Skip to main content

Ny teknik ger fler äldre aktiva liv

Nyhet   •   Aug 25, 2015 11:47 CEST

För sju år sedan började två ingenjörer fundera på hur äldre människor skulle kunna dra mer nytta av modern teknik. I dag använder fler än 40 kommuner Posifons GPS-baserade produkter för att ge sina invånare ett friare, aktivare och självständigare liv.

Peter Thörnblom och Hooman Tahamtani träffades när de var på väg att lämna Ericsson vid en av företagets stora neddragningar. Diskussionerna som uppstod ledde till en idé om att använda mobiltelefonteknologi till trygghetslarm i stället för hemtelefoni via det fasta telefonnätet.

Tillsammans grundade de 2008 företaget Posifon och började utveckla sina produkter på inkubatorn Espira vid Högskolan i Borås. Där fanns också Posifons nuvarande vd Henrik Essunger som då var verksam som coach och rådgivare på Espira.

Sedan dess har företaget arbetat med att övertyga den kommunala omsorgen om fördelarna med GPS-baserade, mobila trygghetslarm.

– Vi ser i dag att kommunerna lägger ner hundratals miljoner kronor på att uppdatera de gamla systemen, från analoga till digitala trygghetslarm. Fokus är på överföringssättet från basstationen i hemmet till kommunens central. Men funktionen för användaren blir densamma för 30 år sedan. Jag tycker att det är lite märkligt att investera så mycket utan att få några förbättringar, säger Henrik Essunger.

Två år efter starten kunde Posifon börja marknadsföra färdiga produkter. Målet var då, och är fortfarande, att genom olika larmlösningar öka tryggheten överallt för alla. Omsorgsförvaltningarna har stora behov och många kommuner har nu börjat köpa i liten skala. Detsamma gäller privatpersoner.

En av produkter ser ut ungefär som en pulsklocka, men är en så kallad trygghetsmobil med inbyggd GPS. Med en enda knapptryckning går det att larma, ringa (tre förvalda nummer) och skicka SMS. Och vårdpersonal, anhöriga eller andra med behörighet kan logga via dator eller app och lokalisera användaren.

Fördelen jämfört med trygghetslarm som bara fungerar i hemmet är uppenbar.

– Det finns många människor som har behov av larm som fungerar även utanför hemmet. Ett exempel är demenssjuka som ibland har svårt att hitta hem, men som ändå vill och behöver leva ett aktivt liv. Det kan de göra med ett GPS-baserat trygghetslarm. Men i den gruppen har hittills bara 500 av totalt 160 000 tillgång till den nya tekniken, säger Henrik Essunger.

Drygt 40 kommuner har köpt abonnemang med support och funktionsgaranti från Posifon. Det finns också ett mindre antal konkurrenter på marknaden.

Henrik Essunger beskriver marknaden som ganska omogen, men är på längre sikt ändå optimistisk:

– Det som krävs är att Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg går ut och säger att ett klokt användande av GPS-tekniken är positivt och acceptabelt. Att det är bra om så många människor som möjligt lever ett aktivt liv, är ute och rör på sig och träffar andra människor. Och att det är OK att använda ny teknik för nå dit. I dag är kommunerna rädda för kritik som handlar om att man övervakar människor eller att man ersätter personal med teknik.

En rädsla som Essunger tycker är förståelig, men i sammanhanget obefogad:

– Tekniken kan enkelt begränsas så att den används på ett etiskt försvarbart sätt. Det går att bygga system med loggar som gör dem svåra att missbruka. Om tekniken används rätt kan anställd personal flytta fokus från övervakning till att skapa högre livskvalitet. Genom samtal till exempel. I dag väljer många att sitta hemma för att de är rädda för att gå ut. Rädda för att ingen ska hitta dem om de behöver hjälp.

Att arbeta med GPS-teknik som användas för människors säkerhet och hälsa ställer högre krav än när det gäller att spåra husdjur, båtar eller gods. Det gäller såväl etiska överväganden som driftsäkerhet.

– Ja, vi jobbar inom det svåraste segmentet. Tekniken måste ju fungera. En människa som inte hittas i tid kan ju frysa ihjäl. På det viset är produktutvecklingen avancerad, säger Henrik Essunger.

Det finns flera skäl till att han ser Posifons framtid som ljus. En är att den stora mängden 40-talister är på väg att bli gamla. De kommer inte att acceptera ett trygghetslarm som bara fungerar hemma.

En annan är att antalet riktigt gamla människor i landet ökar kraftigt och många av dem kommer att bo kvar hemma länge. Då är det viktigt för samhället att de är aktiva så länge som möjligt.

– De kan inte lämnas att sitta ensamma. De måste ut och träffa andra för att ha ett värdigt liv. Ny teknik behövs och den ska användas till bra saker. Någon sa att vi inte ska industrialisera möten och omvårdnad, men mycket av det som finns runt omkring. Det tycker jag låter bra, säger Henrik Essunger.

I väntan på ”genombrottet” har Posifon i dagsläget två heltidsanställda. De båda grundarna Peter Thörnblom och Hooman Tahamtani arbetar oavlönat. Teknikutveckling och design sköts av studenter från Chalmers.

I framtiden har man också ambitionen att utveckla samarbetet med Johannberg Science Park. Ämnet teknik inom omsorg borde kunna intressera fler.

Läs mer hos http://posifon.se/

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy