F6vibym6vt8x5qfbdj3t

Viktigt steg mot cellgiftsfabriker inuti kroppen

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2018 10:08 CEST

För sex år sedan började KTH-forskarna att jobba med ett mångfacetterat och nytt syntetiskt plastmaterial som skulle användas till att kapsla in levande celler. Nu är forskarna färdiga med arbetet och kan presentera en teknik som i framtiden kan vara en cellgiftsfabrik som jobbar på plats i tumören hos cancerpatienter.

Media no image

KTH-duo förbättrar aluminium

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2018 11:25 CEST

Forskare vid KTH har studerat hur aluminium korroderar. De nyfunna kunskaperna ska leda till bättre skyddande ytskikt genom till exempel nya sätt att anodisera aluminium. Detta öppnar i sin tur för aluminium som håller bättre i tuffa miljöer men också nya användningsområden för metallen.

Aluminium är den vanligaste metallen i jordskorpan, och från slutet av andra världskriget fram till idag har världsproduktionen av aluminium pekat spikrakt uppåt.

Användandet av metallen förutspås fortsätta att öka under de kommande decennierna på grund av ett antal orsaker. Två av dem är att aluminium används i väldigt många olika typer av konsumentprodukter och det sker en ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer, samt för att behovet av lättare metaller än stål ökar.

Det är av denna anledning som forskare vid KTH arbetat med att göra aluminium bättre. Genom att använda sig av kvantmekaniska beräkningsmodeller har Claudio Lousada och Pavel Korzhavy studerat hur korrosion drabbar aluminium. De första stadierna när metallens yta oxiderar har analyserats och forskarna har gått igenom en rad olika varianter av atomstrukturer och de mekanismer som påverkar korrosionen. Därmed har bättre kunskap om aluminium erhållits.

Arbetet har utförts med hjälp av datorsimuleringar där bland annat KTH:s egen kraftfulla maskinpark används. Tillsammans med framtagna algoritmer som varit stabila nog att både hantera antalet dynamiska parametrar som styr korrosionen som den mycket korta tid när oxidationen uppstår, har framgång nåtts.

Vad ska de nyvunna kunskaperna då användas till?

– Kunskaperna är till stor nytta för att förstå hur aluminiumets yta blir skrovlig på grund av oxidation, och därmed defekt. Forskningsresultatet ökar förståelsen för hur bra och dåliga ytskikt på aluminium bildas baserade på oxidation. Vi kan därmed välja ut aluminium där atomerna bildar en fördelaktig ytstruktur så att en så homogen skyddsfilm som möjligt bildas vid oxidation. När detta är en eftersökt egenskap, säger Claudio Lousada.

Han utvecklar resonemanget och berättar vidare att forskningsframstegen kan användas till att utveckla aluminium som har ett bättre motståndskraft mot olika typ av skador som kan uppstå i en ogästvänlig miljö. Det kan handla om oxidering eller andra kemiska processer som bryter ner eller löser upp metallen. Men kunskaperna gör också att det går att utveckla aluminium med bättre motståndkraft för mekaniskt slitage samt olika typer av slag och stötar.

– Återvunnen aluminium, exempelvis läskburkar, har en tendens att reagera annorlunda på oxidation. Detta då det återvunna materialet innehåller föroreningar som reagerar med syre och förändrar oxidationsprocessens termodynamiska och kinetiska egenskaper. Den kunskap vi införskaffat här och i två tidigare forskningsprojekt kan användas för att skapa en tydlig bild av hur sådana korrosionsprocesser sker och därmed skänka bättre förståelse för hur aluminium oxiderar.

Aluminium är ett viktigt material för allt från byggnadsmaterial och återvinningsbara förpackningar via fordon och flygplan till batterier och bränsleceller.

Forskningsarbetet har resulterat i en publicering i den vetenskapliga tidskriften Applied Surface Science. Du hittar artikeln här.

För mer information, kontakta Claudio Lousada på 08 - 790 62 52 eller cmlp@kth.se.

Forskare vid KTH har studerat hur aluminium korroderar. De nyfunna kunskaperna ska leda till bättre skyddande ytskikt genom till exempel nya sätt att anodisera aluminium. Detta öppnar i sin tur för aluminium som håller bättre i tuffa miljöer men också nya användningsområden för metallen.

Läs vidare »
Mirr5vnokmhqlvjywkyp

Framtidens robotar ska prata svenska

Pressmeddelanden   •   Mar 28, 2018 13:16 CEST

​Om man listar världens största språk efter antal talare kommer Sverige först på 96:e plats. Därmed hamnar vi i bakvattnet när det gäller utvecklingen av framtidens talteknologi då bland andra spansk- och engelsktalande länder prioriteras av storföretag som Amazon, Apple och Google. Wtt forskningsanslag till pionjärerna inom talteknologi på KTH ska ändra på det.

Qwck4nbqs7tzipze0brx

KTH-forskare jobbar med nytt preventivmedel

Pressmeddelanden   •   Mar 20, 2018 08:48 CET

Lider du av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom eller känner du någon som gör det? Forskare vid bland annat KTH har forskat om mänskliga slemhinnor och utvecklat ett biobaserad material som i framtiden förhoppningsvis kan göra livet enklare för människor med exempelvis ulcerös kolit. Dessutom hoppas forskarna att framstegen även kan resultera i ett preventivmedel som inte är hormonbaserat.

Tcwx9nvbhykcqm8g0hb3

Renat skogsavfall ger framtidens hållbara produkter

Pressmeddelanden   •   Mar 15, 2018 11:58 CET

Lignin är den största restprodukten från svensk skogsindustri och har hittills huvudsakligen som bränsle. Forskare på Wallenberg Wood Science Center vid KTH har nu visat ett sätt att rena lignin för att tillverka miljömässigt hållbara material och produkter. Detta är ett bättre och mer hållbart sätt att tillvara skogsavfallet på än att bara elda upp det.

Yzbduiwxe9imioftyped

KTH-forskarnas båt ska bli självseglande

Pressmeddelanden   •   Mar 14, 2018 08:53 CET

I drygt ett år har professor Jakob Kuttenkeuler tillsammans forskare och studenter jobbat med båten Maribot Vane som ska klara av att segla helt autonomt. Mekaniken är på plats och fungerar, och nu är det dags för nästa steg: Att ge båten artificiell intelligens.

Zt5c54oeuutxv8govmw0

Så får man vindkraftverken att samsas

Pressmeddelanden   •   Mar 08, 2018 12:36 CET

Ann Hyvärinen är doktorand vid KTH och har studerat hur flera vindkraftverk beter sig när de placeras ut tillsammans. Resultatet visar bland annat hur kuperad terräng påverkar vindkraftverkens gemensamma energiutvinning.

L8oxe4coirwsw2xe5m0h

Rätt kost effektivt vapen mot fettlever

Pressmeddelanden   •   Mar 05, 2018 13:42 CET

Ett sänkt intag av kolhydrater kan vara ett framgångsrikt verktyg för att förebygga utvecklingen av fettlever. Det visar en studie gjord av bland andra KTH-forskare.

Media no image

Pressinbjudan: KTH fyller Wikipedia med teknikkvinnor

Pressmeddelanden   •   Mar 05, 2018 09:54 CET

Över 80 procent av biografierna på Wikipedia handlar om män. På internationella kvinnodagen den åttonde mars görs en satsning för en jämnare könsfördelning på Wikipedia.

Nu på torsdag arrangerar KTH, UD och Wikimedia en skrivarstuga på KTH-biblioteket inom ramen för den globala kampanjen WikiGap. Studenter kommer att skriva, uppdatera och publicera artiklar om framstående kvinnor inom teknik.

Innan skrivarstugan sätter igång hålls inledande tal av utrikesminister Margot Wallström och representanter för Wikimedia. KTH:s vicerektor för jämställdhet och värdegrund, Anna Wahl, kommer också att hålla ett anförande.

Hon berättar varför universitetet är med i denna satsning.

– Jag tycker initiativet är jättebra. Att man ser ett problem från politiskt håll och försöker göra något. Sedan är det väldigt roligt att KTH fick uppdraget. UD har sagt att KTH har en stark jämställdhetsprofil och det är därför man vände sig till oss. Det ger ju verkligen kredd till KTH. Vi säger inte att vi inte har problem. Men vi försöker göra saker och det är bra att det också sprider sig, säger Anna Wahl.

Det är dock inte bara detta att det är färre kvinnor än män representerade på Wikipedia som är problemet, enligt Anna Wahl. Frågan om kvinnor och teknik är viktig, men den handlar minst lika mycket om vad vi kallar teknik, konstaterar hon.

– Vissa saker kallas teknik, andra saker kallas något annat. Vävkonsten och matlagningskonsten, som ju har väldigt mycket att göra med tekniska uppfinningar och innovationer,har vi placerat in under en annan rubrik. Det handlar om att ta makten över tolkningen av tekniken, att vidga och tolka om den.

Fakta

Var: KTH-biblioteket, Osquars backe 31.

När: 14:00 - 18:00.

Hållpunkter: 14:00 - 14:30 är den tid då utrikesminister Margot Wallström, KTH:s vice rektor Anna Wahl samt John Andersson och Sara Mörtsell från Wikimedia talar. 14:30 - 18:00 är det skrivarstugor för att göra Wikipedia mer jämställt.

Läs en hel intervju med Anna Wahl om KTH:s delaktighet i Wikigap här.

Läs mer om Wikigap på KTH 8 mars.

För att anmäla dig, skicka ett mejl till press@kth.se

Över 80 procent av biografierna på Wikipedia handlar om män. På internationella kvinnodagen den åttonde mars görs en satsning för en jämnare könsfördelning på Wikipedia.

Läs vidare »
Uxjeqtrnho7mlugieajx

Anledningarna till att smarta elnät dröjer

Pressmeddelanden   •   Feb 26, 2018 12:32 CET

Smarta elnät har under det senaste decenniet torgförts som en viktig del i arbetet att minska vår klimatpåverkan och öka energieffektiviseringen. Studier visar emellertid att vissa medborgare, de som ska använda det smarta elnätet, sällan inkluderas i utvecklingen i ett tidigt skede. Nu har forskare vid bland annat KTH studerat vad som behövs för att smarta elnät ska kunna slå igenom.

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Pressansvarig / forskningsinformatör
  • press@kth.se
  • 08 - 790 69 60
  • 076 - 050 69 60

Om KTH

Sveriges största tekniska universitet

KTH i Stockholm svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Ett stort antal nationella och lokala kompetenscentra är förlagda till KTH.

Länkar