Nya perspektiv i kommande utställning om Brahe och 1600-talets adliga livsstil

Bildtext: Greve Per Brahe den yngre till häst i sitt grevskap med "slottstriangeln" i bakgrunden. Hovmålare Johan Werner målade tavlan i två exemplar, varav den ena hängde på Brahehus som syns till vänster i bild. Nu tillhör den Skoklosters slott. Målningen visar södra delen av Vättern med fokus på  Gränna och Visingsö. I horisonten skymtar Jönköping och Taberg.

Den 9 maj öppnar utställningen "Prakt & Makt – Brahe och 1600-talets adliga livsstil" på Jönköpings läns museum. Den visar hur 1600-talets svenska elit ville framstå inför omvärld och eftervärld, vilken betydelse släkthistoria, krigarideal, bostad och heminredning, fest och begravning kunde ha. Den väcker funderingar. Hur tänkte och levde dessa människor? Och vad kan detta säga oss idag?

Utställningen om 1600-talets adliga livsstil använder två tidlösa begrepp i titeln; prakt och makt. Yta och fåfänga är inga ytliga egenskaper, de finns där för att berätta något om innehavaren, inte nödvändigtvis vem denne är, utan framför allt vem denne vill framstå som. Prakten är ett medel för att visa på makt, plats i samhället eller ambitioner. Prakt och makt står i växelverkan till varandra, de är varandras förutsättning. Nu som då.

Att utställningen valt ätten Brahe som fallstudie och 1600-talet som tidsram är ingen tillfällighet. Hela idén till projektet föddes ur Jönköpings läns museums mer än tioåriga arbete med stormaktstiden i länet. Vi har fått ny kunskap och nya infallsvinklar på ett omvälvande sekel av modernisering, krig, lyxkonsumtion, sociala spänningar och ekonomisk kris. Ur 1600-talet föds början till det moderna Sverige. Och i den tidens mitt, i brytningen mellan gammalt och nytt återfinner vi greven av Visingsborg, riksdrotsen med mera Per Brahe den yngre och hans familj.

Infallsvinkeln till skildringen av Brahe och stormaktstiden känns högaktuell. Om prakten och makten under 1600-talet var förbehållen en liten elit, så har lyxkonsumtionen idag blivit allmän egendom, ja, den är snarast ett påbud för att få ekonomin att snurra fortare. Hur vi framstår inför vänner och okända, inte bara i det offentliga livet utan även privat via vad vi klär oss i, var vi bor, vad vi äter, vad vi åker i genomsyrar många av våra val. Om 1600-talsgreven hade ett välfyllt porträttgalleri av verkliga och påhittade anfäder att visa gästerna på sitt slott, så har genomsnittsmedborgare en väl regisserad Facebooksida eller bloggkonto. Det finns mer än vi tror som förenar oss med döda aristokrater. Samtidigt är det intressant att se vad som skiljer åt. Prakten på 1600-talet ingick i ett öppet spel där alla visste sina roller. Makten var klart synlig i stadsbild och landskap. Varje klass kände till sina plikter, men också sina rättigheter och visste att försvara dem. Idag är bilden grumlad, var makten egentligen ligger är inte lika uppenbart.

”Prakt & Makt” är producerad av Jönköpings läns museum. Samarbetspartner i verkställandet av utställningen är Skoklosters slott i Uppland. Slottet som är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige har liksom Visingsborg en stark koppling till Braheätten. Flera av ättens medlemmar har bott på slottet och än idag finns många av dess arvegods bevarade där, bland annat Per Brahes värja och hans dagbok. Utställningen bygger till stor del på inlån från Skoklosters slott, andra herresäten, kyrkor och museer. En del av de inlånade föremålen har en gång i tiden funnits på Visingsborg och Brahehus. Nu kommer de tillfälligt tillbaka till sin gamla hembygd. En av dem är Bjurumsorgeln som är en av landets äldsta spelbara orglar. Den har inte varit i Jönköping sedan 1700-talet. Vid ett par tillfällen kommer museet ge besökarna möjlighet att lyssna på musik från orgeln vilket sker när GOArt, Göteborg Organ Art Center, tar den i bruk.

Prakt & Makt – Brahe och 1600-talets adliga livsstil visas på Jönköpings läns museum 9 maj 2015 – 10 april 2016. Därefter kommer den visas på Skoklosters slott 6 juni – 25 september 2016.

Pressvisning sker torsdag 7 maj kl. 10 på Jönköpings läns museum.

Önskar ni mer information? Välkommen att kontakta Henrik Johansson, projektledare, Jönköpings läns museum, telefon 036-30 18 12, e-post henrik.johansson@jkpglm.se