Skip to main content

Bättre samhällsplanering kan minska våldtäkter

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2010 08:50 CET

Enbart i Stockholms län sker 210 våldtäkter utomhus varje år. Nu ska en docent vid KTH forska i ämnet i syfte att förebygga brottet.

– Vi vill teckna en bild av de rumsliga egenskaper som finns på brottsplatsen och som kan påverka gärningsmannens beslut att begå sin våldshandling. Det finns förstås redan i dag en hel del kunskap om våldtäkter ur flera perspektiv men lite om den miljö där de inträffar.

Det säger Vania Ceccato, docent och geograf vid avdelningen för samhällsplanering och miljö på KTH. Tillsammans med ett forskarteam ska hon kartlägga samtliga platser i Stockholm stad där utomhusvåldtäkter anmälts under åren 2005 till 2008. Det handlar om parker, gångvägar, bakgator och restaurangstråk, och frågeställningarna är "Hur ser miljöernas riskfaktorer ut?" och "Hur man kan förebygga miljön för att undvika framtida våldsbrottslighet på platsen?".

Vania Ceccato har gjort en inledande granskning av 10–15 utemiljöer i Stockholmsområdet som varit särskilt utsatta för våldtäktsbrott de senaste åren. Det resulterade i ett mönster av egenskaper, som hon nu i en mer omfattande undersökning ska bygga ut till en topologi över typiska våldtäktsmiljöer.

Forskarteamet ska sedan genom fältstudier och utifrån en checklista pricka av de risker som finns i den specifika miljön. Typiska frågeställningar är "Hur såg platsen och andra omständigheter ut vid tidpunkten för våldtäkten?", "Hur var belysningen och hur mycket folk rörde sig i närområdet?" och "Hur långt är det till t-banan, hur lätt är det för gärningsmannen att fly från platsen?".

Tanken är att använda undersökningsresultatet för våldtäktsförebyggande åtgärder. Projektet ska resultera i ett underlag som samhällsplanerare och andra ansvariga i staden ska kunna ta i bruk för att göra Stockholms utemiljöer säkrare för kvinnor att vistas i.

Studien omfattar även en enkät riktad till brottsoffren. Den här delen av studien kommer att ge offrens bild av omständigheterna både före och efter brottet, och även belysa hur våldtäkten påverkat deras vilja att röra sig i staden.

– Vi vill få en ökad förståelse för hur kvinnors rädsla påverkar deras vilja att röra sig. Det är första steget framåt för att förstå mer om kvinnors rädsla i den offentliga miljön, en rädsla som ofta är alltför överdriven. Det kan också ge kunskap om varför vissa platser blir klassade som typiska våldtäktsplatser av kvinnor och vilka de rumsliga egenskaper är som gör att platserna upplevs som hotfulla.

Vania Ceccatos forskning finansieras med bidrag från Formas. Projektet anses som nydanande med sin inriktning mot utomhusvåldtäkter. Bland annat är det första gången som en undersökning kombinerar kartläggning av brottsplatser för utomhusvåldtäkter med intervjuer av brottsoffren i syfte att förstå kvinnors allmänna rädsla i den offentliga miljön.

För mer information, kontakta Vania Ceccato på 08 - 790 92 21 eller vania.ceccato@abe.kth.se.