"Europas utmaningar sätter avtryck i opinionen" - analys av ny undersökning om synen på EU:s framtid

Europa framstår alltmer som kontinenten på dekis. Medan befolkningen i alla andra världsdelar ökar pekar prognoserna för Europa på en befolkningsminskning under kommande decennier. Tillväxten i ekonomin är svag och ledande europeiska länder som Frankrike tappar i konkurrenskraft. Skuldkrisen i Grekland, Rysslands aggression mot Ukraina och flyktingströmmarna till Europa från Afrika och Mellanöstern har under året tydliggjort Europas utmaningar och de spänningar som finns mellan EU-länderna i synen på hur utmaningarna bör mötas. Nya nationalistiska och främlingsfientliga strömningar i flera EU-länder ställer den europeiska sammanhållningen på prov.

Nu ser vi att Europas utmaningar sätter tydliga avtryck i opinionsströmmarna.

En ny undersökning från Ipsos i nio EU-länder om synen på utvecklingen i Europa och EU:s framtida vägval visar att det finns ett stort missnöje med det europeiska projektet. I samtliga länder anser en klar majoritet att utvecklingen inom EU är på väg i fel riktning; från Ungern (64 procent) och Tyskland (66 procent) till Frankrike där 85 procent svarar att utvecklingen går i fel riktning. I Sverige svarar 73 procent att utvecklingen inom EU går åt fel håll.

Dessutom är trenden överlag negativ. Jämfört med senaste undersökningen i mars 2014 har andelen som tycker att EU utvecklas i fel riktning ökat i samtliga länder utom Spanien, där optimismen istället ökar.

Färre än hälften av de intervjuade tycker att EU-medlemskapet har haft en positiv påverkan på den egna levnadsstandarden. Trots pessimismen vill en klar majoritet av de intervjuade stanna kvar i unionen, stödet är dock svagt för att låta EU få mer att säga till om. Den vanligaste uppfattningen är att landet bör förbli medlem i EU, men att EU bör få mindre att säga till om än idag. Få vill se en gemensam EU-regering, i synnerhet i Storbritannien där motståndet är särskilt starkt.

Många EU-medborgare är oroliga för att den ekonomiska krisen i Grekland ska spridas till fler länder. Den grekiska regeringen anses ha störst skuld för den ekonomiska krisen i landet, samtidigt finns en utbredd uppfattning att långivarnas krav på Grekland kommer att försämra landets ekonomiska situation ytterligare.

9 av 10 svenskar anser att den grekiska regeringen är ansvarig för det rådande krisläget i landet. 6 av 10 tycker också att det grekiska folket har ansvar för att den ekonomiska krisen uppstått. Betydligt färre svenskar skyller krisen på långivarna; 3 av 10 anser att IMF och EU-kommissionen är ansvariga, 2 av 10 att Tysklands eller andra EU-länders regeringar har ansvar för krisen.

Sverige sticker ut bland de nio intervjuade länderna som minst negativa till den av långivarna föreslagna åtstramningspolitiken. 4 av 10 svenskar håller med om påståendet ”åtstramningspolitiken förvärrar den ekonomiska krisen i Grekland”. I Italien och Spanien instämmer 7 av 10 i påståendet. Svenskarna hör också till de som mer sällan håller med om att Greklands skuld bör skriva av.

Alla länder i studien är överens om att den grekiska regeringen är huvudansvarig, men åsikterna går isär när det gäller övriga aktörers ansvar. I Italien och Spanien anser 7 av 10 att Tysklands regering är ansvarig för krisen och i Frankrike anser 7 av 10 att IMF och EU-kommissionen är skyldiga.

Inte i något land är de intervjuade särskilt imponerade över EU-ledarnas agerande i hanteringen av Greklandskrisen.Endast tre procent av de intervjuade i Sverige instämmer helt i påståendet ”Greklandskrisen visar att Europas ledare kan samarbeta och ta ansvar”. Ytterligare 40 procent instämmer något i påståendet.

EU-medborgarna vill ha kvar unionen, men vill inte att EU ska få utökade befogenheter. Samtidigt kräver Europas nya utmaningar allt mer av samordning och gemensamt agerande. Det är en ekvation som blir svår att få ihop.

Nästa år ställs det europeiska projektet inför ett nytt hot. Vid sidan av den ekonomiska krisen i Grekland, den globala flyktingsituationen och den oroande utvecklingen i Ryssland blir den aviserade folkomröstningen om Storbritanniens framtid inom EU ytterligare en prövning för sammanhållningen i Europa.

För att läsa undersökningen i sin helhet, klicka här.

David Ahlin, Nordenchef Ipsos Public Affairs

Fakta om undersökningen:

Undersökningen Ipsos European Pulse omfattar totalt ca 7000 intervjuer representativt med allmänheten 18-64 år, varav 500 intervjuer i Sverige. Undersökningen har genomförts i en online-panel i Frankrike, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Ungern, Italien, Polen, Spanien och Sverige under perioden 24 juli till 7 augusti 2015.