Förslag till erosionsskydd i Åhus

Det går att motverka erosionen på utsatta stränder i Åhus. Det som framför allt behövs är drivor av ny sand. Men allra först krävs tillstånd, beslut, pengar och grundliga beräkningar. Det framgår av den rapport som DHI nu har lämnat till Kristianstads kommun.

I början av året presenterade vattenmiljökonsulten DHI en erosionsutredning som visade att det i nuläget inte råder något utbrett erosionshot mot stränderna längs kusten i Kristianstads kommun. Havets förflyttning av sand är en naturlig, dynamisk process och överlag har kustlinjen i Hanöbukten sandrörelser i god balans. Men utredningen visade att det också finns partier av stranden där balansen har satts ur spel och sanden försvinner i allt snabbare takt.

­­- Därför bad vi DHI att också göra ett förslag till strandskydd för de utpekade områdena. Den nya rapporten fokuserar därför i Åhus på evenemangsstranden i Täppet, på den smala strandremsan strax söder om Snickarhaken och på stranden precis söder om Revhaken i Åhus. Den behandlar också Gropahålet i Yngsjö. För varje sträcka finns rekommendationer på hur erosionen kan bemötas, säger Tommy Danielsson, chef för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Kristianstads kommun.

Kust- och havsplan

Kommunen har nu fått ta emot rapporten som ska analyseras och arbetas in i den kust- och havsplan som miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen håller på att ta fram som ett verktyg för att styra den framtida planeringen och utformningen av hela kommunens kuststräcka.

I rapporten ger konsulterna på DHI rekommendationer på hur strandpartierna kan anpassas för att möta erosionshotet på kort, medellång och lång sikt.

Både för- och nackdelar

Christin Eriksson, som varit projektledare för utredningen på DHI understryker att det inte finns några enkla lösningar.

– Det finns för- och nackdelar med de olika formerna av anpassning. Hårda strukturer, som murade eller stenlagda släntskydd, är det mest effektiva för att skydda fastigheter men de har många andra nackdelar. Vi rekommenderar därför att hårda skydd inte uppförs utan att först konsekvensbedömas. Strandfodring med sand ser vi som en naturlig och miljövänlig metod. Nackdelen med den är att den måste underhållas och sanden kan försvinna direkt i en storm, säger hon.

Kommunen ska nu analysera rapporten och dra nytta av den i det fortsatta arbetet med kustplaneringen.

– Rapporten ger oss en god grund för vårt fortsatta arbete, men det återstår fortfarande väldigt många frågor att lösa, exempelvis vilka tillstånd som Länsstyrelsen kan vara beredd att ge och vem som ska betala åtgärderna om tillstånd ges, säger Kristianstads kommuns miljö- och samhällsbyggnadschef Tommy Danielsson.

För mer information:

Tommy Danielsson, förvaltningschef för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Kristianstads kommun,
0733-13 61 40

Christin Eriksson, fil. dr. oceanografi, projektledare, DHI, 070- 999 69 62

Bilagor:

Kustskyddsstrategier för Kristianstads kommun. Med fokus på Äspet, Gropahålet och Evenemangsstranden. DHI-rapport 18-11-01

Erosionsutredning Kristianstad. DHI-rapport 18-02-06