Skip to main content

Nytt samiskt författar- och litteraturcentrum

Pressmeddelande   •   Nov 18, 2016 08:49 CET

Håkan Johnson, ordförande Sametinget, Anne Waulab ordförande Bágu čálliid searvi, Nils-Henrik Sikku och Lars-Miguel Utsi, kulturchef på Samerådet.

Svenska Sápmi behöver fler skönlitterära författare. Därför har en ny nationell strategiplan för samisk litteratur tagits fram. Den presenterades i Jokkmokk som också kan bli platsen för ett framtida samiskt författar- och litteraturcentrum.

Det är Sveriges Författarförbund som tillsammans med arbetsgrupp från Bágu čálliid searvi, samisk skribent- och författarförening, tagit fram det tiopunktsprogram som under onsdagen presenterades på Bio Norden i Jokkmokk. Dessutom deltog representanter för svenska Sametinget och Samerådet som representerar samtliga fyra nationer inom Sápmi  Reformen bygger på en idé om ömsesidig kulturell vinst som är till gagn för både det samiska och det svenska samhället.

–Vi vill förbättra villkoren för samisk litteratur i Sverige och öka förståelsen för Sápmi som en kulturell och tvärnationell region. Utan relation till den samiska kulturen och litteraturen blir en svensk självbild ofullständig, likväl som beskrivningen av den svenska litteraturen, menade Sveriges Författarförbunds ordförande Gunnar Ardelius, på plats i Jokkmokk.

Det samiska författarskapet konstaterades befinna sig i en nedåtgående spiral sedan 1990-talet. Skönlitterärt skrivs det i dag sammantaget 0.2 böcker per år på samiska. Det vill säga en hel bok per vart femte år. Ett faktum som nu ska förändras. För att få detta till stånd krävs det dock samverkan på flera plan. Författarförbundets tiopunktsprogram innehåller samverkansinitiativ med Kulturrådet, kommuner, förlag, distributörer, översättare och andra samiska instanser och verksamheter. Den samiska förlagsverksamheten bör stärkas för att öka det kulturella självbestämmandet, den samiska litteraturen ska prioriteras. Det ska även inrättas ett författar- och litteraturcentrum i Sápmi och Samernas Författarskola ska etableras och erhålla långsiktig finansiering.

Samernas Författarskola har under två år med stor framgång drivits som ett projekt vid Samernas Utbildningscenter i Jokkmokk med Nils Henrik Sikku som drivande kraft. Här har ett antal nya samiska författare utbildats. Sikku menar att Författarförbundets program pekar och uttalar vikten av en fast infrastruktur med fysiska mötesplatser och utbildning för det samiska författarskapet. Grunden är lagd i Jokkmokk och samtal med Samernas Utbildningscenter i frågan är redan initierade .

–Vi har erfarenheter om vilka möjligheter och utmaningar som finns, en omfattande utvärdering är gjord. Vi har kontakter med Norge, som ligger steget före oss, för erfarenhetsutbyte. Det finns en uppsjö av böcker som är skrivna om samer men det är inte lätt att hitta skönlitteratur som är skrivna av samer. Vi vet vad som krävs för att få de många byggstenarna på plats. Det är i grunden ganska enkelt; utan författare, inga böcker och vi har för få författare, konstaterade han.

Politiken ser också ett stort värde i att etablera Samernas Författarskola och att Jokkmokk identifieras som ett samiskt språk- och litteraturcentrum. Kommunalrådet Robert Bernhardsson deltog under presentationen och bjöd i samband med detta in till samtal med berörda om ett förverkligande av tiopunktsprogrammet.

–Jokkmokk kan erbjuda den struktur som det samiska författarskapet behöver och efterfrågar för sin fortsatta utveckling, fastslog Bernhardsson.

Ájtte Fjäll och Samemuseums styrelseordförande Jan Olov Westerberg är också beredd att stödja ett framtida partnerskap.

- Ájtte har ett omfattande referensbibliotek och ett stort arkiv som samiska författare, redan etablerade och blivande, kan ha mycket stor nytta och glädje av. Initiativet skulle bli ett välkommet tillskott i den kompetensnod som vi tillsammans utgör i Sápmi.


För ytterligare information:

Robert Bernhardsson 07072 224 00 36
Jan-Olov Westerberg 073 049 82 67
Nils-Henrik Sikku 070 675 43 79

Detta är Sveriges Författarförbunds strategi för att åstadkomma strukturella förbättringar för den samiska skönlitteraturen i Sverige:

1. Inom befintliga stödordningar för den svenska litteraturen ska den samiska litteraturen prioriteras tydligare och ges utökat stöd.

2. Ett särskilt bokproduktionsstöd bör inrättas för att öka nyskriven samisk bokutgivning i Sverige. Förslagsvis inom ramen för Kulturrådets nuvarande stödordning för ursprungsfolk.

3. Författarförbundets samiska ombud är en ordning som bör permanenteras inom förbundets interna struktur.

4. Författarförbundets kontakter med de olika samiska författarföreningarna ska stärkas. Ett informationsarbete ska genomföras för att få fler samiska författare bosatta i Sverige att söka medlemskap i Författarförbundet.

5. Samisk förlagsverksamhet bör stärkas för att öka utgivningen av nyskriven samisk litteratur och stärka det kulturella självbestämmandet.

6. Samernas författarskola ska etableras och erhålla långsiktig finansiering. Extra stöd bör ges med fokus på breddad rekrytering som grund för generationsväxling och kunskapsöverföring inom den samiska författarkåren.

7. Ett samiskt författar- och litteraturcentrum bör inrättas i Sápmi.

8. Alla i landet bör ges möjlighet att läsa och låna nyskriven samisk litteratur på biblioteken.

9. Det samiska författarfackliga arbetet och dess olika organisationer bör erhålla långsiktigt verksamhetsstöd.

10. Det nordiska och internationella samarbetet för att stödja samiska författares villkor ska stärkas.

Sveriges Författarförbund har, sedan 1893, arbetat med ekonomiska, juridiska och sociala frågor som rör det litterära yrkesutövandet. För närvarande har förbundet över 3 000 medlemmar. Författarförbundets uppgift är att tillvarata och bevaka medlemmarnas ekonomiska och ideella intressen, men också att erbjuda en plattform för brett och internationellt utbyte av erfarenheter mellan författare och översättare. Målet är en stark och sammanhållen yrkesgrupp som tillsammans kan arbeta för att stärka författarnas och översättarnas rättigheter.

Jokkmokk är en mötesplats där kultur, natur och människor möts för att uppleva, känna och närvara. Jokkmokk skriker inte till dig. Jokkmokk viskar - men hörs alldeles tydligt ändå.

Kommentarer (1)

    Bidrag, bidrag, bidrag... Vore det inte läge att av egen kraft försöka skapa något som är så pass attraktivt att det intresserar övriga samhället? Så fungerar det ju i det vanliga normala näringslivet....

    - Bidragsnisse - 2016-11-19 00:09 CET

Lägg till kommentar

Kommentera