mot oavsiktlig rörelse etc.” berättar Anders Nilsson och Jonas Stenberg från JAMA i Skellefteå.

Att förebygga och bekämpa gruvbränder

Gruvbränder har särdrag som gör dem svåra att bekämpa. Vägen in och ut är lång - det tar tid att dra slangar och transportera räddningsutrustning. Röken fyller snabbt gångarna och gör sikten dålig, vilket gör rökdykarnas arbete krävande. Tillgången på släckningsmedia är begränsad. Brandgasernas spridning är svårkontrollerad. Bränderna varar ofta längre än luftförrådet i en vanlig räddningskammare. Vad göra?

”En OPA, Olycksplatsansvarig, som känner sin gruva och agerar länk mellan räddningstjänst och gruvpersonal är guld värd. Värmekameror underlättar orienteringen men problemet är små värmeskillnader mellan golv, vägg och tak, vilket gör det svårt att hitta. Ökad ventilation minskar toxiciteten men sprider branden snabbare. Ny positioneringsteknik, bättre informationsöverföring och autonoma släckfordon är saker som vi forskare ser framför oss”, förklarar Maria Kumm från SP.

”Björkdalsgruvan har satsat på förebyggande säkerhetsarbete. Alla får en arbetsplatsintroduktion och de som arbetar under jord ska ha certifikat för heta arbeten. Vägvisare med mycket god kännedom om gruvan leder räddningsgrupperna. Riskbedömning görs enligt SAM. Test av system sker dagligen. Vi har också uppdaterat taggsystemet för passerkontroll för att inte tappa bort personal vid olycka”, berättar Simon Stenberg, arbetsmiljöchef.

SweMins skrift ’Brandskydd i gruv-och berganläggningar’ känner de flesta till. Samuel Bäckman, arbetsmiljösamordnare på Boliden och aktiv inom GRAMKO, säger att 50 % av brandhändelserna sker ovan jord, lika många under marken.

”Fordonsbränder dominerar på grund av högt slitage. Läckage av hydraulolja på heta ytor leder till brand liksom kortslutning i 24 V system. Om 80 liter hydraulolja fattar eld brinner den intensivt och länge. Partikelfilter kan täppas till och överhettas. Årlig brandskyddskontroll, daglig tillsyn samt bättre utbildade tredjepartskontrollanter minskar riskerna.”

”Säkerhetsutbildning krävs för alla, oavsett förkunskaper. Frågor kring personlig skyddsutrustning är ofta oklara. Enkla rutiner: blockera, bryt och lås, kommunicera det du tänkt göra och det du avslutat. Regler finns – utbildningen skall visa hur de används”, förklarar Per Brännman, sektionschef på LKAB, som under tre år tagit fram en interaktiv utbildning där deltagarna kan se miljöer och maskiner på rätt plats i 3D i sin dator.

”Genom att svara på kontrollfrågor och sedan göra slutprovet nöts de rätta alternativen in” säger Olov Zakrisson på Sweco Civil AB.

Och hur minskar man risker…

Rätt kunskap sparar pengar också i gruvans värld.

”En grundlig riskanalys både i konstruktionsfasen och vid eventuella ändringar lyfter fram risker så att de kan hanteras eller helt elimineras. Ta vara på hela gruppens erfarenheter och dokumentera arbetet – då förs kunskapen vidare. Skapa säkerhet, inte papper eller rutiner”, uppmanar Bertil Forsberg från Inspectas kvalitetsavdelning.

Rätt material i rätt miljö minskar både risker och kostnad i form av korrosion. Pernilla Utterström, som ledde seminariet tillsammans med Peter Esko, berättar att Inspecta har en omfattande skadedatabas.

”Innan driftsättning ska material väljas med hänsyn till alla processparametrar. Om man ändrar någon parameter under drift ska analys göras om risken för korrosion och skador ökar.”

För att komma åt boven korrosion kan man rena processvattnet.

”Reningen påverkar beläggningar, pH-värdet, halten lösta salter (klorider) och mikroorganismer, som alla snabbt kan förstöra en anläggning”, berättar Magnus Nilsson på Veolia Water Technologies.

Vid en brand påverkas material negativt. Jan Wåle, Inspectas materialexpert, förklarar att konstruktioner skadas på tre sätt: genom deformation pga tillfälligt mjuknande, sprickbildning vid snabb kylning eller stora deformationer och försämrad hållfasthet genom bestående mjuknande eller hårdhet/sprödhet.

Och efter alla underjordiska berättelser var det dags att avsluta gruvseminariet på högsta höjd. Patrik Wallgren och Mikael Nilsson, som arbetar med Rope Access på Inspecta, vet hur modern repteknik kan användas säkert för inspektion och räddning i gruvschakt och andra svåråtkomliga miljöer.

”Vi kan filma i realtid med hjälmkameran – och riskerna är små. Ju svårare jobb desto bättre är det förberett!”

Av: Tage Eriksson

Inspecta är Nordens ledande inspektions-, provnings- och certifieringsföretag med mer än 1500 medarbetare i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Estland, Litauen och Polen. Vi erbjuder tjänster inom besiktning, provning, certifiering, konsultation och utbildning. Vi skapar säkerhet, tillit och hållbar utveckling i norra Europa.