Skip to main content

Lina Werneman - Miljösamordnare för Slussenprojektet

Blogginlägg   •   Feb 20, 2017 15:12 CET

Miljöspecialist, byggledare miljö, miljösamordnare. Kärt barn har många namn, rollen som ansvarar för samordning, planering och uppföljning av miljöfrågorna i eller för en projektorganisation.

Lina Werneman har jobbat i många år med just miljöfrågor i olika typer av projekt. Senast för olika järnvägsprojekt på uppdrag av Trafikverket. Sedan januari 2014 tillhör Lina Iterios miljögrupp och sedan några månader som ny miljösamordnare för Slussenprojektet på uppdrag av Stockholm Stad.

Så vad gör du då om dagarna Lina?
”Ja, det är inte helt lätt att summera”, säger Lina. ”Det är en rad olika aspekter kring miljöfrågor som ska säkerställas att de efterföljs. Ytterst handlar det om att den miljödom som fastställts efterlevs av alla parter”.

Hur skiljer sig Slussenprojektet från andra projekt du varit involverad i?
”I stort drivs det ur mitt perspektiv på samma sätt som andra projekt jag jobbat i. Men Slussen omgärdas ju dessutom av en del politik och det faktum att det inte bara omfattar en specifik plats, utan hela Mälaren och Saltsjön. Slussenprojektet omfattar såväl land, vatten, berg samt arkeologi. Det gör Slussenprojektet speciellt och extra roligt”.

I fallet med Slussen har Lina inte varit med i den tidiga planläggningsfasen, utan klev direkt in i genomförandefasen. Men miljöfrågorna löper genom alla faser av ett projekt – från planering till genomförande. ”Jag har ju jobbat i alla faser av projekt tidigare, men får jag välja så jobbar jag helst i genomförandefasen, för det är helt enkelt roligast då. Det är då det händer saker i praktiken”.

Slussenprojektet omfattar tre olika delområden – land, vatten och berg. Inom respektive finns olika teknikområden, som till exempel grundläggning, byggnadsverk och bergschakt. Varje teknikområde har sin egen byggledare och Slussenprojektet har ca 10 byggledare involverade. ”Det är mycket hur-frågor, så min roll är att hjälpa alla dessa byggledare med stöd kring hur olika miljöaspekter inom deras områden ska hanteras. Till exempel om några avvikelser sker, som utökad eller förändrad arbetstid jämfört med miljödomen. Så jag agerar mellanhand mellan byggledarna och entreprenören kring allt som har med miljöfrågorna att göra”.

Vad kan det röra sig om för typ av miljöfrågor?
”Utöver de vanliga som buller, hantering av schaktmassor, saneringsutrustningar, avfallshantering, kemikalier och materialval, så är det frågor om ytvatten och grundvatten. Båda mäts kontinuerligt och jag författar de rapporter som krävs till olika instanser. Många gamla byggnader finns i området som inte får sätta sig på grund av förändringar av grundvattennivåer. Och ytvatten får inte grumlas. Mälaren är ju vattentäkt för stora delar av Mälardalen, så det är känsligt”.

Lina berättar att allt detta är reglerat i en miljödom. I den finns stipulerade rikt- och gränsvärden att följa. Hela Slussen är också klassat som ett riksintresse för kulturmiljön, vilket innebär att inte ett spadtag får tas utan att en arkeolog är närvarande. ”Det är en hel del att hänga med kring i det som projekteras, planeras och hur arbetet läggs upp. Man behöver dock inte kunna allt om allt. Det räcker med att kunna mycket om mycket”, säger Lina.

Lina berättar att utöver täta kontakter med projekt-, projekterings- och byggledning jobbar hon nära alla som är involverade i arbetsmiljön i Slussenprojektet. ”Men jag är ingen ’polis’, även om allt miljöarbete i projektet är styrt av lagstiftning som samtliga involverade ska följa. Jag ser dock till att det efterlevs genom att vara ett stöd så att sådant som hantering av kemikalier etc. görs korrekt. Både inom beställarorganisationen, som i Slussens fall är Stockholms Stad, men också hos entreprenörerna Skanska och JM. Så man får passa sig så att man inte tar över deras ansvar. Jag kan påpeka att fel begåtts, men sedan är det upp till projektledningen att ’lugga’ de som felat”.

Så ditt ansvar handlar både om hur man ska jobba i projektet och sedan se till att det är så man jobbar?
”Så är det. Jag får både specificera kraven hur projektörerna ska agera kring miljökraven så det kommer in i respektive handlingar som sedan entreprenören ska bygga efter. Och för att de ska kunna bygga så behöver jag ’översätta’ kraven i rutiner som de ska följa och som jag sedan ser till att de efterlevs och rapporteras. Och allt detta sker i Slussenprojektet löpande i takt med produktionen, vilket gör att entreprenören är delaktig i projekteringen för att komma med tips och råd om hur man bäst löser saker praktiskt”.

Och alla involverade parter styrs sedan av den miljödom som finns?
”Precis. Den måste alla parter hålla sig inom, annars blir det väldigt jobbigt. Så alla vet också när jag behöver kallas in. Och sedan hanterar jag löpande ärenden som är anmälnings- eller tillståndsplikt kring miljöfrågorna gentemot berörda myndigheter. I stora projekt som Slussen fungerar det helt enkelt inte om alla jobbar efter sitt eget huvud. Eller inte kommunicerar med andra, som när man inte vet något eller misstänker att man gjort fel. Kommunikation är A och O, annars kan det uppstå organisationer i organisationen och då blir det dyrt för att saker behöver göras om”.

Slussenprojektet är i högsta grad ett projekt som engagerar allmänheten. Hur fungerar kommunikationen gentemot dem?
”Det sköts centralt via Slussens egna kommunikationsavdelning. Men de delar av mitt ansvarsområde som omfattar t.ex. buller eller om entreprenören ansökt om att jobba nattetid, informerar jag de besluten till kommunikationsavdelningen. Som i sin tur informerar allmänheten. Och omvänt kan det komma frågor till kommunikationsavdelningen från allmänheten, som berör miljöfrågor i projektet. Och då får jag svara på dem”.

Ibland pratas det om den manliga dominansen på byggarbetsplatser och hur det påverkar både jargong och kulturen i stort. Är det något du märker av i din roll?
”Nja, det tänker jag sällan på faktiskt. Visserligen är det rätt få kvinnor i många byggprojekt, inklusive Slussen. Men jag försöker vara lösningsinriktad både mot beställarorganisationen där jag jobbar och mot entreprenörerna och då spelar kön inte så stor roll. Visst har jag fått beteckningen ’miljötjejen’ ibland, men jag fokuserar på min roll snarare än kön. Att vara pragmatisk och skapa bra relationer till andra i projektet. Men jag har dock en ’allergi’ mot att automatiskt bli utsedd att skriva protokoll på möten till exempel. Eller när de som bygger klumpas ihop som ’gubbarna därute’. Faktum är att de som ofta kör de största maskinerna till exempel, är just tjejer. I sådana situationer brukar jag lite stillsamt fråga ’han?’ för att uppmärksamma dem om fördomarna”.

Det låter trots allt som att man inte bör vara blyg i din roll? ”Nej, då får man det nog svårt”, säger Lina. ”Det är bra att vara tydlig, för i slutändan har vi ju alla samma mål. Att nya Slussen blir byggt på ett bra sätt helt enkelt”.


FAKTA:

Slussen som nu rivs har 80 år på nacken och den nya slussen är tänkt att bli en ny attraktiv knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafik. Nya slussen kommer också omfatta parker, nöjen och kultur, restauranger och caféer. Risken för översvämningar i Mälaren minskar också då den nya slussen kan släppa ut fem gånger så mycket vatten från Mälaren i Saltsjön som den gamla slussen. Vattentillgången säkras dessutom för de två miljoner människor som får sitt dricksvatten från Mälaren.

Det är Stockholms Stad som finansierar hela byggnationen av nya slussen. Slussenprojektet pågår mellan 2016-2025. Mer information om Slussenprojektet: http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Slussen/

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera