Skip to main content

Ingen vassröjning i Rudstjärn på grund av vattenpest – röjer i Klarälven istället

Pressmeddelande   •   Aug 22, 2019 09:00 CEST

Vattenpest. Bild från Shutterstock.

Karlstads kommun har tidigare meddelat att det inte kommer ske någon vassröjning i Stodenesjön på grund av den invasiva arten vattenpest. Efter ett tips från allmänheten står det klart att även Rudstjärn är drabbad och därför blir det heller ingen vassröjning där. Pengarna kommer istället användas för att röja vass i Klarälven vid Sommarro och Romstad.

Vattenpest är en invasiv akvarie- och dammväxt som växer väldigt tätt och minskar ljusinflödet och kan slå ut andra arter. Endast små delar från växten är tillräckliga för att växten ska sprida sig och därför är det inte lämpligt att använda vassröjningsmaskiner som flyttas mellan olika vattendrag.

- Vattenpesten i Rudstjärn är inte alls lika utbredd som i Stodenetjärn men nu när vi vet att den finns där tar vi inga risker. Då är det bättre att vassröja på andra platser där det också finns behov, säger Marianne Fröding, samordnare på teknik- och fastighetsförvaltningen.

Kommunen kommer istället att röja vass längs älvstränderna vid Sommarro och Romstad.

- Vi har inte haft möjlighet att röja så mycket där så nu passar vi på, säger Marianne Fröding.

Ska utreda invasiva arter

Under året planerar Karlstads kommun att börja en förstudie om hur de ska hantera invasiva arter och vad, om något, går att göra åt vattenpesten.

- Vi planerar att börja en förstudie under hösten om invasiva arter. Sen får vi se vad det leder fram till, säger naturvårdshandläggare Linnea Skarped.

För mer information kontakta:

Om vassröjningen: Marianne Fröding, samordnare, teknik- och fastighetsförvaltningen, tfn 054-540 68 90

Om invasiva arter: Linnea Skarped, naturvårdshandläggare, teknik- och fastighetsförvaltningen, tfn 054-540 70 88

Fakta om vattenpest

Källa: https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/vattenpest.html

Vattenpest är en kärlväxt som kan bilda täta bestånd i sjöar, dammar och vattendrag. Den sprider sig genom att små bitar av den driver med vattnet, fastnar på fåglar som gäss och svanar eller flyttas oavsiktligt av människor. Vattenpest kan ha införts avsiktligt som prydnadsväxt till dammar, eller oavsiktligt följt med vid transporter av gods, från Nordamerika till Europa under 1800-talet.

Vattenpest växer snabbt och kan bilda täta bestånd. Det svenska namnet syftar på den egenskapen. En tät massa av vattenpest tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsbetingelser för andra växter. Det kan även förändra miljön för djurlivet. Dels på ett positivt sätt genom att den blir föda åt till exempel betande sjöfågel och fungerar som skydd för yngel, men även negativt genom att skrymmande massor av vattenpest kan ödelägga habitat för djur som kräftor och fisk.