Lovande bekämpning av rotgallnematoder

​De tuffa åtgärder på fält öster om Kristianstad och i västra Blekinge som drabbats av växtskadegörare i form av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax, har gett resultat. I flera av fälten har Jordbruksverket inte kunnat hitta några nematoder i uppföljningen under 2019.

Under 2017 och 2018 hittades rotgallnematoder, små rundmaskar, av arterna M. chitwoodi och M. fallax för första gången i Sverige. De inventeringar som Jordbruksverket gjort sedan dess visar att nematoderna inte är allmänt spridda. Jordbruksverket hittade inte heller några av rotgallnematoderna i 8 av 10 tidigare drabbade fält, under den uppföljning som gjordes 2019. De åtgärder som odlarna genomfört verkar således ha givit resultat.

Konsekvenser för odlarna

Konsekvenserna för de drabbade odlarna har varit omfattande. För att minska risken för spridning har odlarna inte fått ta jord och underjordiska växtdelar från smittade fält utan Jordbruksverkets medgivande. Odlarna har också fått beslut om vilka odlingsåtgärder de behövt göra på fälten.
Första säsongen efter upptäckten inleddes bekämpning, vilket innebar att odlarna fick odla en resistent sort av oljerättika, alternativt inte odla något alls. I de fall nematodhalten minskat drastiskt har odlarna därefter kunnat odla ett begränsat urval av grödor och sorter som nematoden inte kan leva av. Har däremot odlingsåtgärderna varit så bra att inga nematoder hittats i fälten, tillåter Jordbruksverket nu odling av grödor som skördas ovan jord.

- Vi är imponerade av det arbete odlarna har gjort med åtgärderna och glada över resultatet. Vi kommer dock att fortsätta följa utvecklingen. Än är det för tidigt att blåsa faran över, säger Carin Bunnvik, chef på Jordbruksverkets växtregelenhet.

Åtgärder för att stoppa spridningen

Rotgallnematoder kan hota odlingar av potatis och rotfrukter. Jordiga maskiner och växtmaterial som till exempel utsäde eller plantor med rötter och skördade rotfrukter kan föra med sig rotgallnematoder. Alla åtgärder som bidrar till att minska risken för att sprida jord mellan olika brukare är viktiga. Skulle nematoderna spridas vidare i södra Sverige hotar den framför allt odlingen av potatis och rotfrukter.

Mer information

Om växtskadegörarna rotgallnematoder (M. chitwoodi och M. fallax)

Om vad som gäller för karantänskadegörare

Kontaktperson för journalister 

Carin Bunnvik
Enhetschef på växtregelenheten
​Carin.bunnvik@jordbruksverket.se
​Telefon 036-15 50 58

Fakta om rotgallnematoderna M. chitwoodi och M. fallax

• Rotgallnematoderna M. chitwoodi och M. fallax är mycket små rundmaskar som lever i marken och som kan angripa potatis, morötter och andra grödor. Eftersom de kan leva av så många olika växter är de svåra att bekämpa. De är karantänskadegörare och ska därför hanteras enligt växtskyddslagen.
• Nematoderna lever i rötter och underjordiska växtdelar. De får potatis och andra växter att bilda knutor, så kallade galler, på rötterna och som påverkar deras förmåga att ta upp vatten och näringsämnen. Knölar och rotfrukter blir buckliga och får även färgförändringar under skalet. Skadorna kan bli omfattande och göra skörden omöjlig att sälja.
• I Europa har rotgallnematoden M. chitwoodi tidigare hittats i Nederländerna, Belgien, Tyskland, Portugal, Turkiet och Frankrike. M. fallax har hittats i Nederländerna, Belgien, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Storbritannien.