Skip to main content

Lyckad premiär för nytt Johanneberg Science Park event

Nyhet   •   Jun 11, 2013 12:32 CEST

Nasateknologi, 4 000 nya jobb och 8,5 färska miljoner för innovationer som ska hjälpa oss skapa framtidens städer. Det var en del av agendan vid premiären för Johanneberg Science Parks nya, årliga event.

Måndagen den 10 juni i Runan på Chalmers arrangerade Johanneberg Science Park en halvdag som ska bli ett årligt återkommande inslag i verksamheten.

Tanken är att på ett trevligt sätt presentera vad som händer inom den nya stadsdel mellan Johanneberg, Landala och Guldheden där det nu planeras för arbetsplatser, forskning, bostäder med mera. Samtidigt ska eventet vara ett tillfälle för intresserade besökare att ställa frågor, mingla, nätverka och utbyta idéer. Den första upplagan lockade ett par hundra deltagare.

Intresset har ökat

På premiären berättade Johanneberg Science Parks Vd, Mats Bergh, att antalet företag som är intresserade av att bli en del av science parken har ökat rejält sedan starten 2010.

Den nya kunskapsmiljön, med fokus på att de olika organisationerna på plats drar nytta av och är ett stöd för varandra, är attraktiv.

Och med ett stort husbygge (två byggnader) som startar i augusti och ska vara klart redan nästa år samt ytterligare ett som tidsmässigt dras igång ungefär ett år senare behövs naturligtvis nya hyresgäster.

– På lång sikt är målsättningen att få hit 4 000 nya arbetstillfällen. Dagens 1 000 ska bli 5 000, säger Mats Bergh.

Företagen som flyttar in får gärna variera både i storlek och inriktning på sin verksamhet.

– Vi vill skapa en levande stadsdel, inte en industriby. Då behövs det också företag som arbetar med design, finansiella tjänster, PR, juridik, kaféverksamhet, olika typer av serviceföretag och en hel del annat, säger Mats Bergh.

Den fysiska utvecklingen av Campus Johanneberg drivs i nära samarbete med Akademiska Hus och Chalmersfastigheter.

Nasateknik i lägenheter?

Bland de som visat intresse för Johanneberg Science Park hittills finns amerikanska Nasa. Ett eventuellt samarbete skulle alltså rent teoretiskt kunna resultera i att utformningen av bostäder i framtiden tar intryck av teknologi som Nasa använt för resor till mars.

Mats Bergh passade också på att berätta att Johanneberg Science Park tillsammans med Göteborgs Stad och Mistra Urban Futures alldeles nyligen beviljats 8,5 miljoner kronor för att under två år ta fram en innovationsplattform för att skapa hållbara, attraktiva städer.

Ett projekt som jobbar just med framtidens hållbara bostäder är HSB Living Lab. Det handlar om att bygga ett tredje generationens boendelabb där man testar mänskliga beteenden på riktigt genom att människor verkligen bor i labbets bostäder.

Enligt Chalmersprofessorn Holger Wallbaum är intresset stort och samarbeten kommer att ske över hela Europa och även med Japan. Detta bland annat för att studera kulturella skillnaders betydelse för bostädernas utformning.

Ett annat bostads- och forskningsprojekt som presenterades var Positive Footprint Housing. Där ska Riksbyggen skapa en ny bostadsrättsförening på Södra Guldheden som ska vara hållbar ur miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

Det sistnämnda handlar om att skapa bra kommunikation i föreningen, att fokusera på den gemensamma nyttan, att samarbeta med omgivningen och att delta i samhällsutvecklingen.

Viktig input och feedback

Charlotta Sczcepanowski, hållbarhetschef på Riksbyggen, nämnde flera gånger hur viktig den samverkan med kommun, forskare, kringboende och andra intressenter som man får via Johanneberg Science Park är för projektet.

– De möten vi har varje månad ger en väldigt viktig input och feedback till vårt byggprojekt, säger Charlotta Sczcepanowski.

Johanneberg Science Parks egna aktuella byggprojekt (som nämnt ovan) ska byggas på två nuvarande parkeringsplatser vid Mossens IP. Husen ska rymma bland annat kontor, affärslokaler och restauranger och ritas av White arkitekter som i Runan representerades av Mattias Lind.

Han hoppas att husen ska ge Chalmersområdet en ny alternativ entré i förlängningen av Eklandagatan vid Mossen.

– Man kommer att kunna ta sig snabbt hit direkt från Korsvägen. Det ger en fantastisk möjlighet att utveckla staden. Det här ska vara en plats där man träffas och möts. Stadsdelen ska vara en befolkad plats som är öppen för alla, säger Mattias Lind.

Ett hönsnät av kolatomer

De cirka 200 deltagarna fick avslutningsvis en hel del intressant information om supermaterialet grafen. Det otroligt tunna (atomnivå), och för det mänskliga ögat osynliga, materialet beskrivs som ett ”hönsnät” av kolatomer med starka bindningar till sina tre atomgrannar.

Sedan början av året leds och administreras ett gigantiskt europeiskt forskningsprojekt om grafen från Chalmers. Totalt ska EU satsa nio miljarder kronor som ska sysselsätta tusen forskare i Europa i cirka tio år.

Forskningen befinner sig fortfarande i sin linda när det gäller användningsområden. Enligt professor Jari Kinaret, direktör för EU:s grafenflaggskepp, handlar det än så länge om enklare tillämpningar.

– Printable electronics är ett tänkbart exempel och jag vet att Head använt grafen i en tennisrack. Men grafen är böjbart, leder elektricitet, reagerar på ljus och är troligtvis biokompatibelt. Det kan öppna för stora möjligheter inom medicin i framtiden, säger Jari Kinaret.

För att ge en uppfattning om hur ”hett” grafen är nämnde Kinaret att uppmärksamheten i media varit 30-50 gånger större än något annat i Chalmers historia.

Leder värme och el bäst

Mikael Fogelström, även han Chalmersprofessor, berättade att det i dag finns ett företag i Sverige som tillverkar grafen (Graphensic i Linköping).

Grafenforskningen på Chalmers handlar bland annat om framtidens elektronik. Där ser Fogelström i dag tre aktuella användningsområden: ultrasnabb elektronik, genomskinliga elektroder (som kan ersätta dyrare material i till exempel pekskärmar) samt böjbar elektronik.

Vi lär få läsa mer om materialet då det leder både värme och elektricitet bättre än något annat känt material. Men att se grafen i verkligheten är alltså betydligt svårare.

Text: Thomas Östberg
Bild: Mia Björkil 

Inbjudan och program


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera