Snabbare blodprov ger effektivare och billigare sjukvård

Forskare vid KTH har utvecklat en ny teknik där patienter tar blodprov på sig själva i hemmet. Tekniken, som är mer exakt än dagens lösningar, gör att patienterna slipper åka till ett sjukhus för att lämna blod för analys. Detta innebär miljö- såväl som kostnadsbesparingar för svensk sjukvård som årligen hanterar miljontals konventionella blodprov.

Blodprovstekniken, som går under namnet "Microfluidic DBS Card", bedöms ha en sådan lysande potential att företaget Capitainer AB bildats för att ta den till vara.

Gabriel Lenk, forskarstuderande vid KTH, är en av dem som jobbat med att utveckla tekniken. Han berättar att patienten sticker sig i fingret och samlar in blod, och sedan skickas detta prov via posten till sjukhuset som analyserar det. Själva provtagningen göres på samma sätt som när en diabetiker genomför blodsockermätning med hjälp av ett fingerstick.

– I konventionella DSB-tester används en form av papper som suger upp blodet. Vår teknik använder sig istället av en liten vätskebehållare, ett chip, som kapslar in blodet. Detta chip som sitter fast på ett kort gör det möjligt att exakt avgränsa mängden blod som fångas in. Denna avgränsning i volym av mängden blod gör att betydligt flera exakta analyser av blodet - jämför med konventionella tester - kan göras, berättar Gabriel Lenk.

Blodprovet med stick i fingret och papper är ingen ny teknik. Den har använts allt sedan 1960-talet, bland annat för PKU-tester på nyfödda. Det nya är alltså chipet för mikroskopiska flöden.

– Det är dock inte bara den exakta volymen som är en fördel med den nya tekniken, på konventionellt papper så kan blodet sprida ut sig väldig ojämnt vilket ibland hindrar en kvalitativ analys.

Det finns ett flertal olika avändningsområden för den nya blodprovstekniken.

– Tekniken blir förstås extra användbar när det kommer till blodprov som måste lämnas återkommande. Här återfinns till exempel människor som drabbats av sjukdomen epilepsi eller de som genomgått en organtransplantation. Dessa patienter har ett konstant behov av mediciner, och genom att mäta hur nivåer av olika substanser i blodet kanmedicineringen öka, minska eller kvarstå på samma nivå. Tekniken skulle också kunna användas vid utvecklingen av nya mediciner och i andra kliniska studier.

Tillverkningskostnaden för blodprovstekniken är låg.

– Vi använder oss av en tillverkningsteknik som medger höga volymer, vilket gör proven billiga. Dessutom handlar det om passiv teknik som varken inbegriper avancerade mekaniska eller elektroniska komponenter.

Förutom färre antal resor till sjukhuset minskar även behovet av utbildad sjukvårdspersonal som kan ta blodprover. Enligt Gabriel Lenk kan även patienters livskvalitet öka genom den nya blodprovstekniken.

Capitainer AB letar nu efter fler partners som kan vara med och bidra till en framtida framgång för blodprovstekniken. Samtidigt jobbar företaget vidare med att förädla tillverkningsprocessen och planerar för kliniska studier som kan validera testets fördelar samt patienternas upplevelser av att använda det. Bolaget har fått stöd från KTH Innovation och Vinnova, och bland redan upprättade partnerskap återfinns Farmakologiska laboratoriet på Karolinska Universitetssjukhuset.

Capitainer AB har blivit utvalt KTH Innovations så kallade startup immersion program "Brighter", och har precis varit i Sillicon Valley på Nordic Pitch Night för att visa vad företaget och dess affärsidé går för.

För mer information, kontakta Gabriel Lenk på 073 - 765 24 12 eller glenk@kth.se.