RÄTTSPSYKIATRIN ETT TÄRNINGSKAST FRÅN SANNINGEN

Pressmeddelande  •  2012-04-21 12:56 CEST

I rättegången mot Breivik framstår det helt klart att psykiatrin är ett gungfly av åsikter som hotar att dra ner samhället i en total förvirring om vad som är rätt och fel. Den ena gruppen rättspsykiatriker förklarar Breivik frisk och en annan sinnesjuk. Däremellan har vi psykiatriker som i media, utan att ha träffat honom, förklarar honom både frisk och sjuk. Nå, detta är inget nytt.

Rättspsykiatrikerna utgör en liten sluten grupp, närmast en sekt, något mer än ett femtiotal, varav de flesta är pensionsfärdiga, men har makt att ställa till med fler problem än övriga yrkesgrupper tillsammans. Både utåt sett och internt är de osams – ända till graden av regelrätta slagsmål, enligt utsago från en av dem.

Faktum är, att enligt en undersökning, som publicerades i tidningen Science redan i slutet på 1980-talet, så menade forskarna att rättspsykiatriker har mindre än 50 procent chans att avgöra vilka som är farliga för sig själv eller andra. Man kunde därför lika gärna kasta tärning, menade forskarna. Undersökningen visade att en läkarsekreterare eller vilken lekman som helst hade större chans att gissa rätt. Ett flertal senare undersökningar, både i Sverige och internationellt, bekräftar detta. Dessutom står det i psykiatrikerna egen diagnoshandbok, DSM, att psykiatriska utsagor inte är tillräckligt vetenskapliga för att användas i domstolarna.

”Kasta ut dem från rättsalarna. Sparka ut dem i Nordsjön,” sammanfattade en advokat åsikterna om dessa självutnämnda experter.

Historik
Fram till 1800-talets slut kunde domstolarna oftast själva avgöra om en brottsling var sinnessjuk och skulle få strafflindring, men har sedan dess helt övertagits av ”specialister”. Därmed har också en kraftig försvagning av ansvarsbegreppet skett med tydliga konsekvenser i samhällsutvecklingen.

Från 1900-talets mitt fram till idag har vi övergått från att diskutera vilket sorts straff mördare skall få till att hitta förklaringar och rättfärdiganden till morden, för att inte sällan tycka synd om dem. Vi har gått från att ursäkta den genuint sinnessjuke till den temporärt sinnessjuke, till att ursäkta en oemotståndlig impuls, att ursäkta en emotionell störning för att till sist ursäkta att man haft en dålig dag och faktiskt i vissa fall faktiskt att man hade ätit godis innan mordet (Twinky-målet).

Farlig norsk-svensk lobotomerande professor
En av de mer kända rättpsykiatrikerna i Sverige är Sten Levander. Han har synts i media i samband med rättegången mot Breivik där han sjukförklarade både Breivik och de psykiatriker som förklarat honom frisk. Själva ansåg han Breivik ”vara tokig”. Det är i alla fall en diagnos som den normala svensken kan förstå. I övrigt ville han röntga hjärna på Breivik för att leta efter någon kriminell avvikelse. Psykiatrikerna anser kriminaliteten sitter i hjärnan, alltså i princip något man inte kan ta ansvar över.

Levander har ett förflutet i Norge. Faktum är att han är en ”norsk professor” och har varit verksam i Norge under ganska lång tid, dock med mycket blandade resultat. För alla gillade honom inte.

”Denne mannen er farlig”, sa Åge Stavsoien, talesman för patientföreningen Norsk Förening för Mental Hälsa, i början på 1990-talet i en intervju i en norsk tidning och syftade på Sten Levander och hans vurm för lobotomi under sin verksamhetstid i Norge under 1980-talet. Lobotomi var förbjudet i Norge men praktiserades fortfarande i Sverige, så norska patienter skickades till Sverige av Levander, något som Stavsoien protesterade mot.

”Levander är så blind i sin tro på psykokirurgi att han inte vill höra på några invändningar mot denna behandling. Det är inte minst hans totala arrogans som gör honom till en farlig person.”

När han flydde från Norge till Sverige efter uppmärksamheten så började han omedelbart propagera för att ge kriminella ”värstingar” amfetamin. Levander föreslog strax efter sin norska professursutnämning att mycket unga barn ska sållas ut om man på oklara grunder kan misstänka att de kommer att bli kriminella.

Mutprofessor
En annan känd rättspsykiatriker är professor Anders Forssman som fått stor uppmärksamhet i media, dock ännu inte i Breivikfallet. Han gillade dock inte att KMR tillsammans med Eli Lillys förre vd i Sverige, John Virapen, anmälde honom för mutbrott. Det var faktiskt Virapen själv som mutade honom, så han hade inte mycket att säga emot när överåklagare Eric Österberg konfronterade honom med anklagelserna. ”Han föll ihop i en blöt fläck!”

Forssman hade fått sammanlagt 50 000 kronor för att avge ett positivt utlåtande i samband med registreringen av Prozac/Fontex i Sverige. Det var Forssman själv som ledde undersökningen av Prozac och avlämnande utlåtandet till Läkemedelsverket på rekordkort tid. Han skulle agera som ”smörjmedel” mellan Eli Lilly och Läkemedelsverket, enligt en fax som KMR har i sin ägo. Han var mest oroad för sin nyvunna professorstitel berättade Österberg för KMR. Han hade alltså tagit emot pengar via Schweiz för att slussa igenom Prozac på kortast möjliga tid utan tillräckliga undersökningar. Därefter blev han professor i rättpsykiatri.

Förvirrad samling
Talesättet ”en ny diagnos för varje ny psykiatriker” har sin förankring i verkligheten. Den rättspsykiatriska cirkusen runt Brevik sammanfattar detta. Antingen är han en ”vilsen själ, psykopat, narcissistisk, schizoid” eller "blekfet" som en professor kallade honom.

Ett annat tidigare exempel visar på detta. När massmördaren Mattias Flink, militären som sköt ner en mängd människor i Falun, fick sin sinnesundersökning utbröt ett storgräl bland rättspsykiatrikerna. Varje expert satte sin egen personliga diagnos och innan den inbördes rangordningen kunde fastställas hade mördaren fått en handfull ”sjukdomar” att försvara sig med.

Först kom Hans Kåreland som tyckte att Flink inte var så särskilt störd, men efter att ha injicerat alkohol i Flink hittade Lars Lidberg en narcissistisk personlighetsstörning. Sten Levander bidrog till diskussionen med diagnosen ”psykotisk dekompensation” medan Christopher Gillberg såg ett klart fall av Aspergers syndrom. Fast då hade Lars Lidberg fått nog och kallade Gillberg för oseriös varpå han bedyrade sin respekt för professor Levander och sa att hans bara var ett förslag.

Vilka slutsatser drog då rätten av detta? Jo, att Mattias Flink nog var allvarligt psykiskt störd, men att han ändå skulle dömas till fängelse.

Det finns ingen unik kunskap om det kriminella sinnet inom rättspsykiatrin som försvarar dess position gentemot domstolarna. Man skulle alltså lika gärna kunna ge uppdraget åt några meteorologer, lärare eller militärer att avgöra vilka som ska få strafflindring i ömmande fall.

Eller varför inte låta kungen ge nåd, som förr i tiden? Det skulle i alla fall inte ta bort ansvaret från brottslingen.


Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatrprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige av, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.