Djmvyaob0fi1vjn5ipo9

KTH tävlar i artificiell intelligens

Pressmeddelanden   •   Feb 09, 2018 13:59 CET

Nu står det klart att ett studentlag från KTH har blivit utvalt att vara med i den internationella tävlingen The Alexa Prize som arrangeras av Amazon. Konkurrensen om en plats i tävlingen har varit hård. Endast åtta av sammanlagt 195 lag får vara med.

Media no image

Nytt material ger billig vätgasproduktion

Pressmeddelanden   •   Feb 21, 2018 10:06 CET

Nu har forskare på KTH visat att det med hjälp av ett nytt och billigt material går att producera vätgas både billigt och storskaligt. Studien, som precis publicerats i Nature Communication, klargör att vätgas har potential att gå en lovande framtid till mötes.

Vätgas har under en längre tid betraktats som en lovande framtida energibärare när fossila bränslen ska fasas ut. Stora investeringar har också gjorts för att utveckla system för produktion och lagring av vätgas.

Ett av de system som utvecklats för att framställa vätgas är en katalysator som kan användas för att spjälka vatten till vätgas genom elektrolys. Det är i detta system ett av de största problemen återfinns, och som forskare nu tittat närmare på. De material som hittills möjliggjort utvinningen har nämligen varit via metalliska grundämnen som platina, rutenium och iridium. Dessa metaller är alla mycket dyra.

– Att kommersialisera vätgas som energibärare har hittills varit svårt på grund av den höga kostnaden och att energiomvandlingen hittills varit ineffektiv, säger Peili Zhang, en av KTH-forskarna som varit involverad i arbetet.

Nu har forskarna, med professor Licheng Sun i spetsen, kommit fram till att de dyra platinametallerna kan ersättas med ett betydligt billigare material bestående av nickel, järn och koppar.

– Den nya legeringen kan användas för att spjälka vatten till vätgas. Katalysatorn blir mer effektiv än de tekniker som finns idag, och betydligt billigare. Detta kan möjliggöra att det finns en ekonomi för storskalig vätgasproduktion baserad på denna teknik, säger Peili Zhang.

Det finns sedan tidigare katalysatorer baserade på billigare material än platinametaller. Nackdelen med dessa har dock varit att de inte varit särskilt effektiva.

Framsteget bedöms vara så viktigt att det resulterat i en vetenskaplig publicering i den vetenskapliga tidsskriften Nature Communication.

Licheng Sun har tidigare gjort framsteg inom forskningsområdet, bland annat genom att konstruera en konstgjord fotosyntes (Nature Chem. 4/2012) samt en katalysator baserad på nickel och vanadin (Nature Com. 7/2016). Hans och kollegornas forskning var en av anledningarna till att USA:s dåvarande Barack Obama besökte KTH i september 2013.

Vätgas kan användas till exempel för att minska koldioxid från ståltillverkning eller för att framställa diesel och flygplansbränsle.

Här kan du ta del av forskningsstudien och dess resultat.

För mer information, kontakta Peili Zhang på peiliz@kth.se eller Licheng Sun på 08 - 790 81 27 eller lichengs@kth.se.

Nu har forskare på KTH visat att det med hjälp av ett nytt och billigt material går att producera vätgas både billigt och storskaligt. Studien, som precis publicerats i Nature Communication, klargör att vätgas har potential att gå en lovande framtid till mötes.

Läs vidare »
Nj3hqnbj6zzk4ir6nvul

Genombrott i kampen mot hjärnsjukdomar

Pressmeddelanden   •   Feb 15, 2018 18:00 CET

Neurologiska diagnoser som Alzheimers sjukdom är en av vår tids absoluta utmaningar när det kommer till forskning och läkemedelsutveckling. Det återstår mycket arbete för att hitta en eller flera behandlingsformer som är riktigt effektiva. Forskare vid KTH och Karolinska institutet har tagit fram en ny cellmodell som de tror kan komma att spela en stor roll i framtidens sjukvård.

Media no image

​Pressinbjudan: Problem och möjligheter med artificiell intelligens

Pressmeddelanden   •   Feb 14, 2018 08:36 CET

KTH är ett av de universitet i Sverige som har mycket forskning om artificiell intelligens, AI. Nu arrangeras seminariet "Artificiell intelligens - framgångsfaktorer och utmaningar" där problem och möjligheter tas upp och diskuteras. Detta i syfte att göra Sverige till en mer framgångsrik AI-nation.

Vilka jobb försvinner och vilka jobb tillkommer som ett resultat av AI? Hur kommer digitaliseringen och då specifikt AI att förändra vårt samhälle från grunden? Vilka etiska frågeställningar har vi att ta hänsyn till? Men framför allt, hur ser vi till att vi är rustade med den AI-kompetens som behövs under de närmaste decennierna?

Detta är ämnen som kommer att diskuteras på AI-seminariet på KTH den 19 februari.

Bland de som deltar återfinns både politiker och företrädare från näringslivet, som närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Åsa Zetterberg, Sveriges första digitaliseringschef, CDO. I rollen som moderator ser vi professor Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering på KTH och medlem av regeringens digitaliseringsråd.

- Om man tittar på de tio mest populära yrkena på LinkedIn idag så kan vi konstatera att ingen av dem fanns för tio år sedan. Vi kommer att få se en rad nya yrken växa fram. Nu är det upp till universiteten att vara rustade inför detta. Om inte universiteten är med och utvecklar sin forskning och utbildning att ta in framtidens utmaningar riskerar universiteten att ersättas av kunskapsförmedlare som Youtube eller nya utbildningsorganisationer som kanske ännu inte har fötts, säger Jan Gulliksen.

Han berättar samtidigt att det på universitetsnivå behöver satsas mer på utbildning i entreprenörskap bland studenterna, men också andra ämnen med koppling till AI.

- Titta på Storbritannien. I deras höstbudget 2017 återfinns en satsning på AI och etik med 450 doktorander, säger Jan Gulliksen.

Förutom Mikael Damberg, Åsa Zetterberg och Jan Gulliksen medverkar också Erik Borälv (Vinnovas analytiker inom AI-området), Anna Felländer (affilierad fakultet, KTH), Fredrik Heintz (ordförande för svenska AI-sällskapet) samt andra företrädare för näringsliv, samhälle, startup-bolag och akademi. 

Praktisk information:

Plats: Reaktorhallen R1, KTH, Drottning Kristinas väg 51, Stockholm.

Tid: Måndag 19 februari 2018, klockan 15:00 - 16:45 med efterföljande mingel.

Efter seminariet finns möjlighet att ställa frågor till talarna.

Vi är tacksamma om du kommer i god tid (14:00) då hissen ner till reaktorhallen bara tar 20 personer åt gången.

För att anmäla dig som journalist, kontakta Peter Ardell på press@kth.se senast 16:e februari klockan 17:00.

KTH är ett av de universitet i Sverige som har mycket forskning om artificiell intelligens, AI. Nu arrangeras seminariet "Artificiell intelligens - framgångsfaktorer och utmaningar" där problem och möjligheter tas upp och diskuteras. Detta i syfte att göra Sverige till en mer framgångsrik AI-nation.

Läs vidare »
Anxilol8h17nar2n0upi

Guld och DNA ska upptäcka sjukdomar

Pressmeddelanden   •   Feb 12, 2018 09:23 CET

I ett samarbete mellan KTH och Stockholms universitet har forskare byggt nanotrådar av guld ovanpå DNA-molekyler. Dessa trådar, som formas på DNA i en utvald sekvens, utgör en struktur i sig som kortsluter vid elektrisk kontakt och därmed blir ytterst känsliga och snabba sensorer för att detektera biomarkörer.

Dk0n1hrksipron2ohfy9

Hjärnan kan bli grundsten i artificiell intelligens

Pressmeddelanden   •   Jan 29, 2018 13:27 CET

Forskare vid KTH, MIT och Cornell University i USA har studerat arbetsminnet i hjärnorna hos apor. Deras nyfunna kunskaper om hur minnet fungerar kan förhoppningsvis komma att spela roll för hur artificiell intelligens kan utformas, men också behandling av hjärnsjukdomar.

Hq241oegqdslc958htmr

Forskarna som elektrifierar Afghanistan och Afrika

Pressmeddelanden   •   Jan 29, 2018 08:52 CET

En grupp forskare vid bland annat KTH har utvecklat ett planeringsverktyg för elektrifiering av utvecklingsländer. Verktyget har använts med framgång i bland annat Tanzania, Zambia, Nigeria och Afghanistan, och en av fördelarna är prislappen. Till skillnad från liknande verktyg som kostar miljontals kronor är OnSSET, som verktyget kallas, öppen källkod och gratis.

Sszk0f741ysmotrte8o2

Hörselskadade får hjälp av datorspel

Pressmeddelanden   •   Jan 23, 2018 10:58 CET

I Sverige bor 1,4 miljoner hörselskadade i behov av hörapparat. Nu har svenska och japanska forskare hittat ett roligt och engagerande sätt för alla med gravt nedsatt hörsel att bli duktigare på att urskilja ljud, vilket kan leda till högre livskvalitet genom större förmåga att höra.

Qrvkdfukuez028vvu4vl

Så kan vi minska matsvinnet

Pressmeddelanden   •   Jan 17, 2018 15:08 CET

Varje år kastar varje svensk bort 100 kilo mat. Nästan hälften, 45 kilo, är onödigt matavfall. Det vill säga mat som skulle kunna ätas istället för att slängas om det hade tagits hand om på rätt sätt. Nu har KTH-forskare genomfört en studie, och kommit fram till en rad åtgärder för att minska matsvinnet. Detta genom att påverka konsumenters beteende.

Media no image

Pressinbjudan: Så kan transporter flyttas från lastbil till tåg

Pressmeddelanden   •   Jan 09, 2018 11:51 CET

För att lyckas få till ett mer hållbart samhälle med lägre utsläpp måste en del av godstrafiken flyttas från lastbilar till järnvägar och sjöfart. Det slår politiker och forskare fast, både nationellt och på EU-nivå. Utvecklingen hittills visar att det kan bli svårt att nå EU:s utsläppsmål för transporter till 2030, men många forskare vid KTH arbetar med att hitta olika lösningar för att målen i EU:s transportpolitik ska kunna uppfyllas.

När årets stora infrastrukturkonferens Transportforum hålls i Linköping den 10 och 11 januari är KTH-forskaren Bo-Lennart Nelldal på plats. Han är professor emeritus i tågtrafikplanering och kommer att presentera delar av forskningsprojektet Capacity4Rail, ett arbete som går ut på att skapa förutsättningar för mer gods på järnväg till år 2050.

Capacity4Rail är ett EU-projekt där industri och akademi har samarbetat. Hela 46 olika parter från 13 länder i Europa har medverkat och KTH:s järnvägsgrupp har deltagit med bland annat analyser av godstransporter.

– Två mål i EU:s "White paper for transport" 2011 är att 30 procent av lastbilstransporterna över 300 kilometer ska gå över till järnväg och sjöfart till 2030 och 50 procent till år 2050. Därtill ska nätet för höghastighetståg bli tre gånger så långt 2030 som 2010. Som det ser ut nu kan målet för höghastighetståg komma att uppfyllas, men utvecklingen av godstransporterna går inte i linje med EU:s mål, säger Bo-Lennart Nelldal.

Han fortsätter berätta att efterfrågan på godstransporter har ökat snabbt men järnvägen har förlorat marknadsandelar i många länder och den största ökningen har tillkommit lastbilarna. Om EU:s mål ska uppfyllas måste järnvägarna både öka kvaliteten och kapaciteten, och minska kostnaderna.

Bo-Lennart Nelldal har tillsammans med de andra forskarna komponerat en lista som beskriver hur detta ska kunna göras, och den ser ut som följer:

  • Längre och tyngre tåg. Med ett modernt lok är det möjligt att öka tåglängden från 630 meter som i Sverige i dag upp till 1 050 meter. Då ökar kapaciteten med 76 procent och kostnaden minskar med 21 procent.
  • Bättre godsvagnar: Bättre längdutnyttjande, lägre taravikt och högre lastförmåga, trådlös övervakning och automatiska bromsprov. På lång sikt elektropneumatiska bromsar och automatkoppel som gör växlingen säkrare och billigare och gör det lättare att köra längre tåg.
  • Investeringar i infrastruktur och bättre planeringssystem som stödjer längre tåg, högre axellaster, större lastprofil och snabbare godståg.
  • Lok med högre axellast. Det är inte bara effekten som har betydelse utan också adhesionsvikten. Att öka axellasten från 20 ton till 22,5 ton eller mer på tunga tåg med spårvänliga boggier möjliggör tyngre tåg.
  • Använda duo-lok med både el- och dieseldrift. I dag använder de flesta operatörerna ellok för fjärrtransport och diesellok för matartransport och växling. Duo-lok kan växla vagnarna själv eller stanna på ett oelektrifierat sidospår och byta vagnar. Ett lok ersätter två.
  • För kombitrafik lastbil-järnväg behöver det utvecklas automatiska terminaler och linjetåg som stannar på terminaler vid ett sidospår under vägen. Med horisontell överföring är det möjligt att byta container under kontaktledningen vid ett kort stopp. Det behövs inget diesellok för växling och vagnarna behöver inte parkeras, terminalen blir mycket kompakt. Flera små terminaler närmare kunderna ger kortare matartransporter och vidgar marknaden.
  • De flesta trailers är inte lyftbara vilket begränsar marknaden för kombitransporter med trailers kraftigt. Lösningar där trailers inte behöver lyftas utan kan rullas upp på järnvägsvagnen med en ramp kan därför vidga marknaden för kombitrafik betydligt.
  • Avreglering och marknadsorientering är en viktig drivkraft för operatörerna och speditörerna och måste genomföras i praktiken i hela Europa. Den måste följas av en konsistent transportpolitik som stödjer att mer transporter går på järnväg och sjöfart.
  • Det är möjligt att minska utsläppen från alla transportmedel men forskning visar att järnvägen fortfarande kommer att vara det mest energieffektiva 2050. Med åtgärderna ovan är det möjligt att minska utsläppen av CO2 från godstransporterna med 20 procent och i kombination med låg-emitterande elproduktion med 30 procent. Ett utvecklat järnvägssystem kan därmed väsentligt bidra till att lösa klimatproblemen.
  • Bo-Lennart Nelldal kommer att presentera hans och de andra forskarnas arbete som en del i sessionen om en nationell godsstrategi. Den inleds av infrastrukturminister Tomas Eneroth och avslutas med Bo-Lennart Nelldals föredrag.

    Tid: Onsdagen den 10 januari klockan 13:15 till 14:45.
    Plats: Lokalen Musikalen i Konsert & Kongress, Linköping.

    Transportforum 2018:s webbplats hittar du här.

    För mer information, kontakta Bo-Lennart Nelldal på 08 - 790 80 09 eller bo-lennart.nelldal@abe.kth.se.

    För att lyckas få till ett mer hållbart samhälle med lägre utsläpp måste en del av godstrafiken flyttas från lastbilar till järnvägar. KTH-forskare vet hur.

    Läs vidare »

    Om KTH

    Sveriges största tekniska universitet

    KTH i Stockholm svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Ett stort antal nationella och lokala kompetenscentra är förlagda till KTH.

    Länkar