Ekonomisk frigörelse – vad menar vi med det?

Blogginlägg  •  2012-05-04 12:33 CEST

Det är dags att uppdatera kursboken som vi använder i grundkurserna. Några uppgifter har blivit inaktuella. Men så finns det avsnitt som står sig bra fast de skrevs när kursboken blev till för 15 år sedan. T ex följande avsnitt:

Ekonomisk frigörelse

Skuldökningen i samhället har medfört att många enskilda individer, små och medelstora företag, kommuner och staten, allt mindre styr sin egen ekonomi. Ju större skulder man har desto mer utlämnad är man till långivarna. Den ekonomiska makten förflyttas successivt med skuldökningen från låntagarna till långivarna. Det blir de resursstarka långivarna, som via räntorna blivit resursstarka, som ställer villkoren.

Därför har inte alla individer samma möjligheter. Det kvittar hur duktig du är eller hur bra affärsidé du har så har du inte samma möjligheter till fri verksamhet som den som äger mycket. Och det är räntan och andra avkastningar som hela tiden omfördelar ägandet; från dem som äger litet till dem som äger mycket.

Eftersom de mest resursstarka dominerar samhällsutvecklingen, blir det de som har mycket kapital, som i praktiken lägger beslag på samhällets dagordning. Vart tog då demokratin vägen? Ett hårt och orättvist samhälle skapas.

De resursstarka långivarna är inte endast privatpersoner utan även privata organisationer som storföretag och privata/offentliga pensionsfonder eller -stiftelser. På så sätt är nästan alla medborgare delaktiga i och känner sig beroende av att räntesystemet ska fungera.

”- Det är väl bra om storföretaget tjänar pengar på pengar så jag kan jobba kvar.”

”- Pensionerna vill vi väl ska växa och bli så stora att de räcker till, när vi blir gamla.”

Men varför måste resursöverföringen ske via räntan? Om det inte behöver vara någon resursöverföring till de resursstarka privatpersonerna, storföretagen och pensionsfonderna - var stannar resurserna då? Var stannar resurserna och den ekonomiska makten då?

Mycket möjligt är att resurserna bättre hamnar där de behövs och att verksamheterna oss vanliga människor emellan blir mer bärkraftiga. Mycket möjligt att arbetslösheten minskar.

Orsaken till att så många inom JAK Medlemsbank lägger ner tid och engagerar sig för att sprida idén beror på känslan av att vi har hittat en nyckel till ekonomisk frigörelse. Denna ekonomiska frigörelse sker inte på bekostnad av andra utan bygger på en samverkan som står öppen för alla.

Sedan texten skrevs 1997 har hushållens skulder i Sverige ökat nästan 4 ggr. Från 700 miljarder kr till 2600 miljarder kr. Vad ska man säga? JAK Medlemsbank behövs, eller hur?

Ann-Marie Svensson, medlemschef i JAK Medlemsbank

 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.