Gå direkt till innehåll
Publikens applåder resultat av smitta

Pressmeddelande -

Publikens applåder resultat av smitta

Det är inte kvaliteten på föreställningen som styr mängden applåder den får, utan vår rädsla för att göra fel. Det säger resultaten av en studie gjord av forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Beteendet är ett resultat av så kallad social smitta och resultaten kan användas för att studera och förutse en hel rad andra gruppbeteenden, bland annat upplopp och trender på Twitter.

I en studie som kombinerar experiment med matematisk analys har en grupp forskare kartlagt social smitta, alltså hur individens beteende påverkas av gruppdynamik, genom att studera applåder. Matematikern Richard Mann vid Institutet för Framtidsstudier och Uppsala universitet, och hans kollegor filmade 107 studenter vid Universitet i Leeds som i mindre grupper fick lyssna på olika presentationer och sedan applådera framträdandena.

Applåderna visade sig följa ett visst mönster. Individerna i publiken verkade inte fatta självständiga beslut om hur lång tid det var värt att klappa händerna, istället styrdes applåderna av grupptrycket. Principen är att ju fler som klappar, desto större är sannolikheten för att du själv skall börja klappa. Om 50 procent av publiken klappar händerna är det t.ex. 10 gånger mer sannolikt att övriga individer börjar klappa än om 5 procent klappar.

Hur lång tid applåderna varar beror sedan på gruppens förmåga att koordinera slutet. Först när någon i publiken har slutat klappa följer resten efter, och det ganska fort. Spridningen skedde helt audiellt, det var alltså viktigare att höra en annan person klappa eller sluta klappa än att se beteendet hos de som satt närmast.

Matematiska modeller har använts för att studera en mängd sociala fenomen, det är dock sällan man som i det här fallet utgår ifrån verkligheten när man skapar sin modell. Modellen kan därför vara användbar i många andra sammanhang.

– Den modell vi har utarbetat för att testa applåder skulle kunna utvecklas för att mäta och förutse helt andra beteenden. Man kan till exempel använda den för att studera spridningen av regimkritiska protester eller hur användningen av en viss hashtag sprids i Twitter-sfären, säger Richard Mann.

Studien presenteras i artikeln “The Dynamics of Audience Applause” av Richard P. Mann, Jolyon Faria, David J. T. Sumpter och Jens Krause. Den publicerades den 19 juni i Journal of the Royal Society Interface
http://rsif.royalsocietypublishing.org/content/10/85/20130466

Ämnen

Kategorier


Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse. Vi tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram handlar om segregering, demografiska utmaningar och värderingskonflikter.

Kontakter

Henric Karlsson

Henric Karlsson

Presskontakt Kommunikatör 072 080 23 77
Erika Karlsson

Erika Karlsson

Presskontakt Kommunikatör 08-402 12 36

Forskning om de stora framtidsfrågorna

Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.

Institutet för Framtidsstudier
Holländargatan 13
101 31 Stockholm